RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Arbetstidens förläggning (grunddirektiv)

Arkiv

1) SYFTE

Att anta minimiregler för vissa aspekter av arbetstidens förläggning som rör arbetstagares hälsa och säkerhet.

2) GEMENSKAPSÅTGÄRD

Rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.

Ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/34/EG av den 22 juni 2000.

3) INNEHÅLL

Tillämpningsområde: initialt alla verksamhetsområden med undantag för transporter, arbete till sjöss samt arbete som utförs av läkare under utbildning. Sedan ändringen i juni 2000 omfattas arbetstagare i dessa tre kategorier av vissa bestämmelser om viloperioder, raster, arbetstider, betald semester och nattarbete. Vissa artiklar i det första direktivet omfattar inte dessa kategorier. I stället har man vidtagit särskilda åtgärder, till exempel genom att fastställa längsta arbetstider eller kortaste viloperioder för arbetstagare ombord på havsgående fiskefartyg.

I direktivet definieras termerna "arbetstid", "viloperiod" och "natt": varje period om minst sju timmar, bestämd enligt nationell lagstiftning, som omfattar perioden mellan midnatt och 05.00, "nattarbetande" alla arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sitt dagliga arbete nattetid eller en viss del av sin årsarbetstid nattetid (denna del bestäms av det berörda medlemslandet), "skiftarbete": varje metod att dela in arbetet i skift varigenom arbetstagare avlöser varandra vid samma arbetsplatser enligt en viss arbetsgång, vilket kan medföra att arbetstagaren måste arbeta vid olika tider under en given period av dagar eller veckor.
I direktiv 2000/34/EG om ändring av direktiv 93/104/EG tillkommer termerna "tillräcklig vila" och "mobila arbetstagare": arbetstagare som är anställda som resande personal av företag som bedriver person- eller godstransport på väg, i luften eller via inre vattenvägar, "offshorearbete": arbete som huvudsakligen utförs på eller från offshoreanläggningar.

Medlemsländerna ska vidta de åtgärder som behövs för att se till

  • att varje arbetstagare får minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod,
  • att varje arbetstagare under varje period om sju dagar får minst 24 timmars sammanhängande ledighet,
  • att varje arbetstagare - då arbetsdagen är längre än sex timmar - får en rast, vars närmare utformning ska fastställas i kollektivavtal eller genom nationell lagstiftning,
  • att varje arbetstagare får en årlig betald semester om minst fyra veckor i enlighet med vad som föreskrivs genom nationell lagstiftning eller praxis,
  • att den genomsnittliga arbetstiden under varje sjudagarsperiod inklusive övertid inte överstiger 48 timmar.

Den normala arbetstiden för nattarbetande ska inte överstiga ett genomsnitt av åtta timmar under varje 24-timmarsperiod. Nattarbetande har rätt till en fri hälsoundersökning innan de börjar anställningen och därefter till regelbundna hälsoundersökningar. Om de har hälsoproblem som kan visas bero på nattarbetet ska de om möjligt omplaceras till lämpligt dagarbete. Arbetsgivare som regelbundet sysselsätter nattarbetande ska anmäla detta till de behöriga myndigheterna.

Nattarbetande och skiftarbetare ska ha ett hälso- och säkerhetsskydd som är anpassat efter deras arbetsform. Skyddet och de förebyggande åtgärderna ska vara av likvärdig omfattning som för andra arbetstagare och ska finnas tillgängliga alla tider på dygnet.

Arbetsgivare som organiserar arbetet enligt en viss rytm ska ta hänsyn till den allmänna principen om anpassning av arbetet till arbetstagaren, särskilt i syfte att lindra effekterna av monotona arbetsuppgifter och arbete i ett i förväg fastställt tempo.

Medlemsländerna får föreskriva följande:

  • En beräkningsperiod för veckovila som inte överstiger 14 dagar.
  • En beräkningsperiod för begränsning av veckoarbetstiden som inte överstiger fyra månader.
  • En beräkningsperiod för nattarbetets längd.

Avvikelser får göras

  • med iakttagande av de allmänna principerna om arbetstagarnas säkerhet och hälsa när arbetstidens längd inte mäts eller bestäms i förväg eller kan bestämmas av arbetstagarna själva,
  • för viss verksamhet där det är långt mellan arbetstagarens bostad och arbetsplats,
  • för säkerhets- och övervakningsarbeten som syftar till att skydda egendom eller personer,
  • för arbeten som kräver kontinuitet i servicen eller produktionen, såsom sjukhusvård, jordbruk eller press- och kommunikationstjänster,
  • på områden inom vilka det förekommer förutsägbara arbetstoppar, särskilt jordbruk, turism och posttjänster,
  • för personer som arbetar vid järnvägen,
  • under förutsättning att de berörda arbetstagarna ges motsvarande kompensationsledighet,

- enligt kriterier som anges i direktivet, till exempel för arbeten som kräver kontinuitet i servicen eller produktionen,
- genom kollektivavtal eller avtal som sluts mellan arbetsmarknadens parter.

För läkare under utbildning fastställs en övergångsperiod på fem år räknat från den 1 augusti 2004. Under de första tre åren av övergångsperioden får veckoarbetstiden aldrig överskrida ett genomsnitt på 58 timmar. Under de följande två åren får den inte överskrida ett genomsnitt på 56 timmar. Ytterligare ett års övergångsperiod kan beviljas vissa medlemsländer. Veckoarbetstiden får då inte överstiga ett genomsnitt på 52 timmar.
Efter denna övergångsperiod ska taket för veckoarbetstiden vara 48 timmar.

