RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Ungern

Arkiv

1) HÄNVISNINGAR

Yttrande från kommissionen [KOM(97)2001 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(98) 700 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(1999) 505 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2000) 705 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1748 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]
Rapport från kommissionen [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1404 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 ansåg Europeiska kommissionen att de strukturer som krävs på området rättsliga och inrikes frågor hade upprättats, men att det var svårt att utvärdera deras verkan och effektivitet. Kommissionen konstaterade också att Ungern låg väl till för att uppfylla Europeiska unionens regler inom några år, förutsatt att framstegen fortsätter i samma takt och att man genomför effektiva program för utbildning och institutionell utveckling inom de viktigaste institutionerna på området rättsliga och inrikes frågor. Dessutom underströk kommissionen den prioritering som går ut på att åstadkomma en effektiv gränsförvaltning med ett viseringssystem som närmar sig Europeiska unionens samt en asylpolitik utan geografiska förbehåll och med tillräckliga finansiella medel.
I sin rapport från november 1998 noterade kommissionen Ungerns förmåga att fortsätta införlivandet av gemenskapens regelverk på detta område och att - framför allt - koncentrera sina insatser på de två största brister i fråga om de kortsiktiga prioriteringarna i anslutningspartnerskapet som identifierades i yttrandet från juli 1997: gränsförvaltning och en asylpolitik utan geografiska begränsningar.
I sin rapport från oktober 1999 konstaterade kommissionen att Ungern hade gjort vissa framsteg på området rättsliga och inrikes frågor. Landet hade gjort stora framsteg när det gäller polisen och bekämpningen av korruption, medan framstegen var mindre när det gäller invandringspolitiken, kampen mot droger och domstolsväsendet. Några förbättringar inom områdena gränskontroll och asylrätt kunde däremot inte noteras.
I sin rapport från november 2000 konstaterade kommissionen att Ungern gjort framsteg i fråga om viseringspolitiken, gränskontroll, invandringspolitiken och asylrätt. När det gäller straffrättsligt samarbete hade det inte gjorts några nämnvärda framsteg i anpassningen till gemenskapens regelverk.
I sin rapport från november 2001 konstaterade kommissionen att Ungern hade gjort stora framsteg på olika områden som viseringspolitiken, invandringspolitiken, asylrätt, straffrättsligt samarbete och bekämpning av organiserad brottslighet.
I sin rapport från oktober 2002 underströk kommissionen att Ungern hade förstärkt de administrativa strukturer som behövdes förstärkas och fortsatt anpassningen av sin lagstiftning, bland annat när det gäller viseringspolitiken, bekämpning av bedrägerier och korruption samt handlingsplanen för Schengen. Sammantaget var den ungerska lagstiftningen nästan helt anpassad till regelverket.
Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

Fri rörlighet för personer

Principen om alla EU-medborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier fastställs i artikel 14 (f.d. artikel 7 a) och i bestämmelserna om unionsmedborgarskapet (artikel 18, f.d. artikel 8 a) i fördraget. I Maastrichtfördraget har asylpolitiken, passagen över de yttre gränserna och invandringspolitiken placerats bland de frågor som är av gemensamt intresse för medlemsländerna. Genom Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1 maj 1999, har dessa frågor införlivats i EG-fördraget (artiklarna 61-69), med en övergångsperiod på fem år innan unionens förfaranden ska tillämpas fullt ut. Det handlar om att så småningom upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan personkontroller vid de inre gränserna oberoende av de resandes nationalitet. Parallellt med detta ska gemensamma standarder för kontroller vid de yttre gränserna, viseringar, asylpolitik och invandringspolitik införas. I rådets och kommissionens handlingsplan av den 3 december 1998 fastställs en tidsplan för de åtgärder som måste vidtas för att uppnå dessa mål inom de närmaste fem åren.

Vissa medlemsländer tillämpar redan gemensamma regler på dessa områden tack vare Schengenavtalet, varav det första undertecknades 1985. Dessa mellanstatliga avtal har efter Amsterdamfördragets ikraftträdande integrerats inom ramen för Europeiska unionen och är nu en del av EG:s regelverk som kandidatländerna ska införa.

Ungern har förklarat att man ville anpassa sig till bestämmelserna i Schengenavtalet. Landet har begärt ett institutionellt och tekniskt samarbete, bland när det gäller kontroller av de yttre gränserna, där förbättringen och moderniseringen tar betydande finansiella resurser i anspråk.

