RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Sjätte mervärdesskattedirektivet: Enhetlig beräkningsgrund

Arkiv

De europeiska organen avskaffar skattekontrollerna vid de inre gränserna för alla transaktioner mellan medlemsländerna, för medlemsländernas mervärdesskattesatser närmare varandra och inför en övergångsperiod för att underlätta övergången till det slutgiltiga systemet för beskattning av handeln mellan medlemsländerna.

RÄTTSAKT

Rådets direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund [Se ändringsrättsakter].

SAMMANFATTNING

I följande text sammanfattas direktiven om införandet av det gemensamma systemet för mervärdesskatt och dess funktion.

Tillämpningsområde

Mervärdesskatt ska betalas för leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som görs mot betalning inom landets territorium av en beskattningsbar person i denna egenskap, samt för import av varor.

Territoriell tillämpning

Följande territorier i enskilda medlemsländer är undantagna från direktivets tillämpningsområde:

  • Ön Helgoland och territoriet Büsingen (Tyskland).
  • Grönland (Danmark).;
  • Livigno, Campione d'Italia, de italienska delarna av Luganosjön (Italien).

Beskattningsbara personer

Med beskattningsbar person avses varje person som "självständigt" någonstans bedriver någon av följande ekonomiska aktiviteter, oberoende av syfte eller resultat: aktiviteter som bedrivs av producenter, handlare och personer som tillhandahåller tjänster, däribland gruvdrift och jordbruksverksamhet samt aktiviteter inom fria yrken. Medlemsländerna har även möjlighet att som beskattningsbar person anse var och en som tillfälligtvis utför någon av de ovan nämnda aktiviteterna och framför allt någon av följande transaktioner: tillhandahållande före första inflyttning av byggnader eller delar av byggnader och den mark de står på, tillhandahållande av mark för bebyggelse.

Genom uttrycket "självständigt" utesluts anställda och övriga personer från beskattning i den mån de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av några andra rättsliga bindningar som skapar ett anställningsförhållande.

Stater, regionala och lokala myndigheter och övriga offentligrättsliga organ anses inte såsom beskattningsbara personer när det gäller aktiviteter eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter, utom om det skulle leda till konkurrenssnedvridning av viss betydelse ifall de behandlades som icke beskattningsbara personer.

Platsen för beskattningsbara transaktioner

Platsen för leverans av varor ska anses vara följande:

  • Den plats där varorna befinner sig vid den tidpunkt när försändelsen eller transporten till mottagaren avgår (då varor försänds eller transporteras).
  • Den plats där varorna befinner sig när leveransen äger rum (då inga varor försänds eller transporteras).

Platsen för tillhandahållande av en tjänst ska anses vara den plats där leverantören har etablerat sätet för sin ekonomiska aktivitet eller har ett fast driftsställe från vilket tjänsten tillhandahålls eller, i avsaknad av sådant, den plats där leverantören är bosatt eller stadigvarande vistas. Emellertid gäller följande:

  • Platsen för tillhandahållande av tjänster som har samband med fast egendom, däribland fastighetsmäklaretjänster och tjänster av arkitekter, ska vara den plats där egendomen är belägen.
  • Platsen för tillhandahållande av transporttjänster ska vara den plats där transporten äger rum, med beaktande av de avstånd som tillryggaläggs.
  • För ett stort antal tjänster ska platsen för tillhandahållande vara den där dessa faktiskt utförs, om tjänsterna avser aktiviteter som är underordnade transporttjänster eller kulturella, idrottsliga, vetenskapliga eller pedagogiska aktiviteter eller värdering av eller arbete på materiell lös egendom.
  • Vid uthyrning av materiell lös egendom, med undantag av alla slag av transportmedel, ska platsen för tillhandahållande av tjänsten vara användningsorten.
  • Platsen för tillhandahållandet ska för följande tjänster vara den där kunden har etablerat sätet för sin ekonomiska aktivitet eller har ett fast driftsställe eller, i avsaknad av någon sådan plats, den plats där han är bosatt eller stadigvarande vistas: hel eller delvis överlåtelse av upphovsrätter, reklamtjänster, tjänster av konsulter, ingenjörer, advokater eller revisorer, bank-, finansierings- och försäkringstransaktioner (…).

