RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


VIS-förordningen

VIS-förordningen avgränsar ändamålet och funktionerna och även ansvarsområdena för informationssystemet för viseringar (VIS). Den tillhandahåller villkoren och förfarandena för Europeiska unionens (EU) stater och associerade länder som tillämpar den gemensamma viseringspolitiken. Därmed underlättas prövningar av viseringsansökningar för kortare vistelser, beslut om att förlänga, ogiltigförklara och återkalla viseringar, viseringskontroller, samt kontroll och identifiering av ansökanden och innehavare av viseringar.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

Syftet med Informationssystemet för viseringar (VIS) är att det ska förbättra genomförandet av den gemensamma viseringspolitiken, det konsulära samarbetet och samrådet mellan centrala viseringsmyndigheter. Syftet är att

  • underlätta förfarandet vid viseringsansökningar,
  • förebygga ”visashopping”,
  • underlätta kampen mot bedrägerier,
  • underlätta kontrollen vid gränsövergångar vid de yttre gränserna och de nationella territorierna,
  • bidra till identifieringen av personer som inte uppfyller kraven för att komma in, uppehålla sig eller vara bosatta i de nationella territorierna,
  • underlätta tillämpningen av Dublin II-förordningen för att fastställa vilket EU-land som har ansvar för prövning av en asylansökan av en medborgare i ett land utanför EU och för att pröva nämnda ansökan,
  • bidra till att förebygga hot mot EU-ländernas inre säkerhet.

I särskilda fall kan nationella myndigheter och Europol begära åtkomst till uppgifter som läggs in i VIS i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott. Förfarandena för samråd under sådana omständigheter preciseras i rådets beslut 2008/663/RIF. Dessa samråd genomförs via centrala åtkomstpunkter i de deltagande länderna och genom Europol, som kontrollerar förfrågningarna och säkerställer konformitet med ovan nämnda beslut.

Endast följande uppgiftskategorier registreras i VIS:

  • Alfanumeriska uppgifter * om den sökande och om de sökta, utfärdade, vägrade, ogiltigförklarade, återkallade eller förlängda viseringarna.
  • Fotografier.
  • Fingeravtryck.
  • Länkar till föregående viseringsansökningar och till ansökningsakter för personer som reser tillsammans.

Åtkomst till VIS:

  • att föra in, ändra eller radera uppgifter är endast tillåtet för vederbörligen bemyndigad personal vid viseringsmyndigheter,
  • att ta del av uppgifter är endast tillåtet för vederbörligen bemyndigad personal, när dessa uppgifter behövs för att personalen vid viseringsmyndigheter, myndigheter med behörighet för kontroll vid de yttre gränsövergångarna samt invandrings- och asylmyndigheter ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Myndigheterna med åtkomst till VIS måste försäkra att användningen är begränsad till vad som är nödvändigt, lämpligt och proportionerligt för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. De måste dessutom försäkra att de som ansöker och innehar viseringar inte diskrimineras och att deras människovärde och integritet respekteras.

Viseringsmyndigheternas registrering av uppgifter

När en ansökan anses möjlig att ta upp till prövning i enlighet med gemenskapskodex om viseringar, upprättar viseringsmyndigheten en akt genom att i VIS föra in uppgifterna som räknas upp i denna förordning, exempelvis den sökandes person- och reseuppgifter som lämnas på ansökningsblanketten, fotografi och fingeravtryck.

När beslut fattats om att utfärda visering lägger viseringsmyndigheten till relevanta uppgifter, som t.ex. typ av visering, viseringsmärkets nummer, området där viseringsinnehavaren har rätt att resa, giltighetsperiod, antal tillåtna inresor i området och varaktigheten för det godkända uppehållet.

Ytterligare uppgifter måste också föras in när den viseringsmyndighet som representerar ett annat EU-land avbryter prövningen av en ansökan och även om ett beslut har fattats om att en visering avslås, ogiltigförklaras eller återkallas, eller om dess giltighetsperiod förlängs.

