RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Cypern

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Yttrande från kommissionen [KOM (93) 313 slutlig - Ej offentliggjord i EGT]
Rapport från kommissionen [KOM(98) 710 slutlig - Ej offentliggjord i EGT]
Rapport från kommissionen [KOM(1999) 502 slutlig - Ej offentliggjord i EGT]
Rapport från kommissionen [KOM(2000) 702 slutlig - Ej offentliggjord i EGT]
Rapport från kommissionen [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001) 1745 - Ej offentliggjord i EGT]
Rapport från kommissionen [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002) 1401 - Ej offentliggjord i EGT]
Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1993 kunde kommissionen inte bedöma i vilken grad gemenskapens regelverk på området fri rörlighet för personer hade införlivats i den nationella lagstiftningen. I sitt yttrande från november 1998 bedömde kommissionen att landet gjort framsteg på vissa områden såsom kampen mot penningtvätt, narkotikahandel och illegal invandring. Det krävdes emellertid stora insatser inom övriga områden.
I kommissionens rapport från oktober 1999 redogjordes för vissa framsteg på områdena invandringspolitik och kampen mot narkotikamissbruk. Däremot var framstegen obetydliga på områdena rättsligt samarbete (sex konventioner återstår att ratificera), asylpolitik, viseringspolitik och dataskydd.
I sin rapport från november 2000 konstaterade kommissionen att landet gjort framsteg inom områdena civil- och straffrättsligt samarbete liksom i kampen mot korruption och bedrägerier. Rent allmänt har de insatser som gjorts lett till en avsevärd förbättring av de administrativa strukturerna. Det krävs dock mer utbildning inom vissa områden, till exempel för personal som ansvarar för flyktingar.
I sin rapport från november 2001 konstaterade kommissionen att Cypern gjort nya framsteg, framför allt när det gäller invandringspolitiken, kontrollerna av unionens yttre gränser samt kampen mot korruption och bedrägerier.
I sin rapport från oktober 2002 erkände kommissionen att Cypern nu till stor del hade skapat den rättsliga ram och de administrativa strukturer som krävs. Landet måste koncentrera sina framtida insatser på att anpassa sin lagstiftning till EG:s regelverk och på att förbättra sin administrativa kapacitet rent allmänt.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

Fri rörlighet för personer

Principen om varje EU-medborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier fastställs i artikel 14 (f.d. artikel 7a) och i bestämmelserna om unionsmedborgarskapet (artikel 18, f.d. artikel 8a) i fördraget. I Maastrichtfördraget har asylpolitiken, passagen av unionens yttre gränser och invandringspolitiken placerats bland de frågor som är av gemensamt intresse för medlemsländerna. I Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1 maj 1999, har dessa frågor inkluderats inom ramen för EG-fördraget (artiklarna 61-69), med en övergångsperiod på fem år innan unionens förfaranden ska tillämpas fullt ut. Det handlar om att så småningom skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan personkontroller vid de inre gränserna oberoende av de resandes nationalitet. Parallellt med detta ska gemensamma standarder för kontrollerna av unionens yttre gränser, viseringar, asylpolitik och invandringspolitik införas. I rådets och kommissionens handlingsplan av den 3 december 1998 fastställs en tidsplan för de åtgärder som måste vidtas för att uppnå dessa mål inom de närmaste fem åren.

Vissa medlemsländer tillämpar redan gemensamma regler på dessa områden tack vare Schengenavtalen, varav det första undertecknades 1985. Dessa mellanstatliga avtal har efter Amsterdamfördragets ikraftträdande integrerats inom ramen för Europeiska unionen och är nu en del av EG:s regelverk som kandidatländerna ska införa.

Asylpolitiken

EU:s asylpolitik har alltsedan Maastrichtfördraget varit en fråga av gemensamt intresse för medlemsländerna och bygger huvudsakligen på instrument utan juridisk räckvidd, som till exempel Londonresolutionerna från 1992 om uppenbart ogrundade asylansökningar och principen om mottagande tredje land samt på internationella konventioner som Genèvekonventionen från 1951 om flyktingarnas rättsliga ställning.

Inom ramen för Schengenavtalen undertecknade medlemsländerna den 15 juni 1990 Dublinkonventionen om fastställande av vilket land som har ansvaret för att pröva en asylansökan som lämnas in i något av unionens medlemsländer, vilken trädde i kraft den 1 september 1997. Den här frågan hade inte reglerats i Genèvekonventionen. En rad tillämpningsåtgärder har sedan dess vidtagits av den kommitté som tillsattes i samband med konventionens undertecknande.

