RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik

Arkiv

Denna förklaring syftar till att fastställa en tydlig och konsekvent strategi för Europeiska gemenskapens politik när det gäller utvecklingssamarbete i syfte att maximera det mervärde som gemenskapen tillför på detta område, förbättra kvaliteten på och effekten av gemenskapens insatser och svara på nya globala utmaningar

RÄTTSAKT

Rådets och kommissionens förklaring av den 20 november 2000 om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik, antagen på grundval av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 26 april 2000 om samma tema.

SAMMANFATTNING

1. Bakgrund
Utvecklingsfrågan är i dag viktigare än någonsin. I Afrika söder om Sahara och i Sydasien lever mer än 40 % av befolkningen alltjämt under fattigdomsgränsen.

Europeiska unionen står för hälften av det offentliga biståndet till utvecklingsländerna och är en betydande handelspartner för en stor andel av dessa länder. Eftersom unionens externa partner flerdubblats, nya instrument införts och unionens ekonomiska medel ökat har det blivit ännu angelägnare att slå fast en mer tydlig och konsekvent strategi som faller inom ramen för de internationella samordningsinsatserna.

Förklaringen är en uppföljning av kommissionens meddelande från april 2000 och utgör utgångspunkten för en förnyelseprocess. I förklaringen utvecklas den slutliga strategi som rådet och kommissionen samfällt godkänt.

Vidare ingår förklaringen i ansträngningarna för att förstärka unionens åtgärder utanför gemenskapen.

2. Principer och mål

Grundprincip
Rådet och kommissionen bekräftar gemenskapens solidaritet visavi utvecklingsländerna inom ramen för ett partnerskap där de mänskliga rättigheterna, de demokratiska principerna, rättsstatsprincipen och ett gott styre respekteras.

Huvudmål
Det huvudsakliga målet för gemenskapens utvecklingspolitik är att minska och på sikt avskaffa fattigdomen.

Fattigdom, som även inbegriper utsatthet, har flera orsaker. Gemenskapen har därför för avsikt att stödja sådana strategier för fattigdomsbekämpning som åtgärdar de olika orsakerna och som bygger på en analys av de begränsningar och möjligheter som kännetecknar det enskilda utvecklingslandet. Dessa strategier bör bidra till en förstärkt demokrati, fredskonsolidering, konfliktförebyggande, gradvis integrering med världsekonomin, bättre beaktande av de sociala aspekterna och miljöaspekterna med sikte på en hållbar utveckling, jämställdhet och en förbättrad förmåga hos de offentliga och privata aktörerna.

Resurserna för utvecklingsbiståndet kommer att fördelas med beaktande av vilka effekter de kommer att ha på minskandet av fattigdomen. De minst utvecklade länderna ska ägnas särskild uppmärksamhet.

Utvecklingsländernas centrala roll
Nyckeln till framgång för utvecklingspolitiken är att partnerländerna tar ett ökat egenansvar för sina strategier. Därför bör man uppmuntra samtliga samhällsgrupper att delta samt tillmäta den politiska dialogen med partnerländerna stor betydelse.

3. Omfokusering av gemenskapens verksamhet
Gemenskapens verksamhet bör koncentreras på sex nyckelområden. Dessa är

  • sambandet mellan handel och utveckling
    Handelspolitiken bör bedrivas med beaktande av de berörda ländernas utvecklingsmål och utvecklingsstrategier samt även deras ekonomiska situation (känslig ekonomi, osv.). Man bör också förbättra förmånsbehandlingen när det gäller tillträde till marknaden.
  • regional integration och regionalt samarbete
    Regional integration och regionalt samarbete kan bidra till integrationen av utvecklingsländerna i världsekonomin samt till konfliktlösning och lösning av gränsöverskridande problem på t.ex. miljöområdet.
  • stöd till makroekonomisk politik och främjande av likvärdig tillgång till sociala tjänster
    Detta stöd består bl.a. av initiativ som gäller skuldeftergift och sektorsspecifikt stöd på i synnerhet hälso- och sjukvårdsområdet och utbildningsområdet.
  • transport
    Effektiva transportsystem är nödvändiga för ekonomisk och social utveckling och för tillgången till grundläggande sociala tjänster.
  • tryggad livsmedelsförsörjning och en hållbar landsbygdsutveckling
    Dessa utgör kärnan i strategierna för att minska fattigdomen. Vidare bör sambandet vara bättre mellan det akuta livsmedelsbiståndet och den långsiktiga utvecklingen när det gäller tryggad livsmedelsförsörjning.
  • förstärkning av den institutionella kapaciteten
    EG:s verksamhet kan anses mer "neutral" än medlemsländernas. Följaktligen kan gemenskapen fylla en viktig funktion när det gäller att främja gott styre, kampen mot korruption och respekt för rättsstatsprincipen.

Övergripande aspekter
De övergripande frågorna bör integreras med alla frågor som rör utvecklingssamarbete. Det gäller främjande av följande fyra huvudfrågor:

  • Individens rättigheter
  • Jämställdhet
  • Barnets rättigheter
  • Miljöskydd

Vidare krävs det systematik när det gäller att förebygga konflikter och hantera kriser.

4. Förstärkt samarbete, samordning och komplementaritet
För att maximera effekterna av Europeiska unionens utvecklingsbistånd bör banden mellan de olika aktörerna förstärkas, i synnerhet mellan gemenskapen och medlemsländerna.

Gemenskapen och dess medlemsländer bör samordna sin politik och sina program för att maximera deras verkan. En bättre komplementaritet och samordning (castellanodeutschenglishfrançais), i form av en arbetsfördelning både inom unionen och med andra biståndsgivare, kommer att eftersträvas, i synnerhet inom ramen för strategierna för de enskilda länderna. För att uppnå samstämmighet kommer målen för gemenskapens utvecklingspolitik att beaktas bättre inom de andra gemensamma politikområdena.

Kommissionen har redan genomfört en reform av förvaltningen av sitt bistånd till tredjeland genom att införa ett nytt system för programplaneringen och genom att främja delegering och decentralisering av biståndsförvaltningen. Dessutom krävs en förenkling av budgetförordningen och mer personal i enlighet med kommissionens önskemål.

Det bidrag som många olika aktörer i det civila samhället ger till gemenskapens politik erkänns redan nu i det nya partnerskapsavtalet med AVS-länderna. Vidare kommer man inom ramen för unionens förbindelser med andra utvecklingsländer att uppmuntra ett nytt tillvägagångssätt som främjar ett ökat deltagande från icke-statliga organisationer, ekonomiska och sociala aktörer samt den privata sektorn. Gemenskapen kommer att försöka förstärka partnerskapet med det civila samhället, både i Europa och i utvecklingsländerna, och att stödja utvecklingen av de icke-statliga aktörernas förmåga i partnerländerna för att underlätta deras deltagande i dialogen om strategierna och genomförandet av samarbetsprogrammen.

5. Genomförande och uppföljning
Den nya strategin bör genomföras snabbt. Kommissionen ska därför utarbeta ett handlingsprogram i detta syfte. Kommissionen kommer vidare att förelägga Europaparlamentet och rådet en årlig rapport om framstegen i detta avseende.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Gemensam förklaring från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: "Europeiskt samförstånd" [EUT C 46, 24.2.2006, s. 1]

"Europeiskt samförstånd" är den nya förklaringen om EU:s utvecklingspolitik. För första gången på femtio år av samarbete de gemensamma principer inom ramen för vilka unionen och dess medlemsstater skall genomföra sin utvecklingspolitik i en anda av komplementaritet.

 
Senast ändrat den 20.09.2007
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början