RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


EU:s handlingsplan mot narkotika (2005-2008)

Arkiv

Handlingsplanen mot narkotika fokuserar dels på hälsoaspekter av problemet, dels på frågan om hur narkotikan bäst ska bekämpas. Planen fungerar som en vägledning för berörda europeiska organ när de fastställer sina prioriteringar i frågan. Riktlinjer har dragits upp för fem huvudområden: samordning, begränsning av efterfrågan, begränsning av utbudet, internationellt samarbete samt information, forskning och utvärdering.

RÄTTSAKT

EU:s handlingsplan mot narkotika (2005–2008) av den 8 juli 2005 [EUT C 168, 8.7.2005].

SAMMANFATTNING

Handlingsplanens övergripande struktur gör det möjligt att på EU-nivå vidta såväl repressiva som förebyggande åtgärder för att minska utbudet och efterfrågan på narkotika. Den långsiktiga målsättningen är att åstadkomma en betydande minskning av narkotikamissbruket bland befolkningen och att reducera de negativa samhälls- och hälsoeffekterna av missbruk och av olaglig handel med narkotika.

Handlingsplanen är utarbetad enligt samma struktur och med samma mål som återfinns i EU:s strategi mot narkotika 2005–2012. Den fokuserar huvudsakligen på konkreta resultat inom särskilt prioriterade områden.

För varje uppsatt mål anger kommissionen vilka åtgärder som föreslås, en tidsplan för arbetet, ett ansvarigt organ samt hur arbetet lämpligast ska utvärderas. Omkring åttio åtgärder finns upptagna i handlingsplanen.

Åtgärderna är fördelade på följande fem huvudområden:

  • Samordning av EU:s narkotikapolitik.
  • Begränsning av efterfrågan på narkotika.
  • Begränsning av utbudet på narkotika.
  • Internationellt samarbete.
  • Information och forskning om narkotika samt utvärdering av genomförda åtgärder.

Samordning

Handlingsplanen understryker vikten av effektiv samordning både inom EU och i de enskilda medlemsländerna. Den anger bland annat hur de nationella program som har utformats i enlighet med EU:s strategi och handlingsplaner ska genomföras. Det slås också fast att en samordnare i narkotikafrågor ska utses i varje medlemsland liksom inom kommissionen, samt att samhället i stort bör ta större del i dessa frågor.

Handlingsplanen fastställer vidare att den så kallade arbetsgruppen för övergripande narkotikafrågor ska fungera som rådets huvudkoordinator för arbetet. Man rekommenderar också att unionens narkotikapolitik tas i beaktande vid förbindelser och överenskommelser med berörda länder utanför EU.

Begränsning av efterfrågan på narkotika

Medlemsländerna och Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk ska bredda sina program för begränsning av efterfrågan på narkotika, utvärdera dem samt sprida information om bästa tillvägagångssätt för att komma tillrätta med problemen.

Medlemsländerna måste dessutom se till att de förebyggande program som riktar sig till skolor blir mer tillgängliga och effektiva. De ska också förbättra metoderna för att förebygga narkotikamissbruk och identifiera riskfaktorer hos vissa målgrupper, i synnerhet bland unga människor. Kunskapen ska sedan förmedlas till personer som arbetar med dessa målgrupper, för att man på ett tidigt stadium ska kunna sätta in åtgärdsprogram.

Medlemsländerna måste också tillhandahålla målinriktade behandlingsprogram och utveckla metoder för att omskola och återanpassa människor i samhället. Dessa åtgärder ska omfatta såväl beprövade psykosociala behandlingsmetoder som läkemedel. Behandlingsprogrammen ska vara öppna även för narkotikamissbrukare som inte omfattas av befintliga åtgärder, och särskild uppmärksamhet ska ägnas sådana åtgärder som speciellt riktas till ungdomar.

