EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Bidrag till Världskonferensen om rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans

Detta meddelande syftar till att bidra till diskussionerna vid Världskonferensen om rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans (nedan kallad "världskonferensen") och samtidigt framhäva de åtgärder som vidtas inom Europeiska unionen (EU) när det gäller kampen mot rasism. Väcka debatt genom att återupprepa de rekommendationer som kommissionen lade fram vid den europeiska regionala konferensen i oktober 2000.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen. Bidrag till världskonferensen mot rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans [KOM(2001) 291 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Bakgrund

Beslutet om att arrangera världskonferensen 2001 fattades 1997 av Förenta nationernas generalförsamling. Konferensen utformades av Högkommissariens för mänskliga rättigheter kansli och inriktades på aktiva och konkreta åtgärder mot rasismen. I de främsta målsättningarna ingick bl.a. en utvärdering av kampen mot rasdiskriminering och utvecklingen av den i framtiden, insatser för att öka medborgarnas uppmärksamhet i fråga om rasismen och dess följdverkningar, utformning av rekommendationer till Förenta nationerna (FN) om ett bättre genomförande av åtgärderna, osv. Europeiska kommissionen deltog aktivt i förberedelserna inför världskonferensen. Dels var komamissionen närvarande vid den förberedande konferensen "All Different - All Equal: From Principle to Practice" som ägde rum vid Europarådet, dels har den betalat ut 3,7 miljoner euro till icke-statliga organisationer, de minst utvecklade länderna (för att de skall kunna delta) och till världskonferensen. Kommissionen bidrog även till utarbetandet av den politiska förklaring och de allmänna slutsatser som antogs i samband med konferensen. Det var mot den bakgrunden som meddelandet utformades. Det har till syfte att visa att kampen