RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Vin

Arkiv

Det finns planer för att i grunden reformera den gemensamma organisationen av marknaden för vin. Syftet med dagens gemensamma organisation av marknaden är att skapa jämvikt mellan gemenskapsmarknadens utbud och efterfrågan och på lång sikt öka sektorns konkurrenskraft. Organisationen har gjort det möjligt att finansiera en omstrukturering av en stor del av vinodlingarna för en justering mellan utbud och efterfrågan.

RÄTTSAKT

Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin [Se ändringsrättsakter].

SAMMANFATTNING

Syftet med den gemensamma organisationen av marknaden för vin, som införs genom den aktuella förordningen, är att dels få bättre balans mellan utbud och efterfrågan genom att ge producenterna en möjlighet att utnyttja de expanderande marknaderna, dels att se till att vinsektorn blir konkurrenskraftig på lång sikt.

Man vill också avskaffa intervention som en artificiell avsättningsmöjlighet för överskottsproduktion, bibehålla alla de traditionella avsättningsmöjligheterna för spritdrycker och vinprodukter, ta hänsyn till den regionala mångfalden och erkänna betydelsen av producent- och branschorganisationer.

Tanken är också att avsevärt förenkla lagstiftningen på området, vilket avspeglas i en allmän strävan mot klarhet i den gemensamma jordbrukspolitiken som inleddes 1995 och som senare kom till uttryck i Agenda 2000.

Tillämpningsområde

Den gemensamma organisationen av marknaden omfattar

  • andra färska druvor än bordsdruvor,
  • druvsaft och must,
  • vin av färska druvor, även mousserande vin, likörvin och pärlande vin,
  • vinättika,
  • piquettevin,
  • vindruvor, och
  • druvpressrester.

Produktionskapacitet

Förordningen följer principen om förbud mot plantering av vinstockar som klassificerats som sorter för vinframställning till och med den 31 juli 2010, utom då det rör sig om en nyplanteringsrätt, en återplanteringsrätt eller en planteringsrätt som beviljats från en reserv.

Medlemsstaterna beviljar producenterna nyplanteringsrätter för vissa arealer. Ytterligare rätter får också beviljas i begränsade mängder för varje vinproducerande land. Dessa rätter får emellertid endast beviljas medlemsstater som har slutfört inventering enligt förordningen för att underlätta administrationen av produktionskapaciteten. Fram till och med den 31 juli 2003 beviljades också ytterligare rätter för arealer avsedda för produktion av vissa viner för vilka utbudet var mindre än efterfrågan.

Medlemsstaterna ska bevilja återplanteringsrätter till producenter som inom en period på tre vinår har röjt eller åtagit sig att röja en vinodlingsareal. Återplanteringsrätterna ska i princip utnyttjas på det företag för vilket de har beviljats. Beroende på det enskilda fallet ska en återplanteringsrätt användas inom fem till åtta år.

Nyplanteringsrätterna och återplanteringsrätterna får inte tillämpas i medlemsstater där vinproduktionen är mindre än 25 000 hektoliter per vinår.

Genom förordningen inrättas ett system av reserver för rätter, som skapas av medlemsstaterna och består av nyskapade planteringsrätter och rätter som inte har använts inom föreskriven tid. Rätterna får sedan beviljas till unga jordbrukare eller, mot betalning, till andra producenter. En medlemsstat får välja att inte tillämpa systemet med reserver under förutsättning att den kan visa att den har ett effektivt förvaltningssystem för planteringsrätter.

Ett bidrag för nedläggning, vars storlek medlemsstaterna fastställer, får beviljas för definitiv nedläggning av vinodling på en viss areal. Detta medför att producenten förlorar återplanteringsrätten för den areal som bidraget beviljas för. Vissa arealer berättigar dock inte till detta bidrag (artikel 9).

