RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Reviderade riktlinjer för programmen under perioden 2000-2006

Arkiv

1) SYFTE

Att efter halva den pågående programplaneringsperioden (2000-2006) ge medlemsländerna möjlighet att uppdatera sina programdokument.

2) RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 25 augusti 2003, "Strukturfonderna och deras samordning med sammanhållningsfonden: Reviderade vägledande riktlinjer" [Meddelande (2003) 499 slutligt - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

3) SAMMANFATTNING

I enlighet med förordningen om allmänna bestämmelser för strukturfonderna antog Europeiska kommissionen 1999 vissa riktlinjer. Medlemsländerna har låtit sig vägledas av dessa vid utarbetandet av sina programdokument för perioden 2000-2006.

År 2003 är det dags att utvärdera och revidera programmen för regional och nationell utveckling, sedan halva genomförandetiden gått. Kommissionen offentliggör detta meddelande i syfte att hjälpa medlemsländerna med revideringen. 1999 års riktlinjer gäller emellertid fortfarande. Här är det fråga om att erbjuda medlemsländerna en meny med kompletterande riktlinjer som tar hänsyn till flera faktorer som påverkar ianspråkstagandet av strukturfonderna. Dessa faktorer är följande: Försämringen av den ekonomiska konjunkturen, medlemsländernas budgetsituation, förändringarna av de områden inom gemenskapspolitiken som har territoriell effekt. Med hänsyn till utvidgningen har dessutom specifika riktlinjer fastställts för de blivande medlemsländernas programplanering (castellanodeutschenglishfrançais) för perioden 2004-2006.

Kommissionen fastställer följande utgångspunkter för revideringen av riktlinjerna efter halva tiden:

  • Politiska impulser från Europeiska rådets möten.
  • Områden inom gemenskapspolitiken där regelverket har förändrats eller håller på att förändras.
  • Åtgärder som syftar till att öka effektiviteten i användningen av strukturfonderna.

Medlemsländerna underställer kommissionen sina förslag till ändring av programmen för regional utveckling. Ändringarna bör innefatta uppdatering av rapporterna om uppföljningen av systemen med statsstöd.

Kommissionens uppföljning av Europeiska rådets möten

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000, lade statscheferna fast ett nytt strategiskt mål för Europeiska unionen till 2010: "Att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med förmåga till hållbar ekonomisk tillväxt med flera och bättre arbetstillfällen och högre grad av social sammanhållning".

Ett sådant mål ger möjlighet att ändra programplaneringen avseende strukturfonderna och lägga större vikt vid konkurrensfaktorer som kunskapssamhället, innovation, forskning, miljö, social anpassning, utbildning och yrkesutbildning.

De områden inom gemenskapspolitiken som kan tänkas förändras till följd av det mål som uppställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon är följande:

