Bevisupptagning i mål av civil eller kommersiell natur
Målet med denna förordning är att förbättra, förenkla och påskynda samarbetet mellan medlemsstaterna för att ta fram bevis inom ramen för rättsliga förfaranden av civil eller kommersiell natur.
RÄTTSAKT
Rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.
SAMMANFATTNING
Denna förordning underlättar bevisupptagning i en annan medlemsstat. Den kan tillämpas i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur när en domstol i en medlemsstat:
- begär att domstolen i en annan medlemsstat ska ta upp bevis;
- begär att få ta upp bevis direkt i en annan medlemsstat.
Begäran bör syfta till att samla bevisning avsedd att användas i ett inlett eller planerat rättsligt förfarande.
Danmark är inte delaktig i förordningen.
Skapa direkt kommunikation mellan domstolarna
Medlemsstaterna ska upprätta en lista på behöriga domstolar för att ta upp bevis och visa domstolarnas territoriella och/eller särskilda behörighet. Begäran ställs direkt av domstolen vid vilken det rättsliga förfarandet inletts eller planeras att inledas (”ansökande domstol”) till domstolen i den andra medlemsstaten som ska samla bevis (”anmodad domstol”).
Varje medlemsstat ska utse ett centralt organ med ansvar för att:
- ge information till domstolarna;
- lösa eventuella problem vid överföringen;
- i undantagsfall vidarebefordra framställningar från utlandet till den behöriga domstolen.
Hur begäran ska ställas och vad den ska innehålla
Framställningen ska göras på typformulär som fastställs i förordningen och ska under alla omständigheter innehålla uppgifter om parternas namn och adress, vilken typ av mål det rör sig om, den begärda bevisupptagningen, osv.
I förordningen föreskrivs att framställningen ska göras på det officiella språk som gäller i den medlemsstat där den anmodade domstolen har sitt säte alternativt på något annat språk som den medlemsstaten har angivit som godtagbart.
Verkställan
Den anmodade domstolen ska tillämpa medlemsstatens lagstiftning när framställningen verkställs. Detta ska ske senast 90 dagar efter det att framställningen tagits emot.
Det är endast möjligt att neka verkställighet av framställningen i följande fall:
- framställningen omfattas inte av förordningen (den rör till exempel straffrätt och inte ärenden av civil eller kommersiell natur);
- domstolen är inte behörig att verkställa framställningen;
- framställningen är inte fullständig (trots att domstolen begärt komplettering);
- framställningen gäller hörande av person som har giltig rätt att vägra eller omfattas av ett förbud att avlägga vittnesmål;
- en säkerhet eller ett förskott har inte erlagts när kostnader kopplade till ett yttrande av en expert har uppstått.
Om den anmodade domstolen inte är beredd att verkställa framställningen ska den ansökande domstolen informeras om detta inom 60 dagar efter det att framställningen inkommit.
Om den ansökande domstolens medlemsstats nationella rätt föreskriver det får företrädare för denna vara närvarande när den anmodade domstolen verkställer den begärda bevisupptagningen. Samma sak gäller för parterna och i förekommande fall deras ombud.
Förordningen hindrar inte två eller flera medlemsstater från att bibehålla eller ingå avtal för att påskynda eller underlätta verkställandet av framställningar om bevisupptagning.
HÄNVISNINGAR
| Rättsakt | Dag för ikraftträdande | Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna | Europeiska unionens officiella tidning |
|---|---|---|---|
|
Förordning (EG) nr 1206/2001 |
1.7.2001 |
- |
EGT L 174 av den 27.6.2001 |
Anknytande rättsakter
Rapport av den 5 december 2007 från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur [KOM(2007) 769 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].
Enligt kommissionen har de två viktigaste målen med förordningen (att förenkla samarbetet mellan medlemsstaterna och att påskynda bevisupptagningen) uppnåtts på ett tillfredställande sätt. Vissa åtgärder behöver dock vidtas för att förordningen ska kunna fungera bättre, som till exempel:
- höja kunskapsnivån om förordningen bland de juridiska yrkena;
- vidta nödvändiga åtgärder för att tidsfristen om 90 dagar som fastställts för bevisupptagning ska respekteras;
- ytterligare utnyttja ny teknik, i synnerhet videokonferenser.
Se även
- Webbplatsen för Generaldirektoratet för Rättvisa - Bevisupptagning
- Europeisk rättslig atlas: bevisupptagning



