RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Utvärdering av OLAF:s verksamhet

Arkiv

Efter tre år utvärderar kommissionen verksamheten vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning enligt bestämmelserna. Kommissionen tar tillfället i akt att utfärda en rad rekommendationer som skall förbättra OLAF:s arbete. Kommissionen föreslår att man inrättar ett kansli, utarbetar administrativa bestämmelser, standardiserar informationen, skärper arbetsmetoderna och övervakningskommitténs roll samt utvecklar underrättelseverksamheten.

RÄTTSAKT

Kommissionens rapport av den 2 april 2003 om utvärdering av verksamheten vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) [KOM(2003) 154 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Förordning (EG) nr 1073/1999 och förordning (Euratom) nr 1074/1999 ligger till grund för verksamheten vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) och enligt dessa bestämmelser lade kommissionen under det tredje året efter det att bestämmelserna trädde i kraft fram en utvärderingsrapport om OLAF:s verksamhet.

2. Som titeln anger ägnas rapporten dels åt en övergripande utvärdering av verksamheten, dels åt rekommendationer för att förbättra OLAF:s arbete. Rapporten indelas i kapitel som bland annat behandlar OLAF:s operativa uppdrag, kommissionens uppdrag och OLAF:s ställning.

Kommissionen granskar hur kampen mot bedrägerier påverkat EU:s ekonomiska intressen, att budgeten genomförts korrekt och att den ekonomiska förvaltningen är sund och strikt. Rapporten avser perioden juni 1999 till december 2002, då den tidigare enheten för samordning av kampen mot bedrägerier (UCLAF) ombildades till OLAF.

OLAF:s praktiska arbete: nya metoder

OLAF fick till uppdrag att utföra kontroller och kontroller på plats i medlemsstaterna eller länder utanför EU (externa utredningar) samt utföra utredningar vid alla EU:s institutioner, organ och byråer (interna utredningar). OLAF är oberoende i detta arbete. Det här kapitlet handlar om interna och externa utredningar, samarbetet med medlemsstaterna, juridiskt stöd och rådgivning samt samarbetet inom EU och internationellt.

Tillämpningsområdet för interna utredningar utvidgades genom det interinstitutionella avtalet från 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Avtalet har dock bara undertecknats av dessa tre institutioner. Kommissionen uppmanar övriga organ och byråer att ansluta sig till avtalet.

De nya bestämmelserna om interna utredningar har lett till ett antal tvister, som avgjorts till kommissionens fördel. Förstainstansrätten har t.ex. avvisat en talan från 71 parlamentsledamöter som ansåg att avtalet kränkte den parlamentariska immuniteten och deras oberoende. EG-domstolens generaladvokat annullerade dessutom 2002 Europeiska centralbankens och Europeiska investeringsbankens beslut, som kommissionen ansåg inte var förenliga med de grundläggande rättsakterna om utredning av bedrägerier.

Kommissionen anser även att man bör utarbeta interna administrativa bestämmelser om hur rättsakterna skall tillämpas och interna eller externa utredningar genomföras. Detta skulle ge en ram för arbetet och skydda de som utreds.

När det gäller immunitet anser kommissionen att dagens praxis kan förenklas genom en tydlig hänvisning i slutrapporten till den domstol som i förekommande fall skall häva tystnadsplikten eller immuniteten.

Externa utredningar avser inte bara utredningar utanför EU:s institutioner, organ och byråer på EU-nivå, utan även utredningar på nationell nivå som utförs på begäran av eller i samarbete med EU.

OLAF:s rapporter kan leda till nationella straffrättsliga påföljder. Eftersom det inte finns några särskilda bestämmelser om samarbete anser kommissionen att OLAF absolut måste kunna använda olika befintliga rättsliga grunder för sina utredningar och att det är OLAF som skall anpassa sina operativa insatser och utveckla sin informationsinhämtning för att på bästa sätt utnyttja befintliga rättsliga grunder.