Viseringsmyndigheternas och andra behöriga myndigheters användning av uppgifter

Viseringsmyndigheten kan konsultera VIS för att pröva ansökningar och besluta om utfärdanden, avslag, förlängningar, ogiltigförklaranden eller återkallanden av en visering, eller förkorta en viserings giltighetsperiod. Myndigheten har befogenhet att göra sökningar med hjälp av vissa data i ansökningsformuläret och ansökningsakten. Om sökningar på grundval av någon av uppgifterna ovan visar att VIS innehåller information om den sökande, ska viseringsmyndigheten få tillgång till ansökningsakten och tillhörande ansökningsakter.

Vid föregående samråd, ska det land som ansvarar för prövningen av en ansökan sända en begäran om samråd tillsammans med ansökningsnumret till VIS, med uppgift om den eller de länder som förfrågan riktar sig till. VIS vidarebefordrar begäran till berört land, och detta översänder svaret till VIS, som i sin tur vidarebefordrar svaret till det land som gjort förfrågan.

Viseringsmyndigheterna får i statistik- och rapporteringssyfte konsultera uppgifter där den ansökandes identifikationsuppgifter inte anges.

De myndigheter som ansvarar för kontroller vid yttre gränser och inom nationella territorier, får åtkomst för att söka i VIS på grundval av viseringsmärkets nummer och ihop med fingeravtryck. De får söka i VIS för att verifiera en persons identitet och/eller en viserings äkthet och/eller om personen uppfyller kraven för att komma in, uppehålla sig eller bo inom nationella territorier. Om uppgifter om viseringsinnehavaren hittas i VIS efter denna sökning, får berörda myndigheter konsultera vissa uppgifter i ansökningsakten.

För att identifiera en person som eventuellt inte längre uppfyller kraven, har behöriga myndigheter åtkomst till att söka på grundval av fingeravtrycksuppgifter. Om personens fingeravtryck inte kan användas eller sökningen på fingeravtryck misslyckas, kan den berörda myndigheten söka i VIS utefter namn, kön, födelsedatum och födelseort och/eller information från resehandlingen. Dessa kan användas i kombination med personens nationalitet.

Asylmyndigheterna får göra sökningar i VIS efter fingeravtrycksuppgifter, men endast för att ta reda på vilket EU-land som ansvarar för prövningen av en asylansökan och själva pröva en asylansökan. Om den asylsökandes fingeravtryck inte kan användas eller sökningen misslyckas, får dock myndigheterna utföra sökningen med de uppgifter som fastställs ovan.

Alla ansökningsakter sparas i VIS i fem år. Bara det ansvariga landet får ändra eller radera uppgifter som den överfört till VIS.

Drift och ansvar

Efter en övergångsperiod, då kommissionen har ansvaret, blir förvaltningsmyndigheten ansvarig för att driva det centrala informationssystemet för viseringar och de nationella gränssnitten. Dessutom ska kommunikationsinfrastrukturen mellan dessa två säkras genom att förvaltningsmyndigheten blir ansvarig för övervakning, säkerhet och samordning av relationerna mellan deltagande länder och tjänsteleverantören. Förvaltningsmyndigheten kommer att säkerställa att VIS drivs i enlighet med VIS-förordningen och att endast vederbörligen bemyndigad personal har åtkomst till data som behandlats i VIS.

VIS är anslutet till de nationella systemen i varje land via det landets nationella gränssnitt. Deltagande länder ska inrätta en nationell myndighet som är ansluten till de nationella gränssnitten och som ger åtkomst till VIS genom relevanta myndigheter.

Varje land ansvarar för

  • vidare utveckling, organisering, förvaltning, drift och underhåll av sitt nationella system,
  • datasäkerheten före och under överföringen till dess nationella gränssnitt och att anta en dataskyddsplan för att åstadkomma detta,
  • hantering av VIS och föreskrifter för hur vederbörligen bemyndigad personal ska ges tillgång till VIS i enlighet med denna förordning,
  • kostnaderna för systemen.

Uppgifter i VIS ska inte föras vidare till tredje land eller internationella organisationer om det inte är nödvändigtför att bekräfta identiteten för tredjelandsmedborgare i enskilda fall. Kommunikationen får göras när en uppsättning villkor är uppfyllda, med vederbörlig respekt för rättigheterna för flyktingar och personer som begär internationellt skydd.