  • Sysselsättning och mänskliga resurser
    Den nya europeiska sysselsättningsstrategin ( (DE) (EN) (ES) (FR)) är ett väsentligt inslag i genomförandet av Lissabonstrategin. Vissa riktlinjer har uppställts för denna strategi, där följande mål eftersträvas: Åstadkomma full sysselsättning, förbättra arbetets kvalitet och produktivitet, främja sammanhållning och integrering på arbetsmarknaden. De preciserar klart att den regionala och den lokala nivån är de mest relevanta för genomförandet av dessa åtgärder.
    Vid revideringen av programmen bör medlemsländerna ha följande målsättning: Aktivt främja sysselsättningen (förbättring av de offentliga organen med ansvar för sysselsättningen, individanpassade åtgärder som sätts in på ett tidigt stadium), öka arbetskraftens effektivitet och främja anpassning av de svagaste personerna (kvinnor, äldre eller handikappade, invandrare, minoriteter), främja livslångt lärande, en aktiv ålderdom, företagsamhet, arbetskraftens rörlighet och jämställdhet.
    Man bör prioritera åtgärdande av regionala olikheter samt skapande av jobb inom den socialekonomiska sektorn.
  • Hållbar utveckling och miljö
    I juni 2001 kompletterade Europeiska rådet vid sitt möte i Göteborg Lissabonstrategin med en miljökomponent. Man fastställde Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling. Denna strategi ställer den ekonomiska tillväxten i de sociala framstegens tjänst och underkastar den miljöhänsyn. Vid sidan av gemenskapens handlingsprogram för miljön införde kommissionen ett nytt instrument för att studera miljöpåverkan avsett att förbättra kvaliteten och enhetligheten vid utarbetandet av politiken. Denna metod, som gör det möjligt att identifiera de positiva och negativa konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna, används allmänt vid alla större initiativ sedan 2003 [Meddelande (2002) 276 slutligt - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].
    Kommissionen har också lagt fram en utvärdering av strukturfondernas bidrag till hållbar utveckling. Byggande av infrastrukturer, förorenande utsläpp eller turistverksamhet kan ju ha skadliga effekter på miljön.
    Vid revideringen av programmen är det därför tillrådligt att se över de nuvarande förfarandena för utarbetande och urval av projekt mot bakgrund av deras miljöpåverkan. De reviderade användningsområdena för strukturfonderna kan avse insatser för skydd av " Natura 2000-områden " och integrerad hantering av havsvattenreservoarer.
    Naturkatastroferna 2002 ledde till bildandet av Europeiska unionens solidaritetsfond. Fonden har en kurativ uppgift: Den hjälper katastrofområdena att återuppbygga skadade infrastrukturer och anläggningar. Regional utveckling kräver förebyggande åtgärder mot risker för naturkatastrofer, teknologiska risker och miljörisker. Innan en europeisk strategi läggs fram på området, uppmanar kommissionen regionerna och medlemsländerna att besluta om åtgärder för att förebygga naturkatastrofer vid revideringen av programmen efter halva tiden. Tänkbara åtgärder skulle kunna avse genomförande av geologiska undersökningar eller stabiliseringsundersökningar, åtgärder för landsbygdsutveckling baserade på förebyggande av skogsbränder och översvämningar eller förbättrad övervakning av sjöfarten.
  • Forskning och utveckling
    I mars 2002 fastslog Europeiska rådet vid sitt möte i Barcelona målet att investeringsnivån inom forskning skulle höjas till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) till 2010. Rådet uppmanade den privata sektorn att öka sin andel i denna typ av investeringar. 2003 framlades ett handlingsprogram för innovativa åtgärder för att uppnå de i Lissabon fastställda målen [Meddelande (2003) 226 slutligt - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].
    Revideringen av programmen efter halva tiden skulle kunna erbjuda ett tillfälle att utsträcka de innovativa satsningarna (castellanodeutschenglishfrançais) till de regioner som ännu inte fått del av dem. Synergieffekter är möjliga mellan det sjätte ramprogrammet 2002-2006 för forskning och teknisk utveckling och strukturfonderna.
  • Informationssamhället
    Europeiska rådet antog vid sitt möte i Sevilla handlingsplanen "eEurope 2005" som går ut på att över hela Europeiska unionens territorium ge människor tillgång till ett bredbandsnät och därmed sammanhörande tjänster på Internet. Man måste nämligen med det snaraste överbrygga den "digitala klyftan" mellan de europeiska regionerna. Strukturfonderna kan ge ekonomiskt stöd i de eftersatta regionerna och stödja utvecklingen av elektroniska kommunikationer, bland annat i fasta och trådlösa infrastrukturer.
    Kommissionen uppmanar medlemsländerna att skaffa sig regionala indikatorer och utvärderingssystem på området informations- och kommunikationsteknik (IT). Dessa indikatorer definieras i riktlinjerna om användningen av strukturfonderna inom elektroniska kommunikationer.
  • Företagspolitik
    Bristen på innovation och spridning av informations- och kommunikationstekniken (IT) bromsar konkurrenskraften och företagsamheten i Europa. Vid Europeiska rådets möte i Feira i juni 2000 antogs den Europeiska stadgan för småföretagen. Denna stadga uppmanar myndigheterna att stödja småföretagen på tio nyckelområden som till exempel: Utbildning, reformer av det juridiska och administrativa företagsklimatet och spridning av teknisk kapacitet. Vid revideringen av programmen skulle strukturfonderna kunna bidra till förstärkningen av den industriella och regionala konkurrenskraften genom stöd till utveckling av "regionala eller lokala komplex" (clusters) och nyskapande produktionsnät, genom hjälp att skapa teknologiska plattformar och förstärkning av stödtjänsterna till företagen.

Områden inom gemenskapspolitiken där regelverket har ändrats

De områden inom gemenskapspolitiken där regelverket har ändrats sedan riktlinjerna antogs 1999 är följande:

