RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Tjänster i allmänhetens intresse i EU

Arkiv

1) SYFTE

Syftet är att visa hur betydelsefulla tjänster i allmänhetens intresse är när man förverkligar en inre marknad som är tillgänglig för alla. Vidare är syftet att avgränsa tillämpningsområde och tillämpningskriterier för konkurrensreglerna i detta sammanhang.

2) RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande: Tjänster i allmänhetens intresse i Europa [Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 281 av den 26.9.1996].

Ändrad genom:

Kommissionens meddelande: Tjänster i allmänhetens intresse i Europa [Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 17, 19.1.2001].

3) SAMMANFATTNING

Bakgrund

Artikel 16 i EG-fördraget understryker den betydelse tjänster av allmänt ekonomiskt intresse har för EU:s gemensamma värderingar och för den ekonomiska och sociala sammanhållningen eftersom de förbättrar EU-ekonomins konkurrenskraft. Tjänsterna av allmänt ekonomiskt intresse innebär att konsumenterna får effektivare service, vilket gör det möjligt för EU:s företag att skaffa sig en bättre position i den globala konkurrensen.

År 1996 lade kommissionen fram ett första meddelande om tjänster i allmänhetens intresse, som 2001 följdes av ett nytt meddelande med syfte att precisera tillämpningsområde och tillämpningskriterier för dessa tjänster.

De allmännyttiga tjänsternas uppgift

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse skiljer sig från vanliga tjänster eftersom de av myndigheterna anses vara oumbärliga, också då de kommersiellt inte är tillräckligt lönsamma. Begreppet "tjänster i allmänhetens intresse" bygger på viljan att överallt kunna erbjuda kvalitativ service till rimliga priser. Tjänster i allmänhetens intresse bidrar till att uppfylla målen om solidaritet och lika behandling som är själva grunden för den europeiska samhällsmodellen.

Det klassiska exemplet är skyldigheten att tillhandahålla en viss tjänst över ett lands hela territorium till rimligt pris och samma kvalitet oavsett lönsamheten.

Artikel 16 i EG-fördraget understryker den roll dessa tjänster spelar för att främja den sociala och territoriella sammanhållningen och Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater uppmanas att se till att de finns tillgängliga på grundval av fungerande principer och villkor. De uppgifter som anförtros de allmännyttiga företagen med hjälp av särskilda rättigheter bygger på behovet att säkra gemensamma åtaganden som t.ex. försörjningstrygghet, miljöskydd, ekonomisk och social solidaritet, fysisk planering, tillvaratagande av konsumentintressena. Målsättningarna är: kontinuitet, lika villkor i fråga om tillgång, universalitet och insyn.

Tjänster i allmänhetens intresse bidrar i hög grad till EU-industrins konkurrenskraft och den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Begreppet är flexibelt och är statt i utveckling eftersom dess innehåll anpassar sig till sektorns olika särdrag och tekniska förändringar.

Tillämpningsområde

I artikel 86.2 i EG-fördraget fastslås att de företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse skall omfattas av "konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs".

Vid tillämpningen av konkurrensreglerna tas hänsyn till följande tre principer:

  • Neutralitet i fråga om huruvida företagen är offentligt eller privat ägda (artikel 295 i EG-fördraget).
  • Medlemsstaternas frihet att definiera tjänster i allmänhetens intresse.
  • Att begränsningarna av konkurrensen är proportionella i förhållande de uppgifter som skall fullgöras.

Dessa principer skapar en flexibilitet som gör det möjligt att ta hänsyn till skilda situationer och målsättningar i olika medlemsstaterna och sektorer.

Förstainstansrätten (mål T-106/95, FFSA, REG 1997) har fastslagit att den ersättning som staten ger ett företag som kompensation för kostnader för offentlig verksamhet utgör ett stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Det bör dock preciseras att allt stöd omfattas av konkurrensreglerna när det avser en ekonomisk verksamhet och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Det är emellertid sällan som tjänster i allmänhetens intresse uppfyller dessa två villkor.

En kompensation kan vara förenlig med EG-lagstiftningen om den uppfyller följande villkor:

  • I artikel 86 föreskrivs att konkurrensreglerna är giltiga i den mån tillämpningen av dem inte rättsligt eller i praktiken hindrar fullgörandet av de särskilda uppgifter som tilldelats de företag som tillhandahåller de aktuella tjänsterna.
  • I artiklarna 87.2 och 87.3 anges att bl.a. följande statliga stöd av social karaktär är förenliga med den gemensamma marknaden: stöd inriktade på att avhjälpa skador efter naturkatastrofer, stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner samt stöd för att främja kultur och bevara ett kulturarv som är av särskilt intresse.

