RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Viseringskodex

Den här förordningen fastställer förfaranden och villkor för utfärdande av viseringar vid korta vistelser och transitering genom medlemsstaternas territorier. Den förtecknar även de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering för flygplatstransitering när de passerar genom de internationella transitområdena på medlemsstaternas flygplatser och fastställer förfarandena och villkoren för utfärdande av sådana viseringar.

RÄTTSAKT

Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införandet av en EU-kodex om viseringar (viseringskodex).

SAMMANFATTNING

Syftet med förordningen är att fastställa förfarandena och villkoren för utfärdande av viseringar för korta vistelser i, och transitering genom, EU:s medlemsstater och associerade länder som tillämpar Schengen regelverket fullt ut. Det är tillämpligt på medborgare i tredjeländer som måste inneha visering när de passerar unionens yttre gränser enligt förteckningen i förordning (EG) nr 539/2001.

Dessutom förtecknar förordningen de tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för flygplatstransitering för att passera genom de internationella transitområdena på medlemsstaternas flygplatser (bilaga IV). I akuta situationer med massiv tillströmning av illegala invandrare får enskilda medlemsstater utöka kravet till att omfatta medborgare i andra tredjeländer.

Förfaranden och villkor för utfärdande av viseringar

Den medlemsstat som utgör det enda, eller huvudsakliga, målet för resan ansvarar för att pröva viseringsansökan. Om inget huvudmål för resan kan fastställas går det bra med medlemsstaten som utgör punkten för inträde i unionen. Vid transitering är det den medlemsstat genom vilken transiteringen äger rum eller, vid flera transiteringar, den första medlemsstaten för transitering, som har ansvaret. Vanligtvis måste viseringsansökan lämnas till konsulatet i den berörda medlemsstaten.

Medlemsstaterna får upprätta bilaterala överenskommelser om att representera varandra i syfte att samla in viseringsansökningar eller utfärda viseringar. De får även samarbeta genom samlokalisering eller ett gemensamt ansökningscentrum.

En viseringsansökan får lämnas in av den sökande eller av en ackrediterad, kommersiell mellanhand, tidigast tre månader innan avsedd vistelse. Vid inlämning av ansökan måste den sökande infinna sig personligen såvida inte undantag har beviljats. Vid inlämning av ansökan ska följande finnas med:

  • Ett ansökningsformulär i enlighet med bilaga I.
  • Giltiga resehandlingar.
  • Ett fotografi.
  • Styrkande handlingar i enlighet med bilaga II samt bevis för sponsoråtagande och/eller inkvartering om sådant krävs av medlemsstaten.
  • Bevis på innehav av medicinsk reseförsäkring, om tillämpligt.

Med vissa undantag måste den sökande tillåta kopieringen av fingeravtryck samt erlägga en viseringsavgift. Viseringsavgiften kan undantas eller reduceras i enskilda fall, till exempel av kulturella, utrikespolitiska eller utvecklingspolitiska skäl. Externa tjänsteleverantörer får ta ut en extra serviceavgift.

När det har fastställts att en ansökan kan tas upp till prövning måste den behöriga myndigheten skapa en ansökningsakt i informationssystemet för viseringar enligt de förfaranden som fastställs i förordningen om informationssystemet för viseringar. En ytterligare prövning av ansökan måste utföras för att säkerställa att den sökande uppfyller inresevillkoren som fastställts i kodexen om Schengengränserna, inte utgör någon risk för illegal invandring eller för medlemsstaternas säkerhet samt avser att lämna medlemsstaten innan viseringen löper ut.

Beslutet om en ansökan som kan tas upp till prövning måste fattas inom 15 kalenderdagar från datumet för inlämning. Vid undantagsfall får tidsgränsen utökas. Beslut tas om huruvida en enhetlig visering eller en visering med territoriellt begränsad giltighet ska utfärdas eller avslås eller, om handläggningen utförs av en representant för en annan medlemsstat, om handläggningen ska avbrytas och ansökan överlämnas till det senare landets berörda myndighet.

En enhetlig visering får utfärdas för en, två eller flera inresor inom maximalt fem år. För en visering för transitering (inklusive viseringar för flygplatstransitering) ska giltighetsperioden motsvara den tid det tar att fullgöra transiteringen. En ”tilläggsfrist” på 15 dagar tillkommer ofta. I särskilda fall får giltighetsperioden för en visering utökas. Under särskilda omständigheter får viseringen även upphävas eller återkallas.

En enhetlig visering eller en visering med begränsad territoriell giltighet ger inte innehavaren automatisk rätt till inresa.

En visering avslås om den sökande:

  • Lägger fram förfalskade resehandlingar.
  • Inte ger några skäl för syftet med och villkoren för den avsedda vistelsen.
  • Inte kan styrka innehav av tillräckliga medel för sitt uppehälle eller för återresan till ursprungslandet.
  • Redan har använt tre månader av den innevarande sexmånadersperioden.
  • Finns med på en spärrlista i Schengens informationssystem i syfte att vägras inresa.
  • Anses av någon av medlemsstaterna vara ett hot mot den allmänna ordningen, den inre säkerheten eller folkhälsan.
  • Inte visar upp något bevis på innehav av medicinsk reseförsäkring, om tillämpligt.
  • Lägger fram styrkande handlingar eller motiveringar vars äkthet eller pålitlighet är tvivelaktig.

Den sökande måste underrättas om ett beslut att avslå, upphäva eller återkalla en visering via standardformuläret som fastställs i bilaga VI. Ett sådant beslut kan överklagas i den medlemsstat som fattade beslutet, i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning.

I undantagsfall kan en viseringsansökan skickas till den myndighet som ansvarar för personkontroller vid den yttre gränsen till den medlemsstat som utgör målet för vistelsen. En visering som utfärdas vid en gränsövergång får gälla i högst 15 dagar eller omfatta den tid det tar att fullgöra transiteringen.

Ansökan

Den här förordningen ändrar förordningen om informationssystemet för viseringar och förordningen om kodexen om Schengengränserna. Den upphäver även artikel 9-17 i konventionen som implementerar Schengenavtalet och de gemensamma konsulära anvisningarna.

Den här förordningen tillämpas från och med den 5 april 2010. Artikel 32(2) och (3), 34(6) och (7) samt 35(7) tillämpas från och med den 5 april 2011.

HÄNVISNINGAR

RättsaktIkraftträdandeSista dag för genomförande i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 810/2009

5.10.2009

-

EUT L 243, 15.9.2009

Senast ändrat den 30.11.2009
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början