För att undvika dubbelbeskattning, utebliven beskattning eller konkurrenssnedvridning får medlemsländerna betrakta

  • en plats för tillhandahållande av tjänster som ligger inom landets territorium såsom liggande utanför gemenskapen, om den egentliga användningen och det egentliga utnyttjandet av tjänsterna äger rum utanför gemenskapen,
  • en plats för tillhandahållande av tjänster som ligger utanför gemenskapen såsom liggande inom landets territorium, om den egentliga användningen och det egentliga utnyttjandet av tjänsterna äger rum inom landets territorium.

Beskattningsgrundande händelse och skattens utkrävbarhet

Med beskattningsgrundande händelse avses den händelse genom vilken de legala förutsättningarna för att skatt ska bli utkrävbar är uppfyllda.

Att skatten blir utkrävbar innebär att staten enligt lag får rätt att vid en given tidpunkt kräva skatt från den person som är skyldig att betala mervärdesskatt. Detta hindrar inte att tidpunkten för betalning får skjutas upp.

Den beskattningsgrundande händelsen inträffar och skatt blir utkrävbar vid den tidpunkt då leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna äger rum, förutom i ett begränsat antal fall.

Vid import inträffar den beskattningsgrundande händelsen införsel och skatten blir utkrävbar vid den tidpunkt då varorna förs in i landet.

Beskattningsunderlag

Inom landets territorium ska beskattningsunderlaget, beroende på typen av leverans av varor eller tillhandahållanden av tjänster, utgöras av

  • allt som utgör den ersättning som leverantören eller tillhandahållaren har erhållit eller kommer att erhålla från kunden eller en tredje part för transaktionerna i fråga, inklusive subventioner som är direkt kopplade till priset på transaktionerna,
  • varornas eller liknande varors inköpspris eller, i avsaknad av något inköpspris, självkostnadspriset, bestämda vid den tidpunkt då transaktionerna äger rum,
  • den beskattningsbara personens hela kostnad för att tillhandahålla tjänsterna,
  • marknadsvärdet för transaktionerna i fråga (med "marknadsvärde" för en tjänst avses det belopp som en kund i det försäljningsled där transaktionen utförs skulle behöva betala, under fri konkurrens, till en icke närstående tillhandahållare i medlemslandet vid den tidpunkt då transaktionen äger rum, för att erhålla tjänsten i fråga).

Vid import av varor ska beskattningsunderlaget utgöras av

  • det pris som har betalats eller ska betalas av importören, om detta utgör hela ersättningen,
  • marknadsvärdet, om inget pris har betalats eller om det pris som har betalats eller kommer att betalas inte utgör hela ersättningen för de importerade varorna (med "marknadsvärde" för importerade varor avses det belopp som en importör i det försäljningsled där importen sker skulle behöva betala, under fri konkurrens, till en icke närstående leverantör i det land från vilket varorna exporteras vid den tidpunkt när skatten blir utkrävbar, för att få varorna i fråga).

Skattesatser

Dessa transaktioner beskattas enligt den skattesats och de villkor som gäller i destinationsmedlemslandet för de varor och tjänster som tillhandahålls, inom ramen för den tillnärmning av skattesatserna som fastställts i direktiven:

  • Normalskattesatsen ska vara minst 15 % i alla medlemsländer fram till och med den 31 december 2000.
  • En eller två reducerade skattesatser på minst 5 % får tillämpas på leveranser av varor tillhandahållanden av tjänster av social eller kulturell karaktär (enligt bilaga H, vars tillämpningsområde rådet ska se över vartannat år).
  • Skattesatser på minst 12 % får tillämpas på andra varor och tjänster än dem som avses i bilaga H och som den 1 januari 1991 omfattades av en reducerad skattesats.
  • Nollskattesatser och kraftigt nedsatta skattesatser (under 5 %) som fanns den 1 januari 1991 får i princip behållas till och med 1997.
  • Alla förhöjda skattesatser ska avskaffas.

Undantag från skatteplikt

Undantag inom landets territorium är möjliga för vissa aktiviteter av hänsyn till allmänintresset, försäkrings- och återförsäkringstransaktioner, utarrendering och uthyrning av fast egendom (dock icke för tillhandahållande av logi, uthyrning av lokaler och platser för parkering av fordon, uthyrning av varaktigt installerad utrustning och maskiner, uthyrning av boxar), leverans av varor som enbart används i en aktivitet som är undantagen från skatteplikt samt ett stort antal andra transaktioner såsom beviljande av och förmedling av krediter, transaktioner, inbegripet förmedling, rörande spar- och transaktionskonton, betalningar, överföringar; transaktioner, inbegripet förmedling, rörande valuta; transaktioner, inbegripet förmedling, rörande aktier, andelar i bolag eller andra sammanslutningar (…).

