Europeisk identifikationskod för rättspraxis

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Handlingsplan för europeisk e-juridik 2019–2023

Slutsatser om uppmaning att införa en europeisk identifikationskod för rättspraxis (European Case Law Identifier – ECLI) och en minimiuppsättning enhetliga metadata för rättspraxis

Artikel 67 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

VILKET SYFTE HAR HANDLINGSPLANEN, SLUTSATSERNA OCH FÖRDRAGSARTIKELN?

Handlingsplan för europeisk e-juridik 2019–2023 bygger på EU:s handlingsplan för europeisk e-juridik 2014–2018 som nu har upphört att gälla. I båda handlingsplanerna återspeglas vikten av gränsöverskridande tillgång till nationell rättspraxis* och behovet av standardisering och decentraliserad teknik.

I slutsatserna efterlyses ett införande av en europeisk identifikationskod för rättspraxis (ECLI) och en minimiuppsättning enhetliga metadata* för rättspraxis.

Slutsatserna bygger på artikel 67.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I artikeln anges att EU ska vara ett område med frihet, säkerhet och rättvisa med respekt för de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i EU-länderna.

VIKTIGA PUNKTER

Att man har tillgång till rättspraxis är mycket viktigt för rättsstaten – en av EU:s grundläggande värderingar enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. Genom sådan tillgång

• säkerställer man allmänhetens granskning av rättsväsendet,
• bidrar man till att göra domstolarna öppnare, och
• håller man allmänheten informerad om utvecklingen på lagstiftningsområdet.

De nationella domstolarnas rättspraxis är en viktig källa till information om EU-ländernas rättssystem, men också om unionsrätten. Förutom språkrelaterade problem har avsaknaden av enhetliga identifierare för rättspraxis varit ett hinder för gränsöverskridande forskning om rättsliga frågor. Medborgare, rättstillämpare och nationella myndigheter behövde därför ett verktyg för att enkelt kunna söka i nationell rättspraxis och EU-rättspraxis och sedan tydligt hänvisa till sådan rättspraxis.

Avsikten med detta var inte att skapa en centraliserad europeisk databas med nationell rättspraxis. I stället inrättade man ett gemensamt system för identifiering och metadata för rättspraxis.

I slutsatserna uppmanades därför EU-länderna att (på frivillig basis) etablera följande:

• En minimiuppsättning enhetliga metadata: EU:s råd har utarbetat en förteckning över metadata, såsom domstolens fullständiga beteckning, det land där domstolen eller tribunalen har sitt säte och avgörandets datum, som måste åtfölja varje instansdokument för ett avgörande.
• ECLI: Denna enhetliga identifierare gör det lättare att identifiera rättsliga beslut och består av fem obligatoriska element, nämligen
  • beteckningen ”ECLI”: för att visa att det är fråga om en identifikator för europeisk rättspraxis,
  • landskoden,
  • koden för den domstol som meddelat domen,
  • året då domen meddelades, och
  • ett nummer, med upp till 25 alfanumeriska tecken, i ett format som varje EU-land själv beslutar om.
  • Kolon (:) används för att skilja dessa delar åt. Inga andra interpunktionstecken är tillåtna.

Varje deltagande EU-land som använder ECLI måste utse en statlig eller juridisk organisation som sin nationella ECLI-samordnare. Domstolar och tribunaler i ett land kan när som helst ansluta sig till systemet. ECLI har också börjat tillämpas av Europeiska patentverkets överklagandenämnd och Europeiska unionens domstol (som också fungerar som ECLI-samordnare för EU). En europeisk identifierare tilldelas alla domar som avkunnas och inte bara domar som offentliggörs på internet.

Till fördelarna med ECLI hör

• enklare hänvisning till rättspraxis och mindre tid som rättstillämpare och akademiker tillbringar med att söka i den,
• en flerspråkig ECLI-sökmotor som gör det möjligt för användarna att söka fram rättsliga beslut i databaser från instanser som offentliggjort rättspraxis enligt ECLI-standarden och gett tillgång till dessa data,

• bättre tillämpning av EU-lagstiftningen av nationella domare eftersom de lättare kan hitta relevant rättspraxis,
• förbättrad ömsesidig förståelse för EU-ländernas rättsväsenden.

In december 2018 antog rådet strategin och handlingsplanen för att utveckla den e-juridik som kommer att tillämpas under perioden 2019–2023. Arbete kopplat till e-juridik inriktas på följande tre mål:

• Förbättrad tillgång till information på området juridik.
• Fortsatt digitalisering av rättegångsförfaranden och utomrättsliga förfaranden för att erbjuda enklare och snabbare tillgång till domstolsbeslut.
• Säkerställande av tekniskt genomförande och förvaltning av de nationella e-juridiksystemen för att möjliggöra sammanlänkning och interoperabilitet mellan EU-ländernas system.

BAKGRUND

Information om ECLI finns på Europeiska e-juridikportalen. Portalen innehåller uppgifter om identifierarens format och användning, liksom om metadata och de nationella samordnarna. Den ger också åtkomst till ett sökgränssnitt för ECLI. Detta gränssnitt är inte tänkt att vara en databas på europeisk nivå, utan innebär helt enkelt att det med hjälp av ECLI och vissa metadata går att söka i de sammankopplade nationella databaserna eller på motsvarande webbplatser.

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Handlingsplan för europeisk e-juridik 2019–2023 (EUT C 96, 13.3.2019, s. 9).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Tredje delen – Unionens politik och inre åtgärder – Avdelning V – Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa – Kapitel 1 – Allmänna bestämmelser – Artikel 67 (f.d. artikel 61 FEG och f.d. artikel 29 FEU) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 73).

Rådets slutsatser om uppmaning att införa European Case Law Identifier (ECLI) och en minimiuppsättning enhetliga metadata för rättspraxis (EUT C 127, 29.4.2011, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Strategi för e-juridik 2019–2023 (EUT C 96, 13.3.2019, s. 3).

Flerårig handlingsplan för europeisk e-juridik 2014–2018 (EUT C 182, 14.6.2014, s. 2).

Senast ändrat 29.04.2019