Ett system för omstrukturering och omställning av vinodlingar införs i syfte att anpassa produktionen till efterfrågan på marknaden. Det är bara i de regioner i en medlemsstat där inventeringen av produktionskapaciteten har slutförts (artikel 16) som är berättigade till stöd enligt detta system. För att stöd ska kunna betalas ut enligt detta system måste en plan upprättas som godkänns av medlemsstaten. Stödet omfattar en ersättning till producenter för förlorade intäkter och bidrag till kostnader för omstrukturering och omställning. Gemenskapens ekonomiska bidrag får inte övergå 50 %, utom i mål 1-områden.

Marknadsmekanismer

För producenterna inrättas ett stöd för privat lagring av bordsvin, druvmust, koncentrerad druvmust och rektifierad koncentrerad druvmust. Stödet beviljas under förutsättning att ett avtal om lagring på lång sikt ingås med interventionsorganen. För själva avtalet finns också vissa villkor fastställda.

En rad bestämmelser gäller destillation. Överpressning av druvor, pressning av vindruvor och omjäsning av pressrester för andra ändamål än destillation är förbjuden. Personer som innehar sådana biprodukter från vinframställning är skyldiga att leverera dessa till destillation. Destillatören ska betala ett minimipris för produkterna och kan på vissa villkor beviljas ett stöd eller leverera alkoholen till interventionsorganet. Samma system för destillation gäller för vin som framställts av druvor som är klassificerade både som en druvsort för vinframställning och som en sort avsedd för andra ändamål, och vars mängd överstiger den som normalt framställs.

Gemenskapen kan dessutom lämna stöd för destillation av bordsvin för att stödja vinmarknaden och därigenom underlätta den fortsatta försörjningen av vindestillat till de delar av sektorn för spritdrycker där sådan alkohol traditionellt används (vinbrännvin och likörvin). Detta stöd består av ett primärt stöd (stöd för destillation genom ett minimipris som destillatören betalar till vinproducenten) och ett sekundärt stöd för att täcka kostnaderna för lagring av den framställda produkten. Dessutom inrättas ett frivilligt system för krisdestillation som får tillämpas vid exceptionella störningar av marknaden till följd av stora överskott eller kvalitetsproblem. Syftet med den här krisåtgärden är att eliminera särskilda överskott och säkerställa en kontinuerlig försörjning från en skörd till nästa.

Vissa former av stöd kan beviljas för specifik användning, till exempel användning av koncentrerad druvmust och rektifierad koncentrerad druvmust som framställts inom gemenskapen. Stödbeloppet fastställs på ett sådant sätt att anskaffningskostnaderna för de produkter som omfattas av stödet även fortsatt ligger på en lämplig nivå för de traditionella avsättningsmöjligheterna.

Producent- och branschorganisationer

En avdelning i förordningen ägnas åt producent- och branschorganisationer, som ges en EG-rättslig grund.

Med producentorganisation avses varje juridisk person som har bildats på producenters initiativ och som strävar efter att

  • säkerställa produktionsplaneringen och anpassa den till efterfrågan,
  • främja koncentrationen av utbudet och saluföring av medlemmarnas produktion,
  • minska produktionskostnaderna och stabilisera produktionspriserna, och
  • främja miljövänliga odlings- och produktionsmetoder.

Medlemsländerna får på vissa villkor erkänna dessa organisationer som producentorganisationer enligt den aktuella förordningen.

När det gäller branschorganisationerna får medlemsländerna på vissa villkor fastställa regler för saluföringen som rör reglering av utbudet. De berörda medlemsländerna ska även lämna årsrapporter om de beslut som har fattats i den här frågan till kommissionen, som sedan kontrollerar att besluten överensstämmer med EG-rätten. Branschorganisationerna får bedriva ett flertal verksamheter, alla med beaktande av konsumenternas intressen.