Asylpolitik

EU:s asylpolitik har alltsedan Maastrichtfördraget varit en fråga av gemensamt intresse för medlemsländerna och bygger huvudsakligen på instrument utan juridisk räckvidd, som till exempel Londonresolutionerna från 1992 om uppenbart ogrundade asylansökningar och principen om mottagande tredje land samt på internationella konventioner som Genèvekonventionen från 1951 om flyktingars rättsliga ställning.

Inom ramen för Schengenavtalet undertecknade medlemsländerna den 15 juni 1990 Dublinkonventionen om fastställande av vilket land som har ansvaret för att pröva en asylansökan som lämnas in i något av unionens medlemsländer, vilken trädde i kraft den 1 september 1997. Den här frågan hade inte reglerats i Genèvekonventionen. En rad tillämpningsåtgärder har sedan dess vidtagits av den kommitté som tillsattes i samband med undertecknandet av konventionen.

Utöver rådets och kommissionens handlingsplan av den 3 december 1998 behövs en övergripande strategi. Rådet har därför tillsatt en arbetsgrupp för asyl- och invandringsfrågor för att tillgodose detta behov.

Invandringspolitik

Invandringspolitiken har betraktats som en fråga av gemensamt intresse alltsedan Maastrichtfördragets ikraftträdande och är av betydelse för det mellanstatliga samarbetet på området inrikes frågor, men ännu finns det egentligen ingen EU-politik i frågan. Det har inte utarbetats några regler för inresa till eller vistelse inom unionens territorium för medborgare från tredje land.
Handlingsplanen av den 3 december 1998 omfattar dock specifika åtgärder på detta område.

Civilrättsligt samarbete

Få åtgärder har vidtagits på detta område, där EU sedan Maastrichtfördraget har behörighet att agera. Den hittills viktigaste åtgärden är konventionen om delgivning i EU-länder av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Till följd av Amsterdamfördragets ikraftträdande är denna konvention nu föremål för ett förslag till förordning. De viktigaste instrumenten för att underlätta det civilrättsliga samarbetet har utarbetats på internationell nivå (t.ex. Brysselkonventionen och Romkonventionen).

Rådets och kommissionens handlingsplan från december 1998 innehåller dessutom en förteckning över de mål som ska nås på medellång sikt (två år) och på längre sikt (fem år) samt en förteckning över de åtgärder som ska vidtas.

Polissamarbete, tullsamarbete och straffrättsligt samarbete

Regelverket på dessa områden har i huvudsak sitt ursprung i den samarbetsram som fastställs i avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen, och som också kallas den tredje pelaren. Genom Amsterdamfördraget har de rättsliga bestämmelserna på detta område förändrats. Avdelning VI omfattar nu huvudsakligen polissamarbete, bekämpning av organiserad brottslighet, bekämpning av narkotikahandel, bekämpning av korruption och bedrägerier, straffrättsligt samarbete och tullsamarbete. De mellanstatliga förfaranden som fastställdes i Maastrichtfördraget från 1993 har behållits.

Regelverket på området rättsliga och inrikes frågor förutsätter ett nära och konkret samarbete mellan förvaltningarna samt att förordningar utarbetas och tillämpas effektivt. Europeiska kommissionen och Europarådet finansierade i detta syfte det första Octopus-programmet under åren 1996-1998. Octopus II (1999-2000) ska göra det lättare för central- och östeuropeiska länder samt vissa nya oberoende stater att vidta nya lagstiftningsåtgärder och konstitutionella åtgärder enligt EU:s regelmodell genom att tillhandahålla utbildning och hjälp till alla personer med ansvar för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Dessutom undertecknade EU och länderna i Central- och Östeuropa den 28 maj 1998 en pakt om bekämpning av organiserad brottslighet.

För Europeiska unionen anges i rådets och kommissionens handlingsplan av den 3 december 1998 de olika åtgärder som de ska vidta på kort sikt (två år) och på medellång sikt (fem år) för att skapa ett område med verklig frihet, säkerhet och rättvisa. Här kan bland annat nämnas utvecklingen av den europeiska polisbyrån (Europol), särskilt inrättandet av förbindelser mellan byrån och medlemsländernas domstolsmyndigheter, integreringen av Schengenreglerna i polis- och tullsamarbetet samt insamling och lagring av nödvändig information om gränsöverskridande brottslighet.

Europaavtalet om associering och vitboken om länderna i Central- och Östeuropa och den inre marknaden

Europaavtalet om associering med Ungern omfattar bestämmelser om samarbetet i kampen mot narkotikamissbruk och penningtvätt.