Artikel 73 gäller stöd till landtransporter.

I meddelandet från i september 2001 uppmanas kommissionen att upprätta en förteckning över tjänster i allmänhetens intresse som är av icke-ekonomisk natur.

Förfarande

För att en kompensation skall uppfylla de villkor som krävs för att betraktas som stöd måste den i princip anmälas innan den beviljas. Undantaget från detta är stöd av mindre betydelse och stöd som lämnas i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) 1191/69 om allmän trafikplikt på järnväg, väg och inre vattenvägar.

Tjänster i allmänhetens intresse: Berörda sektorer

Under Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 erkände EU:s stats- och regeringschefer de allmännyttiga tjänsternas nyckelroll och de begärde också att avregleringen av gas-, el-, transport och posttjänstsektorerna skulle påskyndas.

Vissa universella tjänster med alleuropeisk räckvidd, t.ex. flygtransporter, telekommunikationer, posttjänster och energi har redan gett upphov till en EG-åtgärd som skall leda till avreglering av följande sektorer:

  • Telekommunikationer: Enligt EU:s definition av universella tjänster måste användarna via fasta anslutningar kunna ringa internationella och nationella samtal samt räddningstjänsten. Definitionen täcker även flera ytterligare tjänster som t.ex. abonnentförteckningar m.m. Den omfattar varken mobiltelefoni eller tillgång till bredband för Internet. Sedan den kommersiella TV-marknaden infördes på 1980-talet (se direktiv 90/388/EEG) har avregleringen inom radio- och TV-sektorn drivits längre genom direktivet " Television utan gränser ".
  • Transporter: Avregleringen av vägtransporterna inleddes 1969 genom ett system med gemenskapskvoter för internationella transporter. Kvoterna avskaffades 1998 och den internationella marknaden avreglerades den 1 juni 1992.
    Avregleringen av tjänster på sjötransportområdet skedde 1993. De största framstegen har dock gjorts inom flygtransportmarknaden sedan avregleringen fullbordades den 1 juli 1998.
  • Energi: Gas- och elsektorerna har ännu inte varit öppna för konkurrens tillräckligt länge för att några slutsatser skall kunna dras. Det var först från och med 2000 som medlemsstaterna var skyldiga att öppna 30 % respektive 20 % av den inhemska efterfrågan på el och gas för konkurrens från andra EU-länder.
  • Posttjänster: Europaparlamentet och Europeiska unionens ministerråd har antagit ett förslag om ändring av direktiv 97/67/EG för att avreglera de postala tjänsterna fram till 2003 för brev upp till 100 gram och fram till 2006 för brev över 50 gram.

Erfarenheterna hittills bekräftar att det går att förena efterlevnaden av konkurrensreglerna och reglerna för den inre marknaden och samtidigt bibehålla en hög nivå i fråga om tjänster i allmänhetens intresse.

Övriga EG-åtgärder avseende tjänster i allmänhetens intresse

Det kan vara av värde att påminna om att andra EG-åtgärder har samma mål att skydda konsumenterna:

  • genomförandet av programmet för transeuropeiska nät,
  • initiativet för att skapa det europeiska området för forskningsverksamhet,
  • handlingsplanen för konsumentpolitiken,
  • handlingsplanen e-Europe: Ett informationssamhälle för alla.

Det finns en övergripande lagstiftning på konsumentskyddsområdet som är tillämplig på tjänster i allmänhetens intresse och som avser skäliga avtalsvillkor, distansförsäljning etc.

Slutligen har EG inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) (ES) (EN) (FR), särskilt genom Allmänna tjänstehandelsavtalet, åtagit sig att upprätthålla sina tjänster i allmänhetens intresse.

4) TILLÄMPNING

5) YTTERLIGARE ÅTGÄRDER

Rapport från kommissionen om läget när det gäller arbetet med riktlinjerna för statligt stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse [KOM (2002) 636 slutlig, 27.11.2002. Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

I väntan på ökad rättssäkerhet anser kommissionen att mötet den 18 december 2002 med medlemsstaternas experter skall inriktas på frågor som inte har direkt anknytning till den juridiska klassificeringen av kompensationen. Kommissionen föreslår att diskussionen inriktas på följande fem frågor:

  • Definitionen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och valfrihet för medlemsstaterna.
  • Tillämpningsområdet för gemenskapens regler om statligt stöd.
  • Förhållandet mellan medlemsstaterna och de företag som utför tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
  • Urvalsförfaranden för företag som anförtros tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
  • Finansiering av offentliga tjänster.