Undantag för import är också möjliga, bland annat för slutlig import av varor vars leverans av en beskattningsbar person under alla förhållanden skulle vara undantagen från skatteplikt inom landet, import av varor som omfattas av ett transiteringsförfarande, import av varor som deklarerats enligt ett förfarande för temporär import och som därigenom har rätt till befrielse från tullar, eller som skulle ha det om varorna vore importerade från ett tredje land, slutlig import av varor som berättigar till annan tullbefrielse än som föreskrivs i Gemensamma tulltaxan eller som skulle berättiga härtill om de vore importerade från ett tredje land. Medlemsländerna har dock möjlighet att välja att inte medge undantag. Detta är fallet framför allt om beviljande av undantag riskerar att allvarligt inverka på konkurrensbetingelserna på hemmamarknaden.

Vidare medges undantag för export och liknande transaktioner samt internationella transporter och undantag för transaktioner i samband med internationella varutransporter.

Avdrag

Avdragsrättens inträde och räckvidd: Avdragsrätten inträder vid den tidpunkt då den avdragsgilla skatten blir utkrävbar. I den mån varorna och tjänsterna används i samband med den beskattningsbara personens beskattningsbara transaktioner, ska han ha rätt att dra av följande från den skatt som han är skyldig att betala: mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats för varor som levererats eller kommer att levereras till honom eller för tjänster som har tillhandahållits eller kommer att tillhandahållas honom av någon annan beskattningsbar person, mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats med avseende på importerade varor samt mervärdesskatt som ska betalas

  • för varor som producerats, konstruerats, utvunnits, bearbetats, inköpts eller importerats inom den beskattningsbara personens rörelse för denna rörelse, om mervärdesskatten på dessa varor inte skulle ha varit helt avdragsgill om de hade förvärvats från en annan beskattningsbar person, och
  • för en tjänst som den beskattningsbara personen tillhandahållit sin rörelse, om mervärdesskatten på tjänsten inte skulle ha varit helt avdragsgill, om den hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person.

Medlemsländerna ska också medge varje beskattningsbar person rätt till avdrag eller återbetalning av mervärdesskatt i den mån varorna och tjänsterna används för

  • transaktioner som avser ekonomiska aktiviteter och som utförs i något annat land och som skulle ha medfört rätt till avdrag om de hade utförts inom landets territorium,
  • vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt,
  • transaktioner som är undantagna från skatteplikt, då kunden är etablerad utanför gemenskapen eller då dessa transaktioner är direkt kopplade till varor avsedda att exporteras till ett land utanför gemenskapen.

Regler om utnyttjande av avdragsrätten: För att få utnyttja sin avdragsrätt ska den beskattningsbara personen, beroende på fall, inneha en faktura, inneha en importhandling som anger att han är mottagare eller importör och som anger, eller medger beräkning av, den skatt som ska betalas eller också iaktta de regler och förfaranden som har fastställts av varje medlemsland.

Personer som är skyldiga att betala in skatt

Enligt det inhemska systemet ska följande personer vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt:

  • Den beskattningsbara personen, när en beskattningsbar transaktion utförs av en beskattningsbar person som är etablerad utomlands. När den beskattningsbara transaktionen genomförs av en beskattningsbar person som är etablerad utomlands får medlemsländerna införa regler varigenom skatt ska betalas av någon annan än denne. Bl.a. får ett skatteombud eller den person åt vilken den beskattningsbara transaktionen utförs utses såsom denna andra person. Medlemsländerna får även föreskriva att någon annan än den beskattningsbara personen ska vara solidariskt ansvarig för betalningen av skatten.
  • Personer som tillhandahålls tjänster av en beskattningsbar person som är etablerad utomlands. Medlemsländerna får dock kräva att tillhandahållaren av tjänsterna ska vara solidariskt ansvarig för betalningen av skatten.
  • Varje person som anger mervärdesskatten på en faktura eller jämförlig handling.

Vid import ska mervärdesskatten betalas av den eller de personer som har utsetts till eller godtagits som betalningsskyldiga av det medlemsland till vilket varorna importeras.