I vitboken om länderna i Central- och Östeuropa och den inre marknaden tar man inte upp frågor som direkt rör den tredje pelaren, men behandlar ändå frågor som rör penningtvätt och fri rörlighet för personer, och som har ett nära samband med rättsliga och inrikes frågor.

UTVÄRDERING

För skyddet av personuppgifter har Ungern inrättat ett nationellt kontrollorgan som övervakar NEBEK (Europols partnermyndighet).

Ungern har infört visumtvång för medborgare i Vitryssland, Bosnien och Hercegovina, Moldavien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland. Man har också infört visumtvång för medborgare i Kuba, Seychellerna och Sydafrika. Däremot har man avskaffat visumtvånget för de särskilda administrativa regionerna Macao (december 2001) och Hongkong (februari 2002). Samtidigt fortsätter Ungern sitt arbete när det gäller visumtvång och undantag från kraven på visum. Ett nytt viseringsmärke som uppfyller höga säkerhetskrav infördes genom den nya lagen om utländska medborgares rätt till inresa och uppehälle, vilken trädde i kraft i januari 2002.

I januari 2001 antogs en ny strategi för en integrerad utveckling av gränsövergångar. Här ska enligt lagen alla organ som berörs av kontroller av de yttre gränserna, bland annat gräns-, tull- och finanspolisen, delta. Under 2001 har gränspolisen

  • fått ny utrustning (utrustning för övervakning med infrarött ljus, utrustning för att genomföra rättsundersökningar m.m.),
  • fått utbildning i språk och andra ämnen.

Denna modernisering av infrastrukturerna fortsätter och motsvarar kraven i Schengenavtalet. En reviderad version av Schengenhandlingsplanen presenterades i juli 2002. På det hela taget är den ungerska lagstiftningen anpassad till gemenskapens regelverk och Schengenregelverket, inte minst sedan lagen om skydd av de nationella gränserna och om gränspolisen antogs i januari 2001. I maj 2001 antog parlamentet dessutom en lag för att skilja mellan inre och yttre gränser i enlighet med Schengenregelverket. Ungern måste fortsätta sina insatser för att bekämpa smuggling framför allt över gränserna mot Ukraina, Kroatien och Jugoslavien.

När det gäller invandringspolitik trädde en ny lag om utländska medborgares rätt till inresa och uppehälle i kraft i januari 2002. Enligt denna lag införs en ny typ av uppehållstillstånd samtidigt som man förenklar avvisningsreglerna.

Ungern tar emot många asylsökande från Afghanistan, Iran och Bangladesh. I maj 2001 antogs en ny asyllag som gör det möjligt att anpassa definitionen av underåriga utan medföljande vuxen till Schengenregelverket. Denna lag, som nyligen ändrades, trädde i kraft i januari 2003.
En central enhet har inrättats i syfte att införa ett datoriserat system för identifiering av fingeravtryck som är kompatibelt med Eurodac.
Levnadsvillkoren vid landets mottagningsanläggningar är på det hela taget tillfredsställande.
Det krävs dock ytterligare insatser för att integrera flyktingar i samhället. För närvarande håller man på att utarbeta en strategi för integration av flyktingar.
Återtagandeavtal har undertecknats med Albanien, Portugal och Beneluxländerna. I framtiden måste man sluta återtagandeavtal med bland annat Vitryssland, Pakistan, Ryssland och Peru, medan andra avtal måste ändras (Ukraina, Slovenien och Slovakien). Nya avtal med Estland och Slovakien har preliminärt undertecknats.

Polissamarbetet med grannländerna och Europeiska unionens medlemsstater fortsätter. Dessutom undertecknade Ungern i oktober 2001 ett samarbetsavtal med Europol som trädde i kraft i november 2001. I april 2002 avdelades sambandsofficerare till Europol.
Sedan april 2002 ska centret för internationellt samarbete mellan polisstyrkor säkra polisiärt samarbete på internationell nivå och övervaka genomförandet av samarbetsavtalet med Europol.

