RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Grönboken om att främja goda kostvanor och motion

Arkiv

Kommissionens avsikt med denna grönbok om att främja goda kostvanor och motion är att uppmuntra till en debatt kring initiativ för att förebygga fetma. Målet är särskilt att sprida de bästa lösningarna runtom i Europa.
För närvarande lider 27 % av männen och 38 % av kvinnorna i EU av fetma. Över 3 miljoner av dessa är barn.

RÄTTSAKT

Grönbok av den 8 december 2005 - "Främja goda kostvanor och motion: En europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar" [KOM(2005) 637 slutlig- Ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Dåliga kostvanor och alltför lite motion är de främsta orsakerna i Europa till sjukdomar som kan undvikas och till alltför tidig död. Att fetma blir allt vanligare är ett stort problem för folkhälsan i EU-länderna.

I sina slutsatser av den 3 juni 2005 uppmanade rådet medlemsstaterna och kommissionen att utarbeta och genomföra initiativ avsedda att främja goda kostvanor och motion.

Rådet har också betonat att det finns många faktorer som måste beaktas när det gäller fetma. Därför har rådet uppmanat till strategier där många olika intressenter medverkar, samt till insatser på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

Målet med grönboken

I grönboken uppmanas intresserade parter inkomma med bidrag till en rad olika teman som rör kostvanor och motion. Målet är att få in uppgifter för att bekämpningen av fetma ska få en europeisk dimension som skulle kunna komplettera, stödja och samordna de befintliga insatserna i olika länder.

STRUKTURER OCH RÄTTSAKTER PÅ EU-NIVÅ

På EU-nivå finns det ett antal rättsakter och strukturer som används vid bekämpning av fetma.

Handlingsplattform för europeiska insatser inom kostvanor, motion och hälsa

Denna plattform inrättades i mars 2005 i syfte att ge en gemensam ram åt bekämpningen av fetma. Plattformen samlar alla relevanta aktörer på europeisk nivå som ingår bindande åtaganden i bekämpningen av övervikt och fetma.

Europeiska nätverket för kostvanor och motion

Nätverket inrättades år 2003 för att bistå kommissionen med råd beträffande EU-insatser inom kostvanor, förebyggande av sjukdomar i samband med kostvanor, främjande av motion och bekämpningen av fetma.

Hälsa i EU:s politik

Förebyggandet av övervikt och fetma kräver en integrerad strategi för hälsofrämjande som även omfattar annan EU-politik (konsumentpolitik, socialpolitik, jordbruk, miljö, utbildning m.m.) och som får aktivt stöd från dessa områden.

Handlingsprogrammet inom folkhälsa

Frågor som gäller kostvanor och fetma återfinns i olika delar av handlingsprogrammet, bland annat i avsnittet om information (insamling av uppgifter om fetmans epidemiologi och om beteende) och avsnittet om hälsofaktorer (stöd till projekt som syftar till att främja motion och sunda kostvanor).

Även i kommissionens förslag till ett nytt program inom hälsa och konsumentskydd (2008-2013) läggs tyngdpunkten vid främjande och förebyggande åtgärder i fråga om kostvanor och motion.

Frågor
11.Vad gäller strukturer och rättsakter på EU-nivå uppmanas intressenterna i grönboken att svara på en rad frågor, som bland annat gäller följande:

  • Vad EU:s politik kan bidra med rent konkret för att främja sunda kostvanor och motion.
  • Vilka slag av EU-åtgärder eller åtgärder på nationell nivå som kan göra frukt och grönsaker mer attraktiva, tillgängliga och överkomliga .
  • Hur handlingsprogrammet inom folkhälsa kan bidra till upplysningskampanjer om hur kostvanor och motion kan minska risken för kroniska sjukdomar.

INSATSOMRÅDEN

Det finns många olika områden som berörs av främjandet av sunda kostvanor och motion och av bekämpningen av fetma. Kommissionen vill via en rad frågor få veta de intresserades åsikter för respektive område.

Konsumentinformation och reklam
13. Syftet med konsumentpolitik är bland annat att enskilda personer ska kunna göra välgrundade val när det gäller kostvanor. Därför måste konsumenten ha tillgång till tydlig information om livsmedel. I det syftet har kommissionen lagt fram ett förslag till förordning om att harmonisera bestämmelser om näringspåståenden och hälsopåståenden. Kommissionen har också för avsikt att ändra nuvarande bestämmelser om märkning av livsmedel.

Vad gäller reklam och handelsmetoder bör man se till att konsumenterna inte vilseleds och i synnerhet att lättrogenhet och bristande förtrolighet med medier hos utsatta konsumenter (särskilt barn) inte utnyttjas.
På detta område framstår branschens självreglering som en användbar lösning. Den har flera fördelar framför reglering utifrån, bland annat vad gäller tid och flexibilitet.

Frågor. Frågorna i grönboken rör bland annat följande:

  • De viktigaste näringsämnena och produktkategorierna som man ska ta hänsyn till i livsmedelsinformationen till konsumenterna.
  • Frivilliga etiska regler (självreglering), deras effektivitet, samt tänkbara alternativ om självreglering inte fungerar.
  • Åtgärder för att lättrogenhet och bristande förtrolighet med medier inte ska utnyttjas inom reklam och handelsmetoder.

Konsumentupplysning
16. Det är viktigt att hjälpa konsumenterna att få bättre kunskap om de faktorer som påverkar övervikt, bland annat:

  • Förhållandet mellan kostvanor och hälsa.
  • Förhållandet mellan tillförsel och förbrukning av energi.
  • Kostvanor som minskar riskerna för kroniska sjukdomar.
  • Sunda kostvanor.