Efter mötet den 18 december 2002 skall ett andra möte organiseras så snart domstolens rättspraxis har konsoliderats.

Rapport från kommissionen om läget när det gäller arbetet med riktlinjerna för statligt stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse [KOM (2002) 280 slutlig, 5.6.2002. Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].
För att kunna inleda den första samrådsfasen under 2002 (såsom beskrivs i 2001 års rapport) sammanfattas rättspraxisläget i rapporten, och vidare betonas de förändringar som nyligen gjorts. År 1997 fastslog förstainstansrätten (mål T-106/95, FFSA, REG 1997) att ersättningar som staten ger till företag som kompensation för kostnader för offentlig verksamhet utgör ett stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Däremot beslutade EG-domstolen år 2001 (mål C-53/00) att kompensationerna för tjänster i allmänhetens intresse inte skall betraktas som statliga stöd om de aktuella beloppen inte överskrider vad som är nödvändigt för att säkra att dessa tjänster fungerar.
Om en denna rättspraxis fastställs kommer tvåstegsmetoden i 2001 års rapport inte att kunna följas. Om så blir fallet anser kommissionen att en text bör tas fram om beräkningen av kompensationen samt villkoren för urvalet av de företag som tillhandahåller tjänsterna.
I avvaktan på EG-domstolens kommande domar planerar kommissionen att arrangera ett första möte med nationella experter under loppet av hösten 2002.

Rapport till Europeiska rådets möte i Laeken: Tjänster i allmänhetens intresse [KOM (2001) 598(01), 17.10.2001. Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Avsikten med rapporten är att stärka rättssäkerheten genom att precisera inom vilket område fördragets regler gäller i fråga om den inre marknaden och konkurrensen.
Efter mötet den 7 juni 2001 med företrädare för medlemsstaterna planerar kommissionen ett genomförande i två etapper. I den första etappen tänker kommissionen under 2002 inleda breda konsultationer för att fastställa en gemenskapsram för de statliga stöd som beviljas företag med ansvar för att säkerställa de aktuella tjänsterna, som skulle kunna precisera villkoren för att bevilja stödordningar. I den andra etappen kommer kommissionen att utvärdera de samlade erfarenheterna av tillämpningen av regelramen och, i förekommande fall, avgöra om en förordning behövs som undantar vissa tjänster i allmänhetens intresse från skyldigheten om förhandsanmälan. Med tanke på ett eventuellt antagande av en sådan gruppundantagsförordning bör kommissionen i god tid lägga fram ett ändringsförslag till förordning (EG) 994/1998.
Beträffande förteckningen över tjänster i allmänhetens intresse av icke-ekonomisk natur som planerades i meddelandet framgår det att definitionen av tjänster i allmänhetens intresse av ekonomisk natur, såsom de definieras i EG-domstolens fasta rättspraxis (dvs. "all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad utgör ekonomisk verksamhet"), i praktiken är mycket komplicerad. I rapporten föreslås att kommissionen hädanefter skall ägna en särskild del av sin årsrapport på tjänster i allmänhetens intresse för att beskriva tillämpningen av konkurrensreglerna på dessa tjänster. Kommissionen har även uppmanats att i registret över statliga stöd ange de fall som avser tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
Medlemsstaterna är visserligen fria att välja på vilket sätt tjänsterna skall organiseras och de kan också besluta sig att själva erbjuda allmännyttiga tjänster, direkt eller indirekt, men de måste följa reglerna när de beslutar om vem som skall få tillhandahålla tjänsten. I rapporten uppmanas kommissionen att studera ytterligare åtgärder som syftar till att förtydliga de tillämpliga reglerna och principerna vid valet av företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
För att garantera en hög nivå på dessa tjänster begär rådet att de nationella, regionala och lokala myndigheterna skall göra mer systematiska utvärderingar. Kommissionen uppmanas också att utarbeta sektorsrapporter och att införa en horisontell och komparativ utvärderingsprocedur av hur effektivt genomförandet varit i medlemsstaterna.
I rapporten understryks vidare att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse numera räknas som en grundläggande rättighet i Europeiska unionen i enlighet med artikel 36 i stadgan om grundläggande rättigheter.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten, som är den enda juridiskt bindande texten.

Senast ändrat den 08.02.2003
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början