RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Internationella brottmålsdomstolen

Arkiv

Europeiska unionen stöder domstolens effektiva funktion och befordrar allmänt stöd för den genom att främja deltagande i Romstadgan.

RÄTTSAKT

Rådets gemensamma ståndpunkt 2003/444/GUSP av den 16 juni 2003 om den internationella brottmålsdomstolen [Europeiska unionens officiella tidning L 150 av den 18.6.2003].

SAMMANFATTNING

Befästandet av rättsstatsprincipen, respekten för de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt, bevarandet av fred och stärkandet av internationell säkerhet är några av prioriteringarna i Europeiska unionens (EU) yttre förbindelser. Unionen har med kraft engagerat sig i kampanjen för den internationella brottmålsdomstolen (EN) (FR) och Romstadgan ska träda i kraft, eftersom dessa utgör ett väsentligt hjälpmedel för att man ska kunna uppfylla de prioriteringar som fastställts.

Romstadgan trädde i kraft den 1 juli 2002 och domstolen fungerar sedan dess (men det slutgiltiga valet till dess organ ägde inte rum förrän i juni 2003).

Genom denna gemensamma ståndpunkt avser EU att främja att domstolen fungerar väl men också att den åtnjuter allmänt stöd. Denna gemensamma ståndpunkt ersätter gemensam ståndpunkt 2001/443/GUSP, som upphör att gälla.

I denna gemensamma ståndpunkt fastställs det att EU och dess medlemsstater ska göra allt för att se till att största möjliga antal stater deltar i den internationella brottmålsdomstolen. De ska beakta denna målsättning vid förhandlingar (bilaterala och multilaterala) och i den politiska dialogen med tredjeland och med regionala organisationer. De ska även ta initiativ i syfte att främja Romstadgans värderingar, principer och bestämmelser. De ska upprätta samarbete med andra berörda stater, internationella organisationer, icke-statliga organisationer och företrädare för det civila samhället.

Medlemsstaterna ska dela sina erfarenheter i samband med genomförandet av Romstadgan med andra berörda länder. De ska tillhandahålla sådant tekniskt och finansiellt bistånd som krävs för att förbereda deltagandet och genomförandet av stadgan i tredjeland.

För att garantera domstolens oberoende ska unionen och dess medlemsstater

  • uppmuntra de stater som är parter i domstolen att överföra de bidrag som var och en ska betala,
  • bidra till att domare, åklagare och tjänstemän vid domstolen får stöd och utbildning,
  • uppmuntra till att avtalet om domstolens privilegier och immunitet undertecknas och ratificeras av de stater som är parter i domstolen.

Unionen och dess medlemsstater erinrar tredjeländer om rådets slutsatser av den 30 september 2002. I dessa noteras det att Förenta staterna har ingått bilaterala avtal med vissa länder som är parter i domstolen rörande villkoren för utlämnande av en person till denna. Rådet har fastställt följande riktlinjer som ska vägleda medlemsstaterna om dessa överväger möjligheten att underteckna sådana avtal eller lösningar med Förenta staterna:

  • Det bör tas hänsyn till internationella avtal som binder både en stat som är part i domstolen och Förenta staterna.
  • Det strider mot de skyldigheter som åligger domstolens medlemsländer att med Förenta staterna ingå avtal om villkoren för att utlämna en person till domstolen.
  • De lösningar som uppnås bör garantera att de ansvariga för ett brott som omfattas av domstolens jurisdiktion inte åtnjuter straffrihet.
  • Lösningar som rör medborgarskapet hos personer som inte skall utlämnas bör endast omfatta personer som inte är medborgare i en stat som är part i domstolen.
  • Statsimmunitet eller diplomatisk immunitet bör respekteras.
  • Avtalen bör omfatta endast personer som befinner sig på en stats territorium på grund av att de har sänts dit av en annan stat.
  • Avtalen kan vara tidsbegränsade.
  • Avtalen bör ratificeras i enlighet med varje enskild stats konstitutionella förfaranden.

Rådet föreslår också att det ska utvecklas en fördjupad dialog med Förenta staterna om bl.a.

  • möjligheten att Förenta staterna åter engagerar sig i processen rörande domstolen,
  • etablerandet av ett samarbete mellan Förenta staterna och domstolen i särskilda fall,
  • tillämpningen av den amerikanska lagstiftningen om skydd för medlemmar av den amerikanska förvaltningen.

I februari 2004 antog rådet en handlingsplan med anledning av denna gemensamma ståndpunkt. Handlingsplanen som omfattar tre delar (nämligen samordning av unionens verksamhet, Romstadgans universalitet och enhetlighet samt domstolens oberoende och effektiva funktionssätt) utgör ramen för unionens verksamhet som syftar till att stödja internationella brottmålsdomstolen .

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gällaSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Gemensam ståndpunkt 2003/444/GUSP18.6.2003-EUT L 150, 18.6.2003

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Avtal mellan Internationella brottmålsdomstolen och Europeiska unionen om samarbete och bistånd [EUT L 115, 28.4.2006].

Genom förevarande avtal fastställs grunderna för samarbete och bistånd mellan Internationella brottmålsdomstolen och Europeiska unionen genom bland annat samråd om frågor av ömsesidigt intresse och regelbundet utbyte av information och handlingar av ömsesidigt intresse. Avtalet godkändes genom rådets beslut 2006/313/PESC av den 10 april 2006 [EUT L 115, 28.4.2006].

Senast ändrat den 21.08.2007
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början