I direktivet fastställs även skyldigheter för dessa betalningsskyldiga personer, inom ramen för det inhemska systemet såväl som vid import. Till exempel ska varje beskattningsbar person uppge när hans verksamhet som beskattningsbar person inleds, förändras eller upphör. Varje beskattningsbar person ska föra tillräckligt detaljerade räkenskaper för att mervärdesskatt ska kunna tillämpas och kontrolleras av skattemyndigheten. Dessa skyldigheter möjliggör således en god tillämpning av mervärdesskatten.

Särskilda regler

Det finns särskilda ordningar för

  • småföretag,
  • jordbrukare (gemensam ordning för schablonbeskattning),
  • begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter,
  • guld (castellanodeutschenglishfrançais),
  • arbetsintensiva tjänster (castellanodeutschfrançais),
  • resebyråer (castellanodeutschenglishfrançais).

Medlemsländerna får på vissa villkor anta avvikande åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt samt undvika skattefusk och undandragande av skatt.

Den 25 juni 1997 föreslog kommissionen att en rådgivande kommitté för mervärdesskatt skulle inrättas [se del 5 "Ytterligare åtgärder" - KOM(97) 325].

Direktiv 77/388/EEG har ändrats ett antal gånger. De senaste ändringarna är följande:

  • Genom direktiv 2000/65/EG ändras direktiv 77/388/EEG när det gäller bestämning av vilka personer som ska vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt. Reglerna om vilka personer som ska vara betalningsskyldiga medförde nämligen problem för småföretagare som hade verksamhet i flera medlemsländer, eftersom de kunde vara tvungna att utse betalningsskyldiga skatteombud i de länder där de levererade varor eller tillhandahöll tjänster men inte var etablerade. Med anledning av att lagstiftning om administrativt samarbete antagits för att organisera ömsesidigt bistånd mellan medlemsländerna och att det var nödvändigt att förenkla det gemensamma mervärdesskattesystemet föreskrivs i den nya artikel 21 att det ska vara frivilligt att utse skatteombud för beskattningsbara personer som inte är etablerade inom ett land.
  • Genom direktiv 2001/115/EG ändras direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla och modernisera faktureringen av mervärdesskatt. Målet är att harmonisera de villkor som gäller för faktureringen genom att bland annat fastlägga en förteckning över obligatoriska uppgifter och skapa en gemensam rättslig och teknisk ram för elektronisk fakturering. Avsikten är också att dra nytta av utvecklingen av ny teknik.
  • Direktiv 2002/38/EG (castellanodeutschenglishfrançais) innehåller ändringar av två rättsakter: det nuvarande direktivet (sjätte mervärdesskattedirektivet). Syftet är att införa mervärdesskatt på vissa elektroniska tjänster som aktörer i tredje land tillhandahåller icke beskattningsbara personer etablerade i EU. Ett särskilt system ska inrättas och konsumtionsmedlemslandet ska övervaka att aktörerna fullgör sina skyldigheter. Bland de berörda tjänsterna kan nämnas tillhandahållande av musik, filmer och spel, tillhandahållande av bilder, texter och uppgifter, tillhandahållande av programvara och härbärgering av webbplatser.
  • Genom direktiv 2003/92/EG har ändringar nyligen införts av reglerna för tillämpning av mervärdesskatt på leverans av gas och el i syfte att åstadkomma en fungerande inre marknad. Direktivet syftar bland annat till att undanröja de nuvarande problemen med dubbelbeskattning och utebliven beskattning samt snedvridning av konkurrensen mellan leverantörer. Även om de tidigare reglerna fungerade väl i ett nationellt sammanhang, är de inte anpassade för en liberaliserad marknad och internationella leveranser av gas och el. Av dessa skäl föreskrivs i de nya reglerna att mervärdesskatt ska tas ut i det land där gasen eller elen levereras eller förbrukas, att obligatorisk betalningsskyldighet ska införas som innebär att det inte längre krävs registrering för mervärdesskatt när köpare och leverantör inte är etablerade i samma land och att kostnaderna för tillträde och användning av distributionsnät ska beskattas i det land där kunden är etablerad.
  • Genom direktiv 2004/7/EG har ändringar nyligen införts beträffande de förfaranden som medlemsländerna kan använda för att anta avvikelser från direktiv 77/388/EEG. Syftet är att förenkla och modernisera det förfarande genom vilket ett medlemsland kan få tillstånd av rådet, i enlighet med artiklarna 27 och 30 i sjätte mervärdesskattedirektivet, att i sin lagstiftning införa särskilda åtgärder som avviker från det gemensamma systemet för mervärdesskatt, dels för att förenkla skatteuttaget eller för att hindra vissa typer av skatteflykt eller skatteundandragande, dels inom ramen för ett avtal som ingåtts med tredje land eller en internationell organisation. Av öppenhetsskäl och i rättssäkerhetens intresse fastställs i direktivet bland annat att tyst godkännande av en avvikelse inte ska vara möjligt. Följaktligen bör varje avvikelse som bemyndigas vara föremål för ett uttryckligt beslut som rådet antar på förslag av kommissionen. I direktivet fastställs även att kommissionen, när en ansökan om avvikelse inkommit från ett medlemsland, ska underrätta det ansökande landet om att man innehar alla de uppgifter som behövs för att inom tre månader efter denna underrättelse kunna lägga fram ett förslag för rådet om att ansökan ska beviljas eller ett meddelande där eventuella invändningar redovisas. För att uppnå en mer enhetlig tillämpning av de gemensamma reglerna om mervärdesskatt föreskrivs i direktivet att rådet ska tilldelas genomförandebefogenheter för att, på grundval av ett förslag från kommissionen, kunna anta åtgärder som garanterar tillämpningen av dessa regler.
  • Genom direktiv 2004/15/EG (castellanodeutschfrançais) ändras artikel 289.6 i sjätte mervärdesskattedirektivet i syfte att med två år förlänga möjligheten att tillämpa reducerade mervärdesskattesatser på vissa arbetsintensiva tjänster.
  • Genom direktiv 2004/66/EG anpassas direktiv 77/388/EEG till följd av anslutningen av tio nya medlemsländer till Europeiska gemenskapen den 1 maj 2004.
  • Direktiv 2005/92/EG har till syfte att förlänga tillämpningsperioden för bestämmelserna om en miniminivå på 15 % för normalskattesatsen med en period av fem år, dvs. 1 januari 2006-31 december 2010.
  • Genom direktiv 2006/69/EG ändras sjätte mervärdesskattedirektivet så att medlemsländerna ges möjlighet att snabbt anta rättsligt hållbara åtgärder i syfte att bekämpa skatteundandragande och skattefusk inom vissa fastställda sektorer.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gällaSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Direktiv 77/388/EEG1.1.19781.1.1978EGT L 145, 13.6.1977

ÄndringsrättsakterDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Direktiv 80/368/EEG22.3.198822.3.1988EGT L 90, 3.4.1980
Förordning 3308/80 (Euratom)--EGT L 345, 20.12.1980
Direktiv 84/386/EEG1.7.19851.7.1985EGT L 208, 3.8.1984
Direktiv 89/465/EEG24.7.19891.1.1990
1.1.1991
1.1.1992
1.1.1993
1.1.1994
EGT L 226, 3.8.1989
Direktiv 91/680/EEG1.1.19931.1.1993EGT L 376, 31.12.1991
Direktiv 92/77/EEG1.1.19931.1.1993EGT L 316, 31.10.1992
Direktiv 92/111/EEG1.1.19931.1.1993EGT L 390, 31.12.1992
Direktiv 94/4/EG1.4.1994 (med vissa undantag)-EGT L 365, 31.12.1994
Direktiv 94/5/EG1.1.19951.1.1995EGT L 60, 3.3.1994
Direktiv 94/76/EG1.1.19951.1.1995EGT L 365, 31.12.1994
Direktiv 95/7/EG1.1.1996 (med vissa undantag)-EGT L 102, 5.5.1995
Direktiv 96/42/EG29.7.1996-EGT L 170, 9.7.1996
Direktiv 98/80/EG17.10.19981.1.2000EGT L 281, 17.10.1998
Direktiv 1999/49/EG2.6.199931.12.1998EGT L 139, 2.6.1999
Direktiv 1999/59/EG26.6.19991.1.2000EGT L 162, 26.6.1999
Direktiv 1999/85/EG28.10.199931.12.2002EGT L 277, 28.10.1999
Direktiv 2000/17/EG5.4.2000-EGT L 084, 5.4.2000
Direktiv 2000/65/EG21.10.200031.12.2001EGT L 269, 21.10.2000
Direktiv 2001/4/EG27.1.2001-EGT L 22, 24.1.2001
Direktiv 2001/115/EG7.2.20021.1.2004EGT L 15, 17.1.2002
Direktiv 2002/38/EG15.5.2002-EGT L 128, 15.5.2002
Direktiv 2002/93/EG7.12.2002-EUT L 260, 11.10.2003
Direktiv 2003/92/EG11.10.20031.1.2005EUT L 260, 11.10.2003
Direktiv 2004/7/EG19.2.2004-EUT L 27, 30.1.2004
Direktiv 2004/15/EG10.2.20041.1.2004EUT L 052, 21.2.2004
Direktiv 2004/66/EG1.5.20041.5.2004EUT L 168, 1.5.2004
Direktiv 2005/92/EG28.12.200501.01.2006EUT L 345, 28.12.2005
Direktiv 2006/18/EG22.02.2006-EUT L 51, 22.02.2006
Direktiv 2006/69/EG12.08.2006-EUT L 221, 12.08.2006
Direktiv 2006/98/EG1.1.2007-EUT L 363, 20.12.2006