Planen rekommenderar vidare att andra åtgärder än fängelsestraff ska tillämpas för narkotikamissbrukare och att interner ska få tillträde till förebyggande program, behandlingar och hjälp att återanpassas i samhället.

Senast under 2006 bör kommissionens rapport om genomförandet av rådets rekommendation 2003/488/EG rörande förebyggande åtgärder och begränsning av skadliga hälsoverkningar i samband med narkotikamissbruk vara klar. Medlemsländerna ska underlätta missbrukarnas tillgång till mottagningar och behandlingar som syftar till att begränsa narkotikans skadeverkningar. De ska också utarbeta särskilda program för att förhindra spridning av aids, hepatit C och andra sjukdomar som överförs via blod. Vidare ska medlemsländerna vidta åtgärder för att minska antalet narkotikarelaterade dödsfall.

Begränsning av tillgången på narkotika

För att kunna begränsa tillgången på narkotika krävs en förbättrad utbildning av personal som arbetar med dessa frågor samt ett utökat polisiärt samarbete mellan medlemsländerna och, i tillämpliga fall, med Europol, Eurojust och länder utanför EU. Det är därför nödvändigt att

  • få till stånd gemensamma projekt för underrättelseverksamhet samt projekt som genom konkreta åtgärder syftar till att minska efterfrågan på narkotika (gemensamma utredningsgrupper etc.),
  • till fullo utnyttja Europols strategiska potential och handlingsförmåga genom att på ett mer regelbundet sätt kommunicera relevanta uppgifter till byrån och genom att göra dessa uppgifter tillgängliga för medlemsländerna,
  • skärpa kontrollen vid EU:s yttre gränser, och
  • vidta specifika åtgärder för att förhindra narkotikahandel över gränserna.

Handlingsplanen föreskriver dessutom åtgärder för att minska produktionen av och handeln med heroin, kokain, cannabis och syntetiska droger. Detta ska bland annat åstadkommas genom gemensamma konkreta projekt, insamling av upplysningar om länder utanför EU som kan kopplas till produktion och handel med narkotika, samt utbyte av information och upplysningar om bästa tillvägagångssätt för att komma tillrätta med problemet. Det är även nödvändigt att vidta åtgärder för att bekämpa avledning av transporter med ämnen som kan användas för att framställa narkotika (så kallade narkotikaprekursorer) och smuggling av sådana ämnen. Exempel på projekt av det här slaget är Europeiska gemensamma enheten för prekursorer.

Handlingsplanen täcker dessutom in närliggande områden till narkotikapolitiken, till exempel åtgärder mot penningtvätt eller beslag och återanvändning av inkomster från narkotikahandel. I planen rekommenderas det huvudsakligen att medlemsländerna bör utbyta information och upplysningar om bästa tillvägagångssätt i dessa frågor. På liknande sätt syftar vissa åtgärder till att klarlägga kopplingarna mellan narkotikahandel och finansiering av terrorism, samt till att skaffa mer kunskap om användningen av informationsteknik vid narkotikarelaterad brottslighet.

Internationellt samarbete

Handlingsplanen syftar också till att förbättra samordningen och göra EU:s verksamhet mer effektiv och synlig inom internationella organisationer och forum som exempelvis Förenta Nationerna. Detta ska bland annat ske genom att unionen i dessa sammanhang lägger fram gemensamma propositioner och argumenterar för sin strategi mot narkotika.

Särskilda insatser måste också göras för att bättre bistå kandidatländer, potentiella kandidatländer och länder som omfattas av den så kallade grannskapspolitiken, för att de ska kunna tillämpa EU:s regelverk på området och vidta nödvändiga åtgärder. Unionens insatser bör bland annat bestå i att tillhandahålla teknisk assistans och sluta lämpliga avtal med dessa länder.

EU bör dessutom, parallellt med sitt politiska engagemang och samarbete med berörda länder utanför unionen, förstärka brottsbekämpningen beträffande länder som producerar narkotika och områden som befinner sig längs transportvägar som används för narkotikasmuggling.

