Ömsesidig rättslig hjälp mellan EU och Japan

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Avtal mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål

Beslut 2010/616/EU om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål

VILKET SYFTE HAR AVTALET OCH BESLUTET?

Avtalet syftar till ett effektivare samarbete mellan EU och Japan i fråga om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål.

Det är det första ”fristående” avtalet i sitt slag mellan ett EU-land och ett land utanför EU. Innan det ingicks hade inget enskilt EU-land ingått ett sådant avtal med Japan.

Genom beslutet ingås avtalet med Japan på EU:s vägnar.

VIKTIGA PUNKTER

Avtalet gäller för framställningar om och tillhandahållande av ömsesidig rättslig hjälp i samband med utredningar, lagföring och andra förfaranden i brottmål. Det gäller inte för utlämning, överförande av lagföring* i brottmål och verkställighet av domar, med undantag för förverkanden.

Den rättsliga hjälpen består i att

• uppta vittnesmål, även genom videokonferens,
• göra husrannsakan och beslagta föremål,
• inhämta information om bankkonton,
• undersöka och lokalisera personer, föremål eller platser,
• lämna föremål som den ena partens myndigheter innehar till den andra partens myndigheter,
• delge handlingar (lämna en rättslig handling till parter som deltar i rättsliga förfaranden),
• överföra frihetsberövade personer för vittnesmål,
• frysa eller beslagta och förverka vinning.

Varje EU-land och Japan måste utse en central myndighet som ansvarar för att översända, ta emot och besvara framställningar om rättslig hjälp. Dessa myndigheter ansvarar även för att verkställa framställningarna eller för att överföra dem till de myndigheter som har behörighet att verkställa dem.

Framställningar om rättslig hjälp

Det land som gör en framställning om rättslig hjälp ska göra detta skriftligen. I brådskande fall får framställningen göras genom andra tillförlitliga kommunikationsmedel. Framställningar om rättslig hjälp måste innehålla viss information som anges i avtalet.

Det anmodade landet får begära ytterligare information om detta är nödvändigt för att verkställa framställningen om rättslig hjälp.

Framställningen och andra handlingar måste åtföljas av en översättning till ett officiellt språk i det anmodande landet eller till ett annat språk som man kommit överens om med det anmodade landet.

Verkställande av framställningarna

Det anmodade landet

• måste verkställa framställningen om rättslig hjälp så snabbt som möjligt och i enlighet med sin nationella lagstiftning,
• får skjuta upp verkställandet av en framställning eller göra det föremål för särskilda villkor om det anses inverka störande på en pågående utredning, lagföring eller något annat förfarande,
• måste översända resultaten av verkställandet, samt de vittnesmål eller föremål som det har fått, till det ansökande landet; om det inte kan verkställa en framställning, helt eller delvis, måste det informera det ansökande landet om skälen till detta,
• får under vissa omständigheter vägra att ge rättslig hjälp, exempelvis om framställningen gäller ett brott som är belagt med dödsstraff i det ansökande landet. Om det anmodade landet vägrar att ge rättslig hjälp måste det ange skälen till detta.

Vittnesmål och utsagor

Det ansökande landet får använda vittnesmål, utsagor, föremål eller information endast i de utredningar, lagföringar eller andra förfaranden som dessa uppgifter begärdes för.

Det anmodade landet får kräva sekretess eller ställa andra villkor som rör användningen av dessa uppgifter. Det får även ställa villkor som rör transporten, bevarandet och återlämnandet av de begärda föremålen.

Det anmodade landet får använda tvångsåtgärder för att ta upp vittnesmål eller utsagor om så behövs, förutsatt att sådana åtgärder är motiverade enligt dess nationella lagar. Om den berörda personen ska höras som vittne i förfaranden i det ansökande landet, får det anmodade landet låta sina behöriga myndigheter ta upp vittnesmålet eller utsagan genom videokonferens.

Personer, föremål och platser

Det anmodade landet får använda tvångsåtgärder för att inhämta föremål och undersöka personer, föremål och platser om detta är nödvändigt och motiverat enligt landets nationella lagstiftning.

Det anmodade landet måste förse det ansökande landet med

• information om bankkonton tillhörande den person som undersöks, i den mån informationen finns hos banken i fråga,
• offentligt tillgängliga föremål som finns hos de lagstiftande, administrativa eller rättsliga myndigheterna,
• icke offentligt tillgängliga föremål, exempelvis kriminalregister, som finns hos dessa myndigheter, i samma omfattning och på samma villkor som dessa föremål är tillgängliga för landets utredande myndigheter och åklagarmyndigheter.

Det anmodade landet måste delge handlingar och kallelser (en order att infinna sig vid en domstol) till personer som uppmanas att inställa sig hos de behöriga myndigheterna i det ansökande landet. Om en person som är frihetsberövad uppmanas att avlägga vittnesmål får det anmodade landet tillfälligt överföra personen i fråga till det ansökande landet. Personen som ska överföras måste emellertid först ge sitt samtycke och överföringen måste vara tillåten enligt det anmodade landets lagar.

Förverkande av vinning

Det anmodade landet bör bistå det ansökande landet i förfaranden som rör frysning eller beslag och förverkande av vinning av brott, i den mån det är tillåtet enligt dess nationella lagstiftning.

Det ansökande landet måste tillhandahålla ett beslut om förverkande från en domstol eller en annan rättslig myndighet tillsammans med sin framställning. Om det anmodade landet har vinningen i förvar kan det helt eller delvis överföra den till det ansökande landet.

VILKEN PERIOD GÄLLER AVTALET FÖR?

Avtalet gäller sedan den 2 januari 2011.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Ömsesidig rättslig hjälp och utlämning (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Avtal mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (EUT L 39, 12.2.2010, s. 20).

Rådets beslut 2010/616/EU av den 7 oktober 2010 om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (EUT L 271, 15.10.2010, s. 3).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Information om datum för ikraftträdande av avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (EUT L 343, 29.12.2010, s. 1).

Rådets beslut 2010/88/Gusp/RIF av den 30 november 2009 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (EUT L 39, 12.2.2010, s. 19).

Senast ändrat 31.07.2018