Uppgiftsskydd

Det ansvariga landet tillhandahåller berörda personer upplysningar om vem som ansvarat för behandlingen av uppgifterna och dennes kontaktinformation, varför behandlingen i VIS sker, vilka som mottagit uppgifterna och deras kategorier, lagringsperioden för uppgifterna, samt att man har rätt att få tillgång till och att rätta uppgifterna. Dessutom måste landet upplysa berörda personer om sin plikt att samla in uppgifterna. Varje person har rätt att motta information om hur den kan väcka talan eller lämna in klagomål till behörig myndighet eller domstol i det berörda landet om han eller hon vägras rätten att få tillgång till eller att korrigera eller radera uppgifter som gäller honom/henne.

Varje land ska se till att en nationell tillsynsmyndighet som utsetts i enlighet med direktiv 95/46/EG kontrollerar att behandlingen av personuppgifter sker på ett lagenligt sätt i det landet. Den europeiska datatillsynsmannen ska kontrollera förvaltningsmyndighetens verksamhet.

Start för drift

VIS tas i bruk så fort den tekniska implementeringen av det centrala VIS, de nationella gränssnitten och kommunikationsinfrastrukturen har slutförts och ett omfattande test av VIS har utförts. Länderna måste också ha tagit de steg som krävs för att samla in och överföra uppgifter i en första region och som följs av gradvis genomförande i andra regioner.

Som ett Schengen-redskap gäller denna förordning EU-länder, med undantag för Förenade kungariket och Irland, som inte är bundna till förordningen. Danmark har beslutat att genomföra förordningen. Förordningen gäller också Island, Norge och Schweiz.

Rättsaktens nyckelbegrepp
  • Alfanumeriska uppgifter: uppgifter representerade med bokstäver, siffror, specialtecken, mellanslag och skiljetecken.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 767/2008

2.9.2008

-

EUT L 218, 13.8.2008

Ändringsrättsakt(er)Dag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Förordning (EG) nr 810/2009

5.10.2009

-

EUT L 243, 15.9.2009

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens beslut 2010/260/EU av den 4 maj 2010 om en säkerhetsplan för driften av informationssystemet för viseringar [EUT L 112, 2.2.2010].

Kommissionens beslut 2010/49/EG av den 30 november 2009 om fastställande av de första regionerna där driften av informationssystemet för viseringar (VIS) ska inledas [EUT L 23, 27.1.2010].

Kommissionens beslut 2009/876/EG av den 30 november 2009 om antagande av tekniska genomförandeåtgärder för införande av uppgifter och länkning av ansökningsakter, åtkomst till uppgifter, ändring, radering och radering i förtid av uppgifter samt förande av och åtkomst till registren i informationssystemet för viseringar [EUT L 315, 2.12.2009].

Kommissionens beslut 2009/756/EG av den 9 oktober 2009 om fastställande av specifikationer för bildupplösning och användning av fingeravtryck för biometrisk identifiering och kontroll i Informationssystemet för viseringar [EUT L 270, 15.10.2009].

Kommissionens beslut 2009/377/EG av den 5 maj 2009 om antagande av genomförandeåtgärder för den samrådsmekanism och de övriga förfaranden som avses i artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen)[EUT L 117, 12.5.2009].
Genomförandeåtgärderna för VIS och ansökan om dokument via VIS fastställs i bilagan till detta beslut. Schengens rådfrågningssystem (VISION) används för närvarande som kommunikationsnät för samråd om viseringar. När VIS tas i drift kan VIS-mekanismen användas parallellt för att överföra meddelanden

  • med anknytning till konsulärt samarbete,
  • med anknytning till framställningar om styrkande handlingar förbundna med en tillämpning,
  • om att oriktiga uppgifter har behandlats i VIS,
  • om att sökanden har erhållit medborgarskap i ett EU-land.

När alla viseringsbyråer för Schengen är anslutna till VIS, ska VIS Mail-systemet vara det enda kommunikationsnätet för utväxling av meddelanden via VIS.

Senast ändrat den 22.04.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början