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

FÖRENKLING AV UPPBÖRD, SKYLDIGHETER OCH ÅTERBETALNING:

Förslag till rådets direktiv av den 29 oktober 2004 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla skyldigheterna på mervärdesskatteområdet. Förslag till rådets direktiv av den 29 oktober 2004 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 77/388/EEG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landets territorium men etablerade i en annan medlemsstat [KOM(2004) 728/1 och 728/2 - Europeiska unionens officiella tidning C 24 av den 29 januari 2005].

Genom tre separata lagändringar föreslår kommissionen sex konkreta åtgärder för att underlätta för beskattningsbara personer som inte har något etableringsställe i det medlemsland där de bedriver sin verksamhet att fullgöra sina mervärdesskatterelaterade skyldigheter. Det rör sig om följande åtgärder: En ordning med en enda kontaktpunkt införs för icke-etablerade beskattningsbara personer. Återbetalningsförfarandet moderniseras genom att en enda elektronisk kontaktpunkt införs. En harmonisering sker av de kategorier varor och tjänster för vilka medlemsländerna får tillämpa begränsningar av rätten att dra av mervärdesskatt. Tillämpningsområdet för förfarandet för omvänd betalningsskyldighet utvidgas till att omfatta vissa transaktioner mellan företag som utförs av icke-etablerade beskattningsbara personer. Den särskilda ordningen för små företag omarbetas. Reglerna för distansförsäljning förenklas.

PLATSEN FÖR UTTAG AV MERVÄRDESSKATT FÖR TILLHANDAHÅLLANDE AV TJÄNSTER:

Rådets förordning 1777/2005 av den 17 oktober 2005 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 77/388/EEG rörande det gemensamma systemet för mervärdesskatt [Europeiska unionens officiella tidning L 288, 29.10.2005].

Förordningen syftar till att förtydliga tolkningen och tillämpningen av de gemensamma bestämmelserna på området för mervärdesskatt. Viktiga aspekter av sjätte mervärdesskattedirektivet tas upp, dvs. beskattningsbar person, platsen för tillhandahållande av vissa tjänster och ordningen för tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg. Syftet är att få en enhetligare tillämpning och förbättra den inre marknadens sätt att fungera.

Förslag till rådets direktiv av den 23 december 2003 om ändring av direktiv 77/388/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster [KOM(2003) 822 slutlig - Europeiska unionens officiella tidning C 96 av den 21 april 2004].

När det gäller tillhandahållande av tjänster mellan personer som är skyldiga att betala mervärdesskatt ("Business to Business", dvs. mellan företag) föreslår kommissionen att mervärdesskatt i fortsättningen ska tas ut i det land där kunden är etablerad (dvs. den plats där konsumtionen äger rum) och inte i det medlemsland där tillhandahållaren är etablerad. Det ändrade förslaget avser särskilt de mervärdesskattebestämmelser som är tillämpliga för tillhandahållande av tjänster till personer som inte är skyldiga att betala mervärdesskatt. De föreslagna ändringarna har till syfte att undanröja snedvridning av konkurrensen, både inom unionen och mellan företag i EU och företag i tredjeland som tillhandahåller tjänster på distans till enskilda personer som inte är skyldiga att betala mervärdesskatt. Det ändrade förslaget innebär dessutom en förenkling av de formaliteter som företagen ska fullgöra på mervärdesskatteområdet genom en harmonisering av de gällande bestämmelserna för tjänster som tillhandahålls till företag och för tjänster som tillhandahålls till enskilda personer.
Samrådsförfarande (CNS/2003/0329)

ADMINISTRATIVT SAMARBETE OCH ÖMSESIDIGT BISTÅND PÅ OMRÅDET INDIREKT BESKATTNING:

Förslag till rådets förordning av den 29 oktober 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1798/2003 i syfte att införa regler för administrativt samarbete i samband med ordningen med en enda kontaktpunkt och förfarandet för återbetalning av mervärdesskatt [KOM(2004) 728/3 - Europeiska unionens officiella tidning C 24 av den 29 januari 2005].