  • Den gemensamma jordbrukspolitiken
    Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter halva tiden, som röstades igenom i juni 2003, förstärker bland annat betydelsen av jordbrukets multifunktionella roll genom beviljande av extra anslag till landsbygdsutveckling. Den syftar till att modernisera jordbruket genom att uppställa mål avseende miljö, produktkvalitet och livsmedelsförsörjning samt till att diversifiera verksamheten på landsbygdsområdena.
    I samband med revideringen av programmen efter halva tiden bör medlemsländerna fråga sig hur väl de nuvarande åtgärderna överensstämmer med de nya riktlinjerna för den gemensamma jordbrukspolitiken. Det bör noteras att förändringar pågår i fråga om statsstöd inom jordbrukssektorn.
  • Fisket
    Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i december 2002 stadfästes reformen av den gemensamma politiken inom fiskerisektorn. Tre nya förordningar är i kraft sedan den 1 januari 2003. De rör bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna, brådskande gemenskapsåtgärder för skrotning av fiskefartyg (castellanodeutschenglishfrançais) och strukturella satsningar inom denna sektor.
    Revideringen av programplaneringen för strukturfonderna kommer att tillföra resurser som kompenserar de strukturella åtgärderna inom denna sektor. Dessa åtgärder är följande: Sänkt stöd till förnyelse av fiskefartygen, strikta villkor i fråga om säkerhet och kvalitet vid moderniseringen av fartygen, stöd vid tillfälligt stopp i verksamheten till följd av oförutsebara händelser samt stöd till fiskarnas omskolning och diversifiering av deras verksamhet.
    Kommissionen har också lagt fram en åtgärdsplan för gemenskapen för att lindra de sociala, ekonomiska och regionala konsekvenserna av fiskerisektorns omstrukturering [Meddelande (2002) 600 slutligt - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].
  • Energi
    Strukturfonderna kan bidra till att öka andelen förnyelsebara energikällor vid produktionen av elektricitet (castellanodeutschenglishfrançais) (mål: 22 % till 2010), till att förbättra byggnadernas energiprestanda (mål: Sänkning med 20 % av energiförbrukningen till 2010) och till ökad användning av biobränslen (castellanodeutschenglishfrançais) inom transportsektorn (mål: 5,75 % till 2010).
  • Konkurrens
    Vid revideringen efter halva tiden förtjänar fem åtgärder att beaktas: De ändrade riktlinjerna rörande statsstöd med regional inriktning i de yttersta randområdena, statsstöd till miljöskydd, investeringskapital, större investeringsprojekt och sysselsättning.
  • Forskning och utveckling
    Mål 1-regionerna kan få ett extra stöd från strukturfonderna med bibehållet beaktande av de europeiska bestämmelserna om statsstöd. Vissa synergieffekter är också tänkbara med det sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling inom områden som till exempel infrastrukturer, forskningssamarbete för SME, regional framtidsforskning eller forskarnas rörlighet.

Områden inom gemenskapspolitiken där regelverket håller på att ändras

Två av gemenskapens politikområden är för närvarande under full utveckling och kommer att ha återverkningar på programplaneringen för strukturfonderna:

  • De transeuropeiska näten inom energisektorn
    Revideringen efter halva tiden torde göra det möjligt att inom ramen för det successiva öppnandet av gas- och elmarknaderna styra om stödet från strukturfonderna mot prioriterade projekt för de transeuropeiska energinäten.
    Företagskunder kan sedan 2003 välja sin elleverantör. Samma möjlighet kommer att finnas inom gassektorn 2004. 2007 kommer alla konsumenter utan undantag att fritt välja sina leverantörer.
  • Transporter
    Vitboken om transporterna till 2010 fastställer följande prioriteringar: Återställa jämvikt mellan transportsätten, eliminera flaskhalsar och förbättra transportkvaliteten för avnämarna.
    Inför utvidgningen har kommissionen gjort en revidering av riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet som fastställer nya prioriterade projekt [Meddelande (2003) 564 slutligt - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].
    Strukturfonderna kommer att utnyttjas för dessa nya prioriteringar och stödja förbindelsen mellan de regionala näten och de transeuropeiska näten. Särskild vikt kommer att läggas vid följande områden: Tillgång till transporter för samtliga avnämare, säkra stadstransporter, främjande av egna fordon.

Förbättra effektiviteten i användningen av strukturfonderna

Revideringen efter halva tiden ger tillfälle att förenkla genomförandet av regionalpolitiken genom att införliva resultaten av utvärderingen efter halva tiden. Europeiska kommissionen planerar följande ändringar:

  • Ökat beaktande av "proportionalitetsprincipen" [Meddelande(2003) 1255 - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].
  • Minskning av programdokumentens omfattning för att undvika upprepningar av uppgifterna i den kompletterande programplanering som är bifogad till dem.
  • Stimulans av partnerskap mellan offentlig och privat sektor angående det transeuropeiska transportnätet på grundval av den erfarenhet som förvärvats med det strukturpolitiska föranslutningsinstru\-mentet (ISPA) och sammanhållningsfonden.
  • Tillämpning av specifika regler rörande nivån på gemenskapens finansiering av offentliga infrastrukturprojekt som får stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, sammanhållningsfonden och ISPA.

Kommissionen kommer bara att ändra programdokumenten en enda gång för att på samma gång ta hänsyn till revideringen av programmen efter halva tiden och det prestandabidrag, en budget reserverad för de effektivaste programmen, som är planerat till slutet av 2003. Oavsett förändringarnas art ska de offentliga finansiella åtagandena på nations- och gemenskapsnivå under alla omständigheter bibehållas.

4) TILLÄMPNING

5) YTTERLIGARE ÅTGÄRDER

Senast ändrat den 05.12.2005
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början