I april 2001 inrättade Ungern ett organ som lyder under inrikesministeriet, och som ska ansvara för samordningen av bekämpningen av organiserad brottslighet. Organet ägnar sig åt insamling, analys och behandling av alla uppgifter om organiserad brottslighet. Det samordnar utredningar och ser till att undvika all överlappning mellan de olika berörda verksamheterna.
Ungern är fortfarande ett transit- och destinationsland för människohandel. Enligt lagen om utländska medborgares rätt till inresa och uppehälle, vilken tillämpas sedan januari 2002, kan personer som ägnar sig åt människohandel utvisas omedelbart efter ett gripande.
Ett antal ändringar av strafflagen som trädde i kraft i april 2002 har möjliggjort en anpassning till gemenskapens regelverk och FN-konventionen om gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Det återstår för Ungern att ratificera FN-konventionen om gränsöverskridande organiserad brottslighet (Palermokonventionen ( castellano deutsch english français )) och dess protokoll liksom FN-konventionen om bekämpning av finansiering av terrorism. Det återstår också att underteckna och ratificera det andra tilläggsprotokollet till Europakonventionen om straffrättsligt samarbete i brottmål och att ansluta sig till de konventioner som nämns i den andra principen i EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet.

När det gäller bekämpning av terrorism undertecknade Ungern i november 2001 FN-konventionen om bekämpning av finansiering av terrorism. Dessutom har landet anslutit sig till alla andra FN-konventioner om terrorism. Ungern har också antagit EU:s gemensamma ståndpunkter om bekämpning av terrorism. Man har vidare inrättat en enhet inom polisen som ansvarar för frysning av ekonomiska tillgångar som tillhör terrororganisationer och personer som misstänks för terrorism. Enheten ska på ett effektivt sätt genomföra politiken för bekämpning av terrorism.

Ungern fortsätter att göra framsteg i bekämpningen av bedrägerier och korruption. Landets lagstiftning stämmer här nästan helt överens med gemenskapens regelverk. I november 2000 ratificerade Ungern Europarådets straffrättsliga konvention om korruption. Dessutom har brottsbalken ändrats för att införa nya bestämmelser om straffrättsligt ansvar för företagsledare och kriminalisera korruption bland utländska tjänstemän, vilka trädde i kraft i april 2002. I december 2001 antogs en ny lag om juridiska personers straffrättsliga ansvar.

För att förebygga korruption har man genomfört flera åtgärder, nämligen

  • ett nytt arbetsprogram för personal som ansvarar för bekämpningen av korruption,
  • inrättande av en rörlig specialenhet för bekämpning av korruption bland poliser,
  • personalutbildning.

För att bidra till skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen inrättade Ungern i november 2001 en kommitté för att samordna bekämpningen av bedrägeri mellan olika ministerier. Dessutom har man skapat flera instanser för att på ett effektivt sätt genomföra strategin för bekämpning av korruption. I 2002 års rapport konstaterade kommissionen att Ungern borde förstärka samarbetet mellan olika organ.

Kampen mot penningtvätt förs på ett effektivt sätt. OECD:s finansiella handlingsgrupp har strukit Ungern från listan över länder som inte är samarbetsvilliga. I januari 2002 trädde en ny lag om bekämpning av penningtvätt i kraft. Dessutom är den ungerska finansinspektionen mycket kompetent.

I december 2001 antog Ungern en ny övergripande strategi för kampen mot droger. Strategin innehåller långsiktiga åtgärder (skärpning av bestämmelserna i strafflagen) såväl som förebyggande åtgärder och sociala insatser för att bekämpa de problem som hänger samman med narkotikamissbruk Även om genomförandet av strategin har varit framgångsrikt måste man öka de finansiella anslagen till de förebyggande programmen.
Man har inrättat en nationell kontaktpunkt för samarbete och utbyte av information.

När det gäller tullsamarbetet har flera bilaterala avtal om ömsesidigt bistånd slutits mellan Ungern och EU-länderna. Vidare slöt man avtal om tullsamarbete med Argentina, Jugoslavien och Kirgizistan 2001 samt med Lettland 2002. Ytterligare insatser måste göras för att förbereda genomförandet av Neapel II-konventionen ( castellano deutsch english français ).

Det straffrättsliga samarbetet bör fortsätta för att se till att gemenskapens instrument för civilrättsligt samarbete genomförs, bland annat när det gäller ömsesidigt erkännande och verkställande av rättsliga avgöranden. När det gäller Ungerns deltagande i europeiska institutioner och nätverk (det europeiska rättsliga nätverket och Eurojust), har justitieministeriet och den allmänna åklagarmyndigheten utsetts till kontaktpunkter. Internationella privaträttsliga bestämmelser i linje med Brysselkonventionen antogs redan år 2000 (domstols behörighet, ömsesidigt erkännande och verkställande av domar).

Samtliga rättsliga instrument på området mänskliga rättigheter (som hör till regelverket för rättsliga och inrikes frågor) har ratificerats.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta rättsakten.

 
Senast ändrat den 29.11.2003
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början