Europeiska kommissionen föreslår denna förordning för att förenkla de mervärdesskatterelaterade skyldigheterna till gagn för de aktörer som bedriver gränsöverskridande verksamhet genom att leverera varor eller tillhandahålla tjänster i andra EU-länder. Enligt förslaget ska en ordning med en enda kontaktpunkt införas, vilken gör det möjligt för beskattningsbara personer att fullgöra alla sina mervärdesskatterelaterade skyldigheter i det medlemsland där de är etablerade för alla deras transaktioner i hela EU. Denna ordning gör det möjligt för dem att använda ett enda registreringsnummer för mervärdesskatt för alla varor som levereras och tjänster som tillhandahålls i hela EU och lämna in sina mervärdesskattedeklarationer via en enda elektronisk portal. Därefter överförs uppgifterna automatiskt vidare till de olika medlemsländer där dessa leveranser och tjänster utförts. Förslaget innehåller även fem andra förenklingsåtgärder.
Samrådsförfarande (
CNS/2004/0262)

Rådets direktiv 2003/93/EG av den 7 oktober 2003 om ändring av direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på området direkt och indirekt beskattning [Europeiska unionens officiella tidning L 264 av den 15 oktober 2003].

Denna ändring av det sjätte momsdirektivet ska göra det möjligt för medlemsländerna att utbyta information om vissa skatter på försäkringspremier och bekämpa skatteundandragande inom mervärdesskattens område.

Rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt [Europeiska unionens officiella tidning L 264 av den 15 oktober 2003].

Förordning (EG) nr 1798/2003 syftar till att stärka samarbetet mellan medlemsländernas skatteförvaltningar för att bekämpa undandragande av mervärdesskatt genom att undanröja de återstående hindren för informationsutbytet. I förordningen fastställs tre huvudsakliga mål:

  • Att fastställa tydligare och bindande regler för informationsutbytet.
  • Att säkerställa direkta kontakter mellan nationella myndigheter för skattekontroll.
  • Att intensifiera informationsutbytet.

SÄRSKILDA REGLER:

Förslag till rådets direktiv av den 5 maj 2003 om ändring av direktiv 77/388/EEG beträffande mervärdesskatt på tjänster som tillhandahålls inom postsektorn [KOM(2003) 234 - Europeiska unionens officiella tidning C 76 av den 25 mars 2004].

I syfte att undanröja snedvridningen av konkurrensen inom sektorn för offentliga posttjänster, där tjänsterna allt oftare tillhandahålls av privata företag, föreslår kommissionen att de mervärdesskatteregler som tillämpas på sådana tjänster ska ändras och att tjänsterna ska bli generellt beskattningsbara. För att minimera inverkan av denna ändring på det pris som betalas av konsumenterna föreslår kommissionen framför allt möjligheten att införa en reducerad mervärdesskattesats för brev och små paket under 2 kg.
Detta förslag har tre centrala inslag:

  • Avskaffande av undantaget från skatteplikt för de offentliga posttjänsterna och frimärken.
  • Ändrade bestämmelser om platsen för tillhandahållande så att de flesta privata försändelser endast omfattas av en mervärdesskattesats.
  • Möjlighet till reducerad skattesats.

Samrådsförfarande (CNS/2003/0091)

Förslag till rådets direktiv av den 8 februari 2002 om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller de särskilda reglerna för resebyråer [KOM(2002) 64 slutlig - Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 126 E av den 28 maj 2002].

Syftet med detta förslag till direktiv (castellanodeutschenglishfrançais) är att utvidga tillämpningsområdet för de särskilda reglerna för resebyråer till samtliga researrangörer som erbjuder paketresor.
Samrådsförfarande (CNS/2002/0041)


 
Senast ändrat den 12.02.2007
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början