4) SISTA DAG FÖR GENOMFÖRANDET I MEDLEMSSTATERNA

Direktiv 93/104/EG: 23 november 1996
Direktiv 2000/34/EG: 1 augusti 2003 (för läkare under utbildning: 1 augusti 2004)

5) DAG FÖR IKRAFTTRÄDANDE (om inte samma som punkt 4)

Direktiv 2000/34/EG: 1 augusti 2000

6) HÄNVISNINGAR

Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 307, 13.12.1993
Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 195, 1.8.2000

7) YTTERLIGARE ÅTGÄRDER

Direktiven (EG) nr 104/1993 och (EG) nr 34/2000 upphävs genom Europaparlamentets och rådetsdirektiv (EG) nr 88/2003av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén samt arbetsmarknadens parter inom gemenskapen om översynen av direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden [KOM (2003) 843 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Rapport från kommissionen - Lägesrapport för genomförandet av rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden ("Arbetstidsdirektivet") [KOM(2000) 787 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Den 18 november 1998 lade kommissionen fram ett meddelande till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om arbetstidens förläggning inom de sektorer och verksamheter som inte omfattas av direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 [KOM(98) 662 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

I meddelandet presenteras åtgärder som kommissionen planerar att vidta för att skydda arbetstagarna inom de sektorer som undantagits från direktiv 93/104/EG om förläggning av arbetstid (luft-, järnvägs- och vägtransporter, transporter på inre vattenvägar, havsfiske och annan verksamhet till havs samt läkare under utbildning).

Kommissionen har hela tiden ansett att arbetstagare inom dessa sektorer bör omfattas av miniminormer mot negativa effekter på deras hälsa och säkerhet (oskäligt långa arbetsdagar, otillräcklig vila). I samband med antagandet av direktiv 93/104/EG lovade kommissionen Europaparlamentet att den skulle vidta åtgärder inom de undantagna sektorerna. I det medelfristiga sociala handlingsprogrammet 1995-1997 förklarade kommissionen dessutom att den ville fortsätta diskussionerna med arbetsmarknadens parter i denna fråga.

Den 15 juli 1997 antog kommissionen en vitbok om de sektorer och verksamheter som inte omfattas av arbetstidsdirektivet [KOM(97) 334 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning], där den redogjorde för förhållandena inom varje sådan sektor och föreslog olika tänkbara tillvägagångssätt. Den 31 mars 1998 inledde kommissionen den andra etappen av samrådsförfarandet [SEK(98) 537 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

De tillfrågande branschorganisationerna stödde det differentierade tillvägagångssätt som kommissionen föreslog. De flesta organisationerna ställde sig positiva till att direktiv 93/104/EG utvidgades till att omfatta icke-mobila arbetstagare. Efter samrådsförfarandet intensifierades diskussionerna med arbetsmarknadens parter i de flesta av de berörda gemensamma kommittéerna, och man undertecknade formella arbetstidsavtal inom sektorerna sjö- och järnvägstransporter. Däremot ledde diskussionerna inte fram till något avtal om vägtransporter.

I meddelandet utvecklar kommissionen det valda tillvägagångssättet för att dels ta hänsyn till de särskilda svårigheterna inom dessa sektorer och verksamheter, dels säkra samstämmigheten med andra lagar på området transportsäkerhet. Gemenskapsåtgärderna bör göra det möjligt för berörda företag att tillämpa flexibla lösningar i fråga om sin verksamhet, ta hänsyn till eventuella konsekvenser för sysselsättningen, inte lägga orimliga bördor på företagen, i synnerhet småföretagen, samt ta hänsyn till särdragen inom olika sektorer (till exempel olika typer av havsfiske).

Tillvägagångssättet består av

- övergripande åtgärder: kommissionen föreslår en ändring av arbetstidsdirektivet (93/104/EG) så att det omfattar

  • alla icke-mobila arbetstagare, inklusive läkare under utbildning och arbetstagare inom offshore-verksamhet,
  • alla mobila arbetstagare vid järnvägen,
  • mobila arbetstagare inom sektorerna väg- och lufttransporter, inre vattenvägar och havsfiske.

- sektorsvisa åtgärder. Se följande:

  • Förslaget till rådets direktiv om arbetstidens förläggning för mobila arbetstagare som utför vägtransporter och för förare som är egenföretagare.
  • Rådets direktiv 1999/63/EG av den 21 juni 1999 om det avtal om arbetstidens organisation för sjömän som ingåtts av European Community Shipowners' Association (ESCA) och Federation of Transport Workers' Unions in the European Union (FST).
  • Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/95/EG av den 13 december 1999 om tillsyn av efterlevnaden av bestämmelser om arbetstidens längd för sjömän ombord på fartyg som anlöper gemenskapens hamnar;
  • Kommissionens rekommendation av den 18 november 1998 om ratifikation av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 180 om arbetstiden för sjömän och fartygsbesättning och ratifikation av 1996 års protokoll till konventionen om miniminormer i handelsfartyg, 1976.
Senast ändrat den 14.03.2005

Se även

8) KOMMISSIONENS ÅTGÄRDER FÖR TILLÄMPNINGEN

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början