Information, forskning och utvärdering

För att bättre kunna hantera och förstå narkotikaproblematiken understryks i handlingsplanen behovet av pålitlig information, som bland annat ska insamlas och presenteras utifrån de så kallade fem viktiga epidemiologiska indikatorerna. Det är också viktigt att kartlägga nya tendenser och mönster för narkotikaanvändning samt att utreda hur narkotikamarknaden ser ut. Kartläggningen ska bland annat ske genom enkäter och undersökningar och med hjälp av EU:s riktlinjer och system för att upptäcka och följa upp nya tendenser.

Handlingsplanen uppmuntrar forskning om underliggande faktorer till vanebildning, effekter av olika droger samt effektiva hälsoåtgärder. Den uppmanar också till bildandet av expertnätverk på narkotikaforskningens område.

Uppföljning av handlingsplanen

Lämpliga utvärderingsmetoder och indikatorer för varje åtgärd som har utformats i samarbete med Europol och Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk kommer att hjälpa kommissionen att följa upp handlingsplanens genomförande.

Under 2008 kommer kommissionen att granska resultaten av de åtgärder som fastställs i planen, i syfte att föreslå en andra handlingsplan för 2009–2012. En slutgiltig utvärdering av strategin och handlingsplanen kommer att presenteras under 2012.

Bakgrund

EU:s narkotikastrategi, som i december 2004 antogs av Europeiska rådet i Bryssel, innehåller en rad åtgärder som syftar till att bromsa efterfrågan på narkotika, förbättra behandlingen av narkotikamissbrukare och minska tillgången på illegala droger. Medlemsländerna uppmanas att inbördes förstärka samordningen av sin politik för att bekämpa narkotikahandeln. I strategin föreskrivs två på varandra följande handlingsplaner mellan 2005 och 2012. Strategin ingår som en viktig del i Haagprogrammet som sträcker sig över flera år och som syftar till att stärka friheten, säkerheten och rättvisan i Europeiska unionen.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

EU:s handlingsplan mot narkotika 2009-2012 av den 20 december 2008 [EUT C 326, 20.12.2008].
EU:s handlingsplan mot narkotika för perioden 2005-2008 är en uppföljning av handlingsplanen för perioden 2005-2008. Genom att beakta lärdomarna från den första fyraårsperioden grundas denna plan på den ram som fastställts för att minska efterfrågan på och tillgång till narkotika.

Commission staff working document – Accompanying document to the communication from the Commission to the Council and the European Parliament on an EU Drugs Action Plan (2009-2012) – Report of the final evaluation of the EU drugs action plan (2005-2008) [SEC(2008) 2456 – Ej offentliggjort i EUT].

Meddelande från kommissionen av den 10 december 2007 om 2007 års lägesrapport om genomförandet av EU:s handlingsplan för narkotikabekämpning (2005–2008) [COM(2007) 781 slutlig – Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
Kommissionen kan se vissa positiva aspekter, i synnerhet vad gäller närmandet av de olika medlemsstaternas politik och det fortsatta arbetet med att fullfölja strategins målsättningar. Dock påpekas en brist på information om vilken inverkan åtgärderna har inom ramen för strategin för narkotikabekämpning. Kommissionen förespråkar därför att en metodologi för utvärdering av åtgärdernas effekt upprättas, och tillägger att kraft bör läggas på utbyte av nationell information och likriktning av de indikatorer som anges i handlingsplanen. Det är kommissionens avsikt att genomföra en slutlig utvärdering av handlingsplanen för narkotikabekämpning 2005–2008 samt att skriva ett förslag till handlingsplan för perioden 2009–2012.

Commission staff working document of 21 December 2006 – 2006 Progress Review on the implementation of the EU Drugs Action Plan (2005-2008) [SEC(2006) 1803 – Ej offentliggjort i EUT].

Senast ändrat den 10.06.2009
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början