Oenologiska metoder och behandlingar: beteckning, benämning, presentation och skydd

En förteckning över tillåtna metoder och behandlingar (bland annat berikning, syrning, avsyrning och sötning) finns i bilagorna IV och V. Dessa metoder får bara användas för att säkerställa att framställning, lagring och förädling av produkten äger rum i enlighet med bestämmelserna och metoderna får även omfattas av striktare nationella bestämmelser. Tillsats av vatten eller alkohol ingår inte bland de tillåtna metoderna, men får användas i vissa undantagsfall. Vinframställning av importerad druvmust och blandning (”coupage”) av ett vin från tredjeland med ett vin från EU är förbjudet, med förbehåll för beslut om undantag som fattas i enlighet med internationella åligganden. Vissa produkter får inte bjudas ut för direkt konsumtion, till exempel importerade produkter som har behandlats med oenologiska metoder som inte är tillåtna enligt EU:s regler (artikel 45).

Regler om beteckning, benämning och presentation av produkterna samt skydd av vissa beteckningar, begrepp och termer anges i kapitel II avdelning V i förordningen och i bilagorna VII och VIII. Reglerna syftar till att skydda konsumenternas och producenternas intressen, se till att den inre marknaden fungerar väl och främja utvecklingen av kvalitetsprodukter. Produkter som inte uppfyller dessa krav får inte saluföras inom EU eller exporteras om de inte omfattas av undantag. Reglerna gäller obligatoriska uppgifter, uppgifter som får användas på vissa villkor samt andra uppgifter, framför allt uppgifter som kan vara till nytta för konsumenterna.

Kvalitetsviner framställda i specificerade områden (kvalitetsviner fso)

Kategorin kvalitetsviner fso omfattar likörvin (kvalitetslikörvin fso), mousserande vin (mousserande kvalitetsvin fso), pärlande vin (pärlande kvalitetsvin fso) och andra kvalitetsviner fso än de som nämns ovan anges. Genom förordningen införs en rad gemensamma regler för produktionen av dessa viner. Det är bara vissa produkter som kan få klassificering som kvalitetsvin fso och vissa produktionsregler som anges i bilaga VI ska uppfyllas. Medlemsländerna ska överlämna en förteckning över de kvalitetsviner fso som de har godkänt till kommissionen (2007 års förteckning över kvalitetsviner (pdf )). Det är dessutom möjligt att nedklassificera kvalitetsvin fso som inte längre uppfyller vissa krav (bland annat kravet på en högsta avkastning per hektar).

System för handeln med tredje land

Import till EU av de produkter som omfattas av denna förordning kräver uppvisande av en importlicens som ska utfärdas av medlemsländerna till varje sökande. Denna licens ska gälla i hela gemenskapen.

I princip ska tullsatserna i gemensamma tulltaxan tillämpas på dessa produkter. För druvsaft och -must för vilka tillämpningen av Gemensamma tulltaxans tullar beror på den importerade produktens importpris, ska detta pris kontrolleras antingen genom kontroll av varje parti eller med hjälp av ett schablonimportvärde (artikel 60). För att förhindra de negativa effekter som kan bli följden av import av vissa produkter och i enlighet med världshandelsorganisationens regler får en tilläggsimporttull fastställas (artikel 61).

Förordningen omfattar dessutom bestämmelser om tullkvoter, exportbidrag och åtgärder som vidtas med avseende på handeln med tredjeland i händelse av allvarliga störningar på grund av import eller export som strider mot målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom de anges i artikel 33 i EG-fördraget.

Allmänna bestämmelser, övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

De produkter som omfattas av denna förordning får endast sättas i omlopp inom EU om de åtföljs av ett av myndigheterna kontrollerat dokument.

Medlemsstaterna ska utse en eller flera myndigheter som ska ansvara för att EU:s bestämmelser inom vinsektorn efterlevs. Kommissionen ska upprätta en inspektörskår som ska samarbeta vid kontroller på plats. Medlemsländerna ska dessutom utse de laboratorier som har rätt att utföra officiella analyser inom vinsektorn.