I detta syfte måste man formulera enkla och tydliga budskap och sprida dem via olika medier, på ett sätt som är anpassat till kulturen på platsen, till ålder och till kön.

Frågor. För att man ska kunna kartlägga de bästa lösningarna uppmanas deltagarna att svara på frågor kring följande:

  • Hur kan man på bästa sätt hjälpa konsumenter att göra välgrundade val?
  • Hur kan partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn bidra till konsumentupplysning?
  • Vilka är de viktigaste budskapen som man måste sprida till konsumenterna beträffande kostvanor och motion? Hur ska man sprida dem? Vem ska ha ansvaret för detta?

Åtgärder riktade till barn och ungdomar
18. Kostvanor formas ofta under barndomen och ungdomsåren, och avgör på så sätt de hälsoproblem som uppstår i vuxen ålder.
Skolan är ett viktigt forum som kan bidra till att hjälpa barnen till sunda vanor och beteenden. Den är särskilt lämpad till att man där främjar hälsan och uppmuntrar till sunda kostvanor och till motion. Åtgärder i skolorna faller inom medlemsstaternas behörighetsområde. Gemenskapen kan dock göra en insats genom att kartlägga och sprida goda idéer

Frågor. De områden som berörs är följande:

  • Att förbättra näringsvärdet i skolmåltider och sättet att informera föräldrarna om hur man kan förbättra näringsvärdet i måltiderna hemma.
  • Goda idéer vad gäller möjligheter till regelbunden motion i skolan.
  • Goda idéer för att uppmuntra eleverna att välja sunda livsmedel i skolan.
  • Vilken roll medierna, hälsovården, det civila samhället och näringslivet spelar för att stödja hälsoupplysningen i skolan.

Arbetsplatsen
20. Arbetsplatsen utgör också utmärkt miljö för att främja sunda kostvanor och motion (val av måltider i personalmatsalen, motionsanläggningar osv.).

Frågor. De områden som berörs är följande:

  • På vilket sätt arbetsgivarna kan erbjuda välavvägda måltider i personalmatsalarna och förbättra näringsvärdet i dessa måltider.
  • Vilka åtgärder som skulle främja och underlätta motion under raster och på vägen till och från arbetet.

Uppgifter för yrkesverksamma inom hälsovård
21. De yrkesverksamma inom hälsovården har en viktig uppgift när det gäller att hjälpa patienterna att bättre förstå sambandet mellan kostvanor, motion och hälsa, och att få patienterna att ändra livsstil där detta är nödvändigt.

Frågor. På detta område vill kommissionen gärna få in de berörda parternas åsikter om de åtgärder som är nödvändiga för att hälsovårdspersonalen bättre ska kunna främja sunda kostvanor och motion .

Agerande på angränsande områden
23. Politik inom transport och stadsplanering har också betydelse för främjandet av motion. Åtgärder på dessa områden kan bidra till att motion i större utsträckning blir ett dagligt inslag i medborgarnas liv, genom att man till exempel ser till att folk på ett bekvämt och säkert sett kan cykla eller gå till fots, och genom att man främjar transportmedel utan motor.

Frågor. Följande frågor bör behandlas:

  • Hur offentlig politik kan bidra till att motion blir ett inslag i det dagliga livet.
  • Vilka åtgärder som är nödvändiga för att inrätta miljöer som främjar motion.

Socioekonomiska skillnader
25. Samhällsställning, inkomst och utbildningsnivå är viktiga faktorer som avgör människors kost- och motionsvanor.

Frågor. Följande frågor bör besvaras:

  • Vilka åtgärder som skulle kunna främja sunda kostvanor och motion bland befolkningsgrupper och hushåll i vissa lägre socioekonomiska kategorier.
  • Hur man kan angripa den "onda cirkel av dåliga vanor" som ofta förekommer hos vissa socioekonomiska grupper.

Ett övergripande och integrerat tillvägagångssätt
27. Ett konsekvent och övergripande tillvägagångssätt i fråga om kostvanor och motion innebär att detta område tas med i all relevant politik på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, att gynnsamma miljöer inrättas och att lämpliga verktyg utformas och antas för att man ska kunna utvärdera hur politik på andra områden inverkar på kostvanor och motion.

Frågor. Följande frågor bör besvaras:

  • Vilka som är de viktigaste inslagen i ett integrerat och övergripande tillvägagångssätt för att främja sunda kostvanor och motion.
  • Vilka uppgifter som åligger medlemsstaterna respektive EU.

NÄSTA STEG

Intresserade organisationer ombes skicka in sina svar senast den 15 mars 2006. Kommissionens avdelningar kommer sedan att gå igenom dessa bidrag och sammanfatta dem i en rapport som troligen kommer att offentliggöras i juni 2006.

Med ledning av samrådets resultat kommer kommissionen att överväga vilka åtgärder som bör föreslås och vilka rättsakter som blir nödvändiga för att dessa ska kunna genomföras.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Slutsatser från rådet (socialpolitik, hälsa och konsumentfrågor) av den 3 juni 2005, "Fetma, kostvanor och motion" [Ej offentliggjorda i EUT].

Rådets resolution (castellanodeutschenglishfrançais) av den 14 december 2000 om hälsa och nutrition [EGT C 20, 23.1.2001].

Senast ändrat den 05.04.2008

Se även

Ytterligare information finns på Europeiska kommissionens webbplats för "Folkhälsa" (DE)(EN)(ES)(FR)

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början