Förutom rådets och kommissionens handlingsplan av den 3 december 1998 behövs en övergripande strategi. Rådet har därför tillsatt en arbetsgrupp för asyl- och migrationsfrågor för att bemöta detta behov.

Invandringspolitiken

Invandringspolitiken har betraktats som en fråga av gemensamt intresse alltsedan Maastrichtfördragets ikraftträdande och är av betydelse för det mellanstatliga samarbetet på området inrikes frågor, men ännu finns det egentligen ingen EU-politik i frågan. Det har inte utarbetats några regler för inresa eller vistelse på unionens territorium för medborgare från tredje land.
Handlingsplanen av den 3 december 1998 omfattar dock specifika åtgärder på detta område.

Civilrättsligt samarbete

Få åtgärder har vidtagits på detta område, där EU sedan Maastrichtfördraget har behörighet att agera. Den hittills viktigaste åtgärden är konventionen om delgivning i Europeiska unionens medlemsstater av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. De viktigaste instrumenten för att underlätta det civilrättsliga samarbetet har utarbetats på internationell nivå (t.ex. Brysselkonventionen och Romkonventionen).

Enligt rådets och kommissionens handlingsplan av den 3 december 1998 ska nya regler också antas.

Polissamarbete, tullsamarbete och straffrättsligt samarbete

Regelverket på dessa områden har i huvudsak sitt ursprung i den ram för samarbete som fastställs i avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen, som också kallas den tredje pelaren. Genom Amsterdamfördraget har de rättsliga bestämmelserna på detta område förändrats. Avdelning VI omfattar nu huvudsakligen polissamarbete, kampen mot organiserad brottslighet, kampen mot narkotikahandel, kampen mot korruption och bedrägerier, straffrättsligt samarbete och tullsamarbete. De mellanstatliga förfaranden som fastställdes i Maastrichtfördraget från 1993 har behållits.

Regelverket på området rättsliga och inrikes frågor förutsätter en hög grad av konkret samarbete mellan förvaltningarna samt att förordningar utarbetas och verkligen tillämpas. Europeiska kommissionen och Europarådet finansierade i detta syfte det första Octopus-programmet under åren 1996-1998. Octopus II (1999-2000) ska göra det lättare för central- och östeuropeiska länder samt vissa nya oberoende stater att vidta nya lagstiftningsåtgärder och konstitutionella åtgärder enligt den regelmodell som gäller inom EU genom att tillhandahålla utbildning och hjälp till alla personer med ansvar för kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Dessutom undertecknade EU och länderna i Central- och Östeuropa en pakt om kampen mot organiserad brottslighet den 28 maj 1998.

För Europeiska unionen anges i rådets och kommissionens handlingsplan av den 3 december 1998 de olika åtgärder som de ska vidta på kort sikt (två år) och på medellång sikt (fem år) för att inrätta ett verkligt område med frihet, säkerhet och rättvisa. Här kan bland annat nämnas utvecklingen av den europeiska polisbyrån (Europol), särskilt inrättandet av förbindelser mellan byrån och medlemsländernas domstolsmyndigheter, integrationen av Schengenreglerna i polis- och tullsamarbetet samt insamlingen och lagringen av nödvändig information om gränsöverskridande brottslighet.

UTVÄRDERING

Man håller på att införa ett regelverk för skydd av personuppgifter. Cypern har ratificerat Europarådets konvention om skydd av personer när det gäller databehandling av personuppgifter. Den nationella lagstiftningen på området trädde i kraft i november 2001. När det gäller viseringar är Cyperns lagstiftning till stor del anpassad till EG:s regelverk. Viseringar utfärdas inte längre vid gränserna. I dagsläget finns bara visumkrav för medborgare från sju länder. På grund av den ökade arbetsbördan när det gäller att utfärda viseringar är dock ytterligare framsteg att vänta på det här området.

Det har gjorts framsteg i arbetet att genomföra handlingsplanen för Schengen, som antogs i maj 2001, liksom i förberedelserna för att delta Schengens informationssystem (SIS II). Det förekommer fortfarande vissa förseningar i arbetet att införa SIS II beroende på de ändringar som gjorts i systemet.
Man håller på att genomföra de åtgärder som vidtagits för att modernisera utrustning för kontroll av de yttre gränserna.