Genom förordningen inrättas en förvaltningskommitté för vin som ska bestå av företrädare för medlemsländerna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande. Till följd av att den samlade gemensamma organisationen av marknaden har införts kommer emellertid kommittén att avskaffas i augusti 2008 och dess arbetsuppgifter att tas över av förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna

Förordningen omfattar åtta bilagor om

  • definitionen av produkterna, bland annat de olika druvmust- och vinsorterna (bilaga I),
  • alkoholhalter (bilaga II),
  • vinodlingszoner (bilaga III),
  • tillåtna oenologiska metoder och behandlingar (bilaga IV),
  • gränser och villkor i fråga om vissa oenologiska metoder, bland annat halten av svaveldioxid och halten av flyktiga syror, berikningsmetoder, syrning, avsyrning och sötning m.m. (bilaga Vb),
  • kvalitetsvin framställt inom ett specificerat område (bilaga VI),
  • beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa produkter andra än mousserande vin, obligatoriska och frivilliga uppgifter, de språk som får användas vid märkningen samt koder och varumärken (bilaga VII), och
  • beteckning, benämning, presentation och skydd av mousserande vin (bilaga VIII).

Direktstöd

Inom ramen för 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken kan vinodlare komma i fråga för direktstöd eller direktbetalningar oberoende av sina produktionsvolymer.

Bakgrund

Den första gemensamma organisationen av marknaden för vin inrättades 1962 genom förordning (EEG) nr 24/1962. Den har sedermera reformerats i grunden vid flera tillfällen, 1979, 1987 och 1999 genom den aktuella förordningen. Efter ett flertal ändringar efter ikraftträdandet 2006 har kommissionen inlett en diskussion om reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EN).

Denna diskussion har lett till antagandet av förordning (EG) nr 479/2008 som inför en omfattande reform av den gemensamma organisationen av marknaden för vin. Förordning (EG) nr 1493/1999 upphävdes den 1 augusti 2008.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gällaSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 1493/199921.7.1999-EGT L 179, 14.7.1999
Ändringsrättsakt(er)Dag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 1622/20008.8.2000-EGT L 194, 31.7.2000
Förordning (EG) nr 2826/200030.12.2000-EGT L 328, 23.12.2000
Förordning (EG) nr 2585/200130.12.2001-EGT L 345, 29.12.2001
Rättsakter om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till EU.1.5.2004-EUT L 236, 23.9.2003
Förordning (EG) nr 806/20034.6.2003-EUT L 122, 16.5.2003
Förordning (EG) nr 1795/200314.10.2003-EUT L 262, 14.10.2003
Protokoll om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen1.1.2007-EUT L 157, 21.6.2005
Förordning (EG) nr 2165/20054.1.2006-EUT L 345, 28.12.2005
Förordning (EG) nr 1791/20061.1.2007-EUT L 363, 20.12.2006

ÄNDRINGAR AV BILAGORNA

Bilaga III – Vinodlingszoner
Förordning (EG) nr 2165/2005 [EUT L 345, 28.12.2005]

Bilaga IV – Förteckning över tillåtna oenologiska metoder och behandlingar
Förordning (EG) nr 2165/2005 [EUT L 345, 28.12.2005]

Bilaga V – Gränser och villkor i fråga om vissa oenologiska metoder
Förordning (EG) nr 1622/2000 [EGT L 194, 31.7.2000].

Förordning (EG) nr 423/2008 [EGT L 127, 15.5.2008].

