RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


E-hälsovård: bättre hälsa och hälsovård med hjälp av informations- och kommunikationsteknologin

Arkiv

Handlingsplanen "e-hälsovård" visar hur man kan använda informations- och kommunikationstekniken för att få bättre hälsovård i hela Europa till allt lägre kostnad, och samtidigt minska väntetiderna och antalet misstag. Målet för handlingsplanen är att skapa ett "europeiskt område för e-hälsovård", och i den räknar man upp olika praktiska åtgärder med denna inriktning. De innebär att elektroniken tillämpas på recepthantering, patientjournaler, patientidentifikation och patientkort samt att bredbandsuppkoppling utnyttjas för snabba Internettjänster inom hälsovårdssystemen. Det yttersta målet är att e-hälsovården vid decenniets slut ska tillhöra rutinerna för vårdpersonal, patienter och medborgare.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén av den 30 april 2004: "E-hälsovård - förbättra hälsovården för medborgarna i EU: handlingsplan för ett europeiskt område för e-hälsovård" [KOM(2004) 356 slutlig - ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Handlingsplanen "e-hälsovård" ingår i strategin enligt Europeiska unionens handlingsplan eEurope, som har som mål att låta alla medborgare i Europa få del av informationssamhällets fördelar.

Huvudsyftet med handlingsplanen "e-hälsovård" är att Europeiska unionen (EU) ska kunna utnyttja alla de möjligheter som e-hälsovårdssystemen och -tjänsterna erbjuder inom ett europeiskt område för e-hälsovård.

Tre övergripande handlingsområden föreslås:

  • Att ta itu med de frågor som är gemensamma för alla medlemsstater i EU och skapa en lämplig ram för att stödja e-hälsovården.
  • Att genomföra pilotåtgärder för att ge skjuts åt e-hälsovården.
  • Att ge spridning åt goda arbetsmetoder och utvärdera de framsteg som gjorts.

GEMENSAMMA UTMANINGAR

Hälsovårdsmyndigheterna har en viktig roll

Enligt handlingsplanen ska varje medlemsstat före utgången av 2005 ha utarbetat en nationell eller regional färdplan för e-hälsovård.

Interoperabilitet för system för hälso- och sjukvårdsinformation

Att kunna identifiera en patient och sända medicinska uppgifter över hela Europa är en viktig del av interoperabiliteten mellan systemen för hälso- och sjukvårdsinformation.

Enligt handlingsplanen måste medlemsstaterna därför före utgången av 2006 komma överens om en gemensam strategi för patientidentifiering och för definitionen av interoperabilitetsstandarder för meddelanden innehållande medicinska uppgifter och elektroniska patientjournaler. Man bör då beakta de bästa metoderna, standardiseringsarbetet på området och utvecklingen inom områden som det europeiska sjukförsäkringskortet ( (ES) (DE) (EN) (FR)) och identitetsförvaltning för Europas medborgare.

Rörlighet för patienter och vårdpersonal

Patienter och vårdpersonal inom EU blir allt rörligare.

EU har redan antagit ett meddelande om patienters rörlighet och arbetar med att förbättra informationen på området. Arbetet framskrider framför allt tack vare arbetsgruppen för hälso- och sjukvårdssystem (EN).

Bättre infrastruktur och teknik

Enligt handlingsplanen ska medlemsstaterna under perioden 2004-2006 stödja utbyggnaden av nät för hälso- och sjukvårdsinformation för e-hälsovård. Dessa ska baseras på fasta och trådlösa bredbandsinfrastrukturer och mobila infrastrukturer samt på grid-teknik.

Överensstämmelse för e-hälsovårdssystemen

Många länder har redan infört ackreditering av e-hälsovårdssystem som fungerar som förebild för andra regioner.

Europeiska kommissionen bör i mitten av 2005 lägga fram en översikt över dessa goda rutiner som kan tjäna som riktlinjer för medlemsstaterna.

Efter detta, men före utgången av 2007, bör medlemsstaterna införa försökssystem för kontroll av överensstämmelse och ackreditering enligt bästa praxis.

Ökade investeringar

All utveckling och all modernisering av hälsovårdssystemen kräver investeringar. Därför föreskrivs det i handlingsplanen att medlemsstaterna före utgången av 2006 ska anta en gemensam strategi för att stödja och öka investeringarna i e-hälsovård.

Lagstiftning och regleringsfrågor

Kommissionens uppmanas inom ramen för handlingsplanen att före slutet av 2009 i samarbete med medlemsstaterna ha inlett verksamhet för att

  • fastställa en baslinje för standardiserade europeiska kvalifikationer för e-hälsovårdstjänster i klinisk och administrativ miljö,
  • införa en ram som ökar den rättsliga säkerheten vad gäller ansvarsfrågor för e-hälsovårdsprodukter och -tjänster inom ramen för den gällande lagstiftningen om produktansvar,
  • förbättra informationen till patienter, sjukförsäkringssystem och leverantörer om reglerna för ersättning av utgifter för e-hälsovårdstjänster.
  • främja e-hälsovård i syfte att minska antalet arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar samt stödja förebyggande åtgärder med tanke på nya arbetsmiljörisker.

