RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 23 språk.
Nyligen tillagda språk:  BG - CS - ET - GA - LV - LT - HU - MT - PL - RO - SK - SL

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Förebyggande och bekämpning av människohandel

Detta nya direktiv inrättar minimiregler på EU-nivå som rör definitionen av allvarliga brott och straff när det gäller människohandel. Det fastställer också åtgärder som syftar till att på ett bättre sätt förebygga detta fenomen liksom att förstärka skyddet för offer.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF [EUT L 101, 15.4.2011].

SAMMANFATTNING

Människohandel anses vara ett av de allvarligaste brotten på global nivå. Den utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna och är en modern form av slaveri. Detta nya direktiv som antagits av Europeiska unionen (EU) fastställer gemensamma minimiregler för att avgöra vilka brott som handlar om människohandel och bestraffa dem.

Definitioner

Rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer, inbegripet utbyte eller överförande av kontroll över dessa personer, i syfte att utnyttja denna person ska anses vara straffbart.

Utnyttjande innefattar minst

  • att tvingas till prostitution eller andra former av sexuell exploatering,
  • tvångsarbete eller tvångstjänster (inklusive tiggeri, slaveri eller slaveriliknande förhållanden, träldom, brottslig verksamhet eller avlägsnande av organ).

Utnyttjande äger rum så snart en person tvingats till något (hot om våld eller användande av våld, bortförande, bedrägeri, vilseledande osv.), oavsett om offret givit sitt medgivande eller inte.

Då offret är ett barn (individ yngre än 18 år), utgör detta utnyttjande automatiskt människohandel, även om inget av tvångsmedlen som tidigare nämnts använts.

Påföljder

Anstiftan till människohandel, liksom deltagande, medhjälp och försök är straffbara.

Direktivet fastställer maximala straff för dessa brott till minst fem års fängelse, och minst tio år då följande försvårande omständigheter kunnat konstateras:

  • Om brottet har begåtts mot ett brottsoffer som var särskilt utsatt (barn ingår alltid i denna kategori).
  • Om brottet har begåtts inom ramen för en kriminell organisation.
  • Om brottet har uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inneburit fara för brottsoffrets liv.
  • Om brottet har begåtts med användande av grovt våld eller vållat brottsoffret särskilt allvarlig skada.

Juridiska personer kan också hållas ansvariga om brotten begåtts för deras räkning av en person i en ledande ställning. På samma sätt kan bristande övervakning eller kontroll från denna persons sida ha tillåtit en annan person som är underställd denna att begå brotten.

Påföljder för juridiska personer innefattar bötesstraff eller administrativa avgifter eller andra påföljder, som rättslig övervakning eller upplösning.

Medlemsstaterna kan besluta att inte lagföra eller utdöma påföljd för offren för människohandel för att de har tagit del i den kriminella verksamhet de varit tvingade till.

När det gäller lagföring för andra brott, föreskriver direktivet bland annat möjligheten för medlemsstaterna att lagföra sina medborgare för brott som begåtts i en annan medlemsstat, och att använda undersökningsmetoder som används inom kampen mot organiserad brottslighet, som telefonavlyssning.

Hjälp, stöd och skydd för offer

Medlemsstaterna ska säkerställa att offren får hjälp och stöd före, under och efter det straffrättsliga förfarandet för att de ska kunna utöva de rättigheter som stadgan om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden ger dem. Denna hjälp kan till exempel utgöra tillhandahållande av en bostad, medicinsk hjälp, vari ingår psykologhjälp, men också information samt tolk- och översättningstjänster vid behov. Såsom varande särskilt utsatta offer, ska barn dra fördel av ytterligare åtgärder, som fysisk och psykosocial hjälp, tillgång till utbildningssystemet och, vid behov, möjligheten att få en förmyndare eller ett ombud.

Under utredningen och det straffrättsliga förfarandet ska offren få lämpligt skydd, vilket innefattar tillgång till hjälp och juridiskt ombud, kostnadsfritt om nödvändigt, och vid behov till ett program för vittnesskydd. Man bör undvika att offret utsätts för ytterligare trauman, genom att till exempel bespara denne all kontakt med den anklagade. Barn bör få tillgång till särskilda åtgärder, till exempel sådana som rör de förhållanden under vilka de hörs. De ska bland annat förhöras så snabbt som möjligt, i anpassade lokaler och av yrkesmän utbildade för detta ändamål.

Offer för människohandel ska ha tillgång till system för ersättning till offer för grov internationell brottslighet.

Förebyggande

För att förebygga människohandel, begär direktivet att medlemsstaterna ska

  • minska efterfrågan genom utbildning,
  • föra informationskampanjer och kampanjer för att öka medvetenheten,
  • utbilda tjänstemän som kan komma i kontakt med offer för människohandel,
  • vidta nödvändiga åtgärder för att straffbelägga användning av tjänster, sexuella eller andra, från en person som är offer för människohandel.

En samordnare för kampen mot människohandel har inrättats för att säkerställa ett sammanhängande angreppssätt i kampen mot detta fenomen inom EU.

Danmark deltar inte i direktivet.

Bakgrund

Människohandel är uttryckligen förbjudet genom Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter och EU har gjort kampen mot detta fenomen till en av prioriteringarna iStockholmsprogrammet.

Detta nya direktiv ersätter rambeslut 2002/629/RIF om kampen mot människohandel. Det antar en bredare definition av fenomenet genom att låta det innefatta andra typer av utnyttjande.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförande i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2011/36/EU

15.4.2011

6.4.2013

EUT L 101, 15.4.2011

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: EU-strategin när det gäller Eradication of Trafficking in Human Beings 2012-2016 [COM(2012) 286 final – ej publicerad i Europeiska Unionens Officiella Tidning].
I kommunikationen presenteras en strategi som är utformad för att fokusera på konkreta åtgärder som stöder införlivande och implementering av Direktiv 2011/36/EU, ger mervärde och kompletterar utfört arbete av myndigheter, internationella organisationer och medborgare, både i länder inom och utanför EU. Strategin identifierar följande fem prioriteringar för EU att koncentrera sig på:

  • identifiera, skydda och hjälpa offer för trafficking;
  • intensifiera förebyggande av trafficking av människor;
  • fler åtal mot dem som utövar trafficking;
  • ökad samordning och ökat samarbete hos nyckelaktörer och principöverensstämmelse;
  • ökad kunskap och effektivt gensvar på framväxande frågor anknutna till alla former av trafficking hos människor.

Inom ovan angivna prioriteringar beskriver kommunikationen ett antal åtgärder som Europeiska Kommissionen föreslår att implementera under de kommande fem åren, tillsammans med EU-länder, Europeiska utrikestjänsten, EU-institutioner, EU-byråer, internationella organisationer, samt medborgarsamhället och den privata sektorn i länder som inte tillhör EU.

Kommissionens beslut 2007/675/EG av den 17 oktober 2007 om inrättande av en expertgrupp för människohandel [EUT L 277, 20.10.2007].

EU:s plan om bästa metoder, standarder och förfaranden för att förebygga och bekämpa människohandel [EUT C 311, 9.12.2005].

Senast ändrat den 05.03.2013
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början