Bilaga VI – Kvalitetsvin framställt inom ett specificerat område
Förordning (EG) nr 2585/2001 [EGT L 345, 29.12.2001]
Förordning (EG) nr 1795/2003 [EUT L 262, 14.10.2003]
Förordning (EG) nr 2165/2005 [EUT L 345, 28.12.2005]

Bilaga VII – Beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa produkter andra än mousserande vin
Förordning (EG) nr 2165/2005 [EUT L 345, 28.12.2005]
Förordning (EG) nr 1791/2006 [EUT L 363, 20.12.2006]

Bilaga VIII – Beteckning, benämning, presentation och skydd av mousserande vin
Förordning (EG) nr 2165/2005 [EUT L 345, 28.12.2005]

De ändringar och rättelser som gjorts av förordning (EEG) nr 1493/1999 har förts in i grundtexten. Denna konsoliderade version (pdf ) har enbart informationssyfte.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Reform

Förordning (EG) nr 479/2008 [Europeiska unionens officiella tidning av den 6 juni 2008].
Den genomgripande reformen för den gemensamma organisationen av marknaden för vin träder i kraft den 1 augusti 2008. Den baseras på en förstärkt konkurrenskraft för europeiska viner, en bättre balans mellan utbud och efterfrågan, eliminering av beredskapsåtgärder på marknaderna, en bättre användning av budgetanslagen, en förenkling av reglerna, konsolidering av landsbygdsområdenas sociala förhållanden och miljöskyddet.

Förslag till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för vin [KOM(2007) 372 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]

Tillämpningsbestämmelser

Förordning (EEG) nr 1014/90 [EGT L 105, 25.4.1990] (definition, beskrivning och presentation av spritdrycker)
Se konsoliderad version (
pdf ).

Förordning (EG) nr 1623/2000 [EGT L 194, 31.7.2000] (marknadsmekanismer)
Se konsoliderad version (
pdf ).

Förordning (EG) nr 1227/2000 [EGT L 143, 16.6.2000] (produktionskapacitet)
Se konsoliderad version (
pdf ).

Förordning (EG) nr 883/2001 [EGT L 128, 10.5.2001] (handel med produkter inom vinsektorn med tredjeland)
Se konsoliderad version (
pdf ).

Förordning (EG) nr 884/2001 [EGT L 128, 10.5.2001] (följedokument vid transport av vinprodukter och register som ska föras inom vinsektorn)
Se konsoliderad version (
pdf ).

Förordning (EG) nr 753/2002 [EGT L 118, 4.5.2002] (beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter)
Se konsoliderad version (
pdf ).

Förordning (EG) nr 423/2008 [Europeiska unionens officiella tidning L 127 av 15.05.2008]. (Gemenskapskodex för oenologiska metoder och behandlingar).

Statistiska undersökningar av vinodlingsområden

Förordning (EG) nr 357/79 [EGT L 54, 5.3.1979]
Förordningen rör de statistiska undersökningar som medlemsstaterna ska genomföra för vinodlingsarealer på minst 500 hektar. Undersökningarna äger rum vart tionde år. Genom årliga statistiska undersökningar samlas det in information om eventuella förändringar.
Se konsoliderad version (
pdf ).

Analysmetoder

Förordning (EG) nr 2676/90 [EGT L 272, 3.10.1990]
Förordningen beskriver de analysmetoder för vinsektorn som används i gemenskapen för att fastställa sammansättningen av vinprodukter.
Se konsoliderad version (
pdf ).

Export

Förordning (EG) nr 2805/95 [EGT L 291, 6.12.1995].
Förordningen fastställer exportbidrag i vinsektorn och upphäver förordning (EEG) nr 2137/93.
Se konsoliderad version (
pdf ).

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om systemet med planteringsrätter enligt avdelning II kapitel I i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 [KOM(2007) 370 slutlig – Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

I rapporten presenteras uppgifter om planteringsrätter under 2000–2006. I en rad tabeller och figurer beskrivs nyplanteringsrätterna och de stater som har fått använda dem. Gemenskapsproduktionens potential utvärderas också. Rapporten har utarbetats i rent statistiskt syfte och innehåller inga politiska slutsatser. De uppgifter som presenteras kommer dock att vara av stor vikt vid nästa reform av vinmarknaden.

Senast ändrat den 25.05.2008

Se även

Ytterligare information och den gällande lagstiftningen för vinsektorn finns på webbplatsen för generaldirektoratet för jordbruk.

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början