INFÖRANDE AV PILOTÅTGÄRDER

Ett stort antal pilotåtgärder för e-hälsovård pågår redan eller kommer snart att inledas inom Europeiska unionen.

Information till medborgare och myndigheter om hälso- och sjukvårdsutbildning och sjukdomsförebyggande

När det gäller informationen till medborgarna håller Europeiska unionen på att skapa en EU-portal om e-hälsovård som bör vara driftsklar i slutet av 2005. Portalen kommer att ge medborgarna en unik tillgång till både offentlig hälsoinformation och information om arbetsmiljöfrågor.

Kommissionen arbetar också med att förbättra de informations- och kommunikationstekniska verktygen för att kunna förstärka systemen för tidig varning, spårning och övervakning av hälsorisker.

Mot integrerade nät för hälso- och sjukvårdsinformation

Ett omfattande arbete pågår för närvarande för att skapa ett nät för hälso- och sjukvårdsinformation. Före utgången av 2008 ska huvuddelen av Europas hälso- och sjukvårdsorganisationer kunna tillhandahålla webbaserade tjänster som distanskonsultation (ett andra läkarutlåtande), elektroniska recept, elektroniska remisser, distansövervakning och distansvård (för patienter i hemmet).

Satsning på användning av kort inom hälso- och sjukvården

Två olika sorters kort kan användas inom hälsovården: hälsokortet, som kan innehålla uppgifter som är viktiga i en nödsituation (t.ex. blodgrupp, eventuella sjukdomar och behandling), och sjukförsäkringskortet, som infördes den 1 januari 2004 och som ersätter alla blanketter som hittills varit nödvändiga för att man ska kunna få sjukvård vid en tillfällig vistelse utomlands.

Det kommer att föras kampanjer i alla medlemsstater för att uppmuntra användningen av dessa kort. Tanken är också att principen om ett elektroniskt sjukförsäkringskort ska antas före 2008.

ÖVERVAKNING AV METODER

Spridning av de bästa metoderna

E-hälsovården måste främjas genom en omfattande spridning av goda arbetsmetoder. Några exempel är e-hälsovårdens betydelse för tillgången till hälso- och sjukvård och vårdkvaliteten, kostnads-intäktsanalyser och produktivitetsvinster samt exempel på hur man ska hantera ansvarsfrågor i samband med distansmedicin, system för ersättning för vårdutgifter och certifiering av e-hälsovårdsprodukter och -tjänster.

Spridningen av goda metoder och rutiner sker genom möten mellan medlemsstaterna, stödda av Europeiska kommissionen. Parallellt med detta bör kommissionen före utgången av 2005 ha infört effektiva medel för systematisk spridning av goda arbetsmetoder och rutiner.

Bedömning

Europeiska kommissionen har åtagit sig att vartannat år under perioden 2004-2010 offentliggöra en rapport om framstegen med att införa e-hälsovård.

EUROPEISKA UNIONEN OCH E-HÄLSOVÅRD

Varför behöver EU utveckla sina hälsovårdssystem och -tjänster på nätet?

Länderna i EU står sedan flera år inför en ökad efterfrågan på hälsovårds- och socialtjänster, eftersom befolkningen åldras och inkomsterna ökar samtidigt som de tillgängliga medlen är begränsade. Samtidigt har medborgarnas förväntningar och rörligheten bland patienter och vårdpersonal ökat. De enorma mängderna medicinsk information försvårar förvaltningen för myndigheterna.

Utvecklingen av e-hälsovårdssystem och -tjänster bör kunna medverka till att lösa dessa problem. De skulle bland annat bidra till minskade kostnader och förbättrad produktivitet inom fakturering och arkivering samt minska antalet medicinska misstag, leda till färre fall av onödig vård, men också öka kvaliteten på hälso- och sjukvården.

För närvarande är minst fyra läkare av fem i Europa Internetuppkopplade, och en fjärdedel av européerna använder Internet för att få information om sjukdomar och hälsofrågor. Dessa uppmuntrande siffror förebådar en snabb utveckling av e-hälsovårdstjänster och -produkter.

Sedan början av 90-talet har e-hälsovården fått ekonomiskt forskningsstöd från Europeiska gemenskapen motsvarande 500 miljoner euro, men om man räknar med medfinansieringsmekanismen uppgår den totala summan till det dubbla. Ett stort antal idag välfungerande tillämpningar är frukten av detta forskningsarbete. De har bidragit till att skapa ett nytt verksamhetsområde, nämligen e-hälsovården, med en omsättning på 11 miljarder euro. Enligt vissa bedömningar kommer 5 % av hälsobudgetarna att investeras i e-hälsovårdssystem och -tjänster år 2010.

Den handlingsplan som beskrivs här är bara en del i EU:s svar på de stora utmaningar som hälso- och sjukvården nu står inför. Två andra initiativ rör rörligheten bland patienter och en komparativ utvärdering av reformerna av de nationella hälso- och sjukvårdssystemen.

 
Senast ändrat den 20.05.2005
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början