RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


En förvaltning baserad på maximal hållbar avkastning

I detta meddelande anges en ny politisk inriktning för fiskefrågor i syfte att åstadkomma ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna. Kommissionen föreslår att det införs system för förvaltning av fiskbestånden som bygger på maximal hållbar avkastning. Detta förvaltningssystem ska vara långsiktigt och garantera ett utnyttjande av levande marina resurser som skapar hållbara ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 4 juli 2006 om att genomföra hållbarhet inom EU:s fiske genom maximal hållbar avkastning [KOM(2006) 360 - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Med detta meddelande vill kommissionen mot bakgrund av de beslut som fattades vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg förbättra den ekonomiska avkastningen inom fiskerisektorn och åstadkomma en lönsam och konkurrenskraftig fiskerinäring.

Vid toppmötet undertecknade kommissionen och medlemsstaterna ett åtagande med målet att uppnå maximal hållbar avkastning för utfiskade bestånd senast 2015.

Kommissionen anser att det nu är dags att förvalta det europeiska fisket på ett annat sätt och försöka skapa framgångar, snarare än att bara försöka undvika misslyckanden, genom att bygga upp fiskbestånden med hjälp av en förvaltning baserad på maximal hållbar avkastning.

Kommissionen framhåller de potentiella fördelarna med denna nya inriktning på den gemensamma fiskeripolitiken. Flera vetenskapliga studier visar att en förvaltning som bygger på maximal hållbar avkastning kan medföra en återhämtning för 80 procent av de europeiska fiskbestånd som för närvarande är föremål för överfiske.

Maximal hållbar avkastning är en långsiktig strategi som går ut på att fastställa fångstmängder, vilket innebär att fiskbeståndens tillväxt säkras och utnyttjandet skapar hållbara ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden.

Fördelarna med en strategi för maximal hållbar avkastning

Kommissionen anser att principen om maximal hållbar avkastning skulle bidra till att motverka en uttömning av fiskbestånden. Denna strategi skulle gynna havsmiljön i stort, eftersom det skulle leda till en ökning av de tillgängliga resurserna och en förnyad balans i ekosystemen.

Det finns även ekonomiska fördelar, eftersom kostnaderna för fiskerisektorn skulle kunna sänkas. När resursernas tillgänglighet väl stabiliseras kommer utnyttjandet av fiskbeståndet att bli mindre problematiskt.

När man fiskar på en nivå som motsvarar maximal hållbar avkastning ökar andelen stor och värdefull fisk i fångsten och andelen fångster som kastas överbord minskar.

Under de senaste åren har mer än tio miljoner ton fisk importerats varje år, vilket motsvarar 60 procent av all fisk som konsumeras i EU. En förvaltning som bygger på maximal hållbar avkastning skulle göra EU:s fiskerinäring mer konkurrenskraftig genom att garantera ett stabilt utbud av hög kvalitet.

Att genomföra strategin

Förvaltning av fiskeriverksamheten måste bygga på hållbarhet och stabilitet. Kommissionen rekommenderar därför en balans mellan fiskeriverksamhet och möjligheten till återväxt av fiskbestånden.

Detta kräver att man varje år fastställer lämpliga fångstmängder för varje fiskbestånd. Kommissionen har redan påpekat hur viktigt det är att förbättra beslutsprocessen på området fiskeriförvaltning.

För att övergången till denna nya strategi ska lyckas måste de nationella fiskerisektorerna kunna hantera den nya situationen. Det kräver också regelbundna samråd mellan kommissionen och fiskerisektorn.

Denna anpassningsperiod kan resultera i två olika förhållningssätt. Medlemsstaterna kan välja att främja utveckling av en mindre omfattande och mer effektiv och lönsammare fiskerinäring, vilket skulle innebära färre fiskare. Alternativt skulle medlemsstaterna kunna behålla de nuvarande sysselsättningsnivåerna utan att minska fiskeflottorna, men det skulle innebära sänkt lönsamhet för företagen.

Samtidigt som det är medlemsstaternas ansvar att välja en ekonomisk strategi för fiskerisektorn, konstaterar kommissionen att andra lösningar än att ta fiskefartyg ur drift tidigare har skapat problem med efterlevnaden och den sociala acceptansen, eftersom det är svårt att bibehålla en för stor fiskeflotta utan att använda den.

Långsiktiga planer

Kommissionen kommer under de kommande åren att lägga fram förslag på ett antal långsiktiga planer för att garantera att alla fiskebestånd i EU:s vatten senast 2015 fiskas till nivåer som ger maximal hållbar avkastning. I varje plan kommer lämpliga fångstmängder att fastställas för det berörda fiskbeståndet. Planerna kommer att utarbetas enligt följande principer:

  • Samråd med fiskare, konsumenter och alla andra intressenter ska genomföras.
  • Objektiv vetenskaplig rådgivning ska ligga till grund för alla planer.
  • Ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser av de föreslagna åtgärderna ska beaktas i vederbörlig ordning.
  • Planerna bör definiera en målvolym för fisket, och ett sätt att gradvis nå det målet.
  • Planerna bör även sikta till att minska alla fiskets skadliga effekter på ekosystemet.
  • För blandat fiske bör planerna inkludera tekniska åtgärder för att garantera att fiske av samtliga bestånd sker enligt deras respektive målnivåer.
  • Planerna kan också omfatta möjligheten att utnyttja vissa bestånd mindre än på maximal hållbar nivå för att uppnå en viss produktivitetsvinst för andra arter.
  • Planerna bör innehålla fastställda mål, oavsett beståndets biologiska tillstånd när planerna träder i kraft, även om planerna kan innehålla krav på kraftfullare bevarandeåtgärder om en viss resurs skulle vara mer utfiskad.
  • Om forskningen inte kan kvantifiera vilka åtgärder som krävs för att nå maximal hållbar avkastning på grund av bristen på data eller andra omständigheter, ska lämpliga riktlinjer anges i planerna.
  • Planerna, och deras mål, ska bli föremål för regelbunden granskning.

Bakgrund

Vid 2002 års reform av den gemensamma fiskeripolitiken betonade man vikten av en mer långsiktig fiskeriförvaltning för att bevara fiskbestånden på ett hållbart sätt. Det ledde även till att man utarbetade planer för en återhämtning av de mest utfiskade bestånden. Överfisket innebär dock att fångstmängderna för många arter har minskat avsevärt de senaste åren. Enligt kommissionen måste ansträngningarna därför gå in i en ny fas där denna nedgångstrend motverkas för större delen av EU:s fiskbestånd. Vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 enades medlemsstaterna även om att senast 2015 återställa bestånden till nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning.

Senast ändrat den 17.10.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början