Inom migrationspolitiken ändrades utlänningslagen i mars 2001. Under år 2000 antog rådet flera beslut inom olika områden, såsom underåriga utan medföljande vuxen, utvisning av illegala invandrare från tredje land och utbyte av information i migrationsfrågor. Dessutom antog Europaparlamentet en förordning om familjeåterförening i juli 2001. En annan anpassning till regelverket gjordes i december 2001 när det gäller tredjelandsmedborgares rätt till inresa och vistelse för att studera eller bedriva verksamhet som egenföretagare. I juni 2002 ändrades utlännings- och immigrationslagen för att anpassa den till medlemsländernas praxis vid utvisning.

Det har gjorts framsteg på asylområdet. Man har antagit ändringen av flyktinglagen. Principen om att ingen som riskerar att utsättas för förföljelse skall skickas tillbaka garanteras genom 2000 års lag om asylrätt, genom de ändringar som antogs under 2002 och genom Cyperns konstitution. Den administrativa kapaciteten förstärktes delvis genom att man inrättade ett flyktingkontor i oktober 2000 som är verksamt sedan januari 2002.

När det gäller polissamarbete och kampen mot brottslighet konstaterades i 2002 års rapport att Cypern måste utforma en övergripande strategi för att bekämpa nya former av organiserad brottslighet och lagöverträdelser. Landet har undertecknat men ännu inte ratificerat 2000 års FN-konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet (Palermo-konventionen) och dess tre protokoll. Dessutom måste Cypern ratificera konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål och ändra lagen om förverkande av vapen. Det återstår också att ratificera andra viktiga konventioner som

  • 1997 års internationell konvention om bekämpande av bombattentat av terrorister - terroristbombningskonventionen,
  • den internationella konventionen om bekämpande av finansiering av terrorism.

Dessutom utsåg man i november 2000 samordningscentrer och behöriga kommittéer för bekämpande av organiserad brottslighet.
Tack vare en ändring av straffrätten, som trädde i kraft i mars 2002, har Cypern anpassat sin lagstiftning till 1998 års gemensamma åtgärd för att göra deltagande i en kriminell organisation till ett brott.

I allmänhet har Cyperns lagstiftning mot bedrägerier och korruption anpassats till EG:s regelverk. Europarådets straffrättsliga konvention om korruption trädde i kraft i juli 2002, medan den civilrättsliga konventionen om korruption, som undertecknades i november 1999, ännu inte har ratificerats.
Det krävs fortsatta insatser i kampen mot bedrägerier som skadar gemenskapens ekonomiska intressen.

I mars 2001 ändrade Cypern 1977 års lag om narkotikahandel för att anpassa sin lagstiftning till EG:s regelverk när det gäller produkter som kan användas för att tillverka narkotika (s.k. prekursorer). Cypern måste intensifiera sina förberedelser för att delta i Europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk (Reitox). Dessutom har landet begärt att få delta i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN). För att kunna delta måste man centralisera sin informationshantering genom att skapa en nationell samlingspunkt och utarbeta en nationell strategi för att bekämpa narkotika.

Lagen om penningtvätt ändrades i november 2000 och är ett effektivt verktyg. Sedan 1997 finns en enhet (MOKAS) som ansvarar för att bekämpa penningtvätt. Dessutom deltar Cypern i ett intimt internationellt samarbete på området penningtvätt.

På området tullsamarbete har landet gjort framsteg när det gäller både mänskliga resurser (en omorganiserad och ökad personalutbildning) och teknisk kapacitet (ny utrustning och datorisering av tullförvaltningen). Inför Cyperns anslutning till konventionen om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar måste man dock göra ytterligare insatser för att effektivisera tullkontrollerna.
I allmänhet har tullförvaltningen utvecklat ett intimt samarbete med medlemsländernas tullförvaltningar. I december 2001 ratificerade landet protokollet om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor mellan Cypern om EU.

Cypern har redan undertecknat de flesta konventioner som handlar om civil- och straffrättsligt samarbete. I februari 2001 antog Cypern den lagstiftning som krävs för att tillämpa konventionen om inbördes rättshjälp. Den europeiska konventionen om överförande av lagföring i brottmål trädde i kraft i mars 2002. Nu måste landet se till att införa de EU-lagar som handlar om ömsesidigt erkännande och verkställande av rättsliga beslut och domar.

I och med ratificeringen av Europakonventionen om skydd av personer när det gäller databehandling av personuppgifter har Cypern ratificerat alla juridiska instrument i EG:s regelverk på området rättsliga och inrikes frågor som handlar om mänskliga rättigheter.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten, som är den enda juridiskt bindande texten.

Senast ändrat den 12.11.2002
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början