Kommissionen anser att man bör fortsätta diskutera de externa utredningarnas tillämpningsområde eftersom det finns stora brister i samarbetet och samordningen med de nationella myndigheterna och deras administrativa bistånd. Man bör även diskutera de rättsliga medlen på gemenskapsnivå för att stärka skyddet av de ekonomiska intressena avseende direkta utgifter. Kommissionen föreslår att bestämmelserna om samarbete och bistånd utvidgas till att gälla gränsöverskridande frågor om indirekt beskattning, penningtvätt och eventuellt andra frågor. Kommissionen vill även utöka befogenheterna att utreda bedrägerier på gemenskapsnivå.

OLAF har haft vissa problem med samarbetsvägran och tillgång till handlingar vid externa utredningar. Därför rekommenderar kommissionen att OLAF gör en jämförande analys på området för att utarbeta effektivare metoder.

Resultatet av samarbetet med medlemsstaterna är positivt, anser kommissionen. Kommissionen rekommenderar att OLAF utreder möjligheten att utvidga samförståndsavtalen med de nationella behöriga myndigheterna och att utveckla den strategiska underrättelseverksamheten. Den verksamheten skulle kunna leda till en tjänsteplattform för OLAF:s verksamhet och sakkunskap.

OLAF har också haft problem med juridiskt stöd och rådgivning. För att lösa dem anser kommissionen att informationsplikten enligt vissa sektorsförordningar bör gälla alla externa utredningar och den rättsliga uppföljningen av de interna utredningarna. Eftersom gemenskapen inte är behörig i fråga om straffrättsliga påföljder bör samarbetet stärkas. Kommissionen uppmanar därför rådet att anta det förslag till direktiv som skall stärka det straffrättsliga skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen, bland annat genom tillnärmning av de nationella lagstiftningarna. Det är också önskvärt att medlemsstaterna ratificerar det andra protokollet till konventionen om skydd av gemenskapens finansiella intressen.

Man vill förbättra samordningen av åtgärderna på gemenskapsnivå och kommissionen föreslår att man ingår avtalsprotokoll om samarbete mellan olika avdelningar, bland annat sådana som förvaltar gemenskapsmedel. Avtal har redan skrivits på av internrevisionstjänsten och det gemensamma forskningscentret medan andra håller på att skrivas på av generaldirektoratet för sysselsättning och socialpolitik samt Byrån för samarbete EuropeAid.

Det finns också andra disciplinära instanser med utedningsbefogenheter, även om kommissionen bekräftar att OLAF har företräde. Kommissionen rekommenderar dock att man använder samförståndsavtal så att OLAF bara utreder allvarliga överträdelser av samma typ som ekobrott. Samordningsbestämmelser rekommenderas även för OLAF:s förbindelser med övriga EU-institutioner, organ och byråer.

Inom EU och internationellt undertecknades 2003 samarbetsavtalen med Europol och Eurojust. Förbindelserna med länder utanför EU rekommenderar kommissionen att man fortsätter förhandlingarna om internationella avtal för ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor för att öka informationsutbytet och samarbetet. Kommissionen förespråkar även att man förebygger penningförfalskning genom att ta in sådana bestämmelser i samarbetsavtal, associeringsavtal och föranslutningsavtal. Samförståndsavtal kan även ingås med andra länder utanför EU.

Kommissionens allmänna uppdrag och OLAF:s särskilda kunskaper

OLAF skall underlätta beredningen och genomförandet av kommissionens åtgärder och beslut. Utöver att skydda gemenskapens ekonomiska intressen avser verksamheten även att motverka oegentligheter som kan leda till administrativa eller straffrättsliga påföljder.

I den strategiska delen av kampen mot bedrägerier rekommenderar kommissionen att OLAF utarbetar ett arbetsprogram för EU-institutionernas mål och insatser i kampen mot bedrägerier. Kommissionen anser att den utan att inkräkta på byråns oberoende kan fastställa inriktningen på kampen mot bedrägerier och bidra till att utarbeta riktlinjer för OLAF:s operationella strategi.

När det gäller det förebyggande arbetet framhåller kommissionen hur viktigt OLAF:s arbete är. Byrån ger regelbundet stöd till övriga avdelningar. Byrån har även utarbetat en praktisk handledning om yrkesetik och OLAF:s sakkunskap är särskilt nyttig i kampen mot bedrägerier i de nya medlemsstaterna.

När det gäller lagstiftningen mot bedrägerier lämnas en rekommendation om att utreda möjligheten att införa administrativa gemenskapspåföljder också i andra frågor än den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen anser att man bör samordna påföljderna i tullfrågor.

För att stärka den rättsliga uppföljningen uppmanar kommissionen konventet om Europeiska unionens framtid att beakta förslaget till en europeisk åklagare i förslaget till konstitution. Kommissionen anser även att OLAF:s sakkunskap kan ge ett mervärde i utarbetandet av lagförslag på området.

Kommissionen anser att OLAF:s tekniska bistånd ger en bättre administrativ och ekonomisk uppföljning. OLAF bistår medlemsstaterna genom samarbete och stöd i samband med nationella utredningar, samt hjälper till att utbilda utredare.

När det gäller uppgiften att företräda kommissionen och hålla i samarbetet anser kommissionen att OLAF regelbundet bör utvärdera lagstiftningen för eventuell anpassning. Kommissionen förespråkar även mer samarbete med alla nationella myndigheter som är behöriga i kampen mot bedrägerier. Kommissionens rådgivande samordningskommitté för förebyggande av bedrägerier (CoCoLaf) där OLAF är ordförande bör få en mer aktiv roll i rättsligt avseende och som kontaktorgan för polis och domstolar.

Oberoende och anknytning: en blandad ställning

Genom att ge OLAF en särskild ställning kunde man förena byråns oberoende arbete med dess anknytning till kommissionen.

I fråga om OLAF:s organisation och personal rekommenderar kommissionen att OLAF antar särskilda personalpolitiska bestämmelser för att öka insynen.

När det gäller OLAF:s budget har övervakningskommittén efterlyst större oberoende för OLAF. I den nya budgetförordningen (juni 2002) bekräftas dock att OLAF:s budget är knuten till kommissionen.

När det gäller informations- och kommunikationspolitiken konstaterar kommissionen att praxis varierar, vilket kan leda till osäkerhet. Kommissionen anser till exempel att möjligheten att inte omedelbart informera personer som är under utredning bör åtföljas av åtgärder som gör det möjligt att informera behöriga myndigheter, för att från dem erhålla ett minimum av upplysningar. Kommissionen framhåller även att informationsutbytet vid interna och externa utredningar bör förbättras, huvudsakligen via rutiner. Kommissionen välkomnar OLAF:s avsikt att utveckla rutiner för behöriga nationella myndigheter, samtliga EU:s institutioner, organ och byråer samt berörda personer för att de skall ha samma möjligheter att få information. Kommissionen anser att informationsutbytet om interna och externa utredningar bör förbättras med full hänsyn till de bestämmelser som gäller för OLAF:s verksamhet.

Kommissionen rekommenderar även att man inrättar en informationsavdelning som skall handlägga förfrågningar som inkommer till OLAF och bistå direktören.

När det gäller tillgång till handlingar antog kommissionen genom beslut 2001/937/EG, EKSG, Euratom av den 5 december 2001 om ändring av dess arbetsordning särskilda bestämmelser bland annat om hur man skall göra för att få tillgång till OLAF:s handlingar. OLAF:s direktör är behörig att behandla ansökningar. För att få fatta beslut behöver OLAF:s direktör förhandsgodkännande från kommissionens rättstjänst.

När det gäller den administrativa delen av kontrollerna av utredningsarbetet stöder kommissionen övervakningskommitténs förslag att inrätta ett kansli vid OLAF för en stramare och mer insynsvänlig handläggning. Kommissionen konstaterar även att OLAF:s utredningar kan påverka de berörda personernas fri- och rättigheter och framhåller därför vikten av att kontrollera utredningsinsatserna samt tar upp vilka olika typer av kontroller som får göras och som är förenliga med OLAF:s blandade ställning.

Att konsolidera reformen

Sammanfattningsvis konstaterar kommissionen att det är för tidigt att ändra strategi och att det dessutom skulle öka kostnaderna. Istället bör OLAF:s stärkas. Det är också för tidigt att ifrågasätta dagens situation som är ett resultat av reformen från 1999. De arbetsformer som valts tillåter skalekonomi, effektivitet och synlighet. De problem som uppkom vid övergången tycks dessutom ha mildrats. För att stärka OLAF anser kommissionen att man bör se till att byrån får institutionell stabilitet.

Senast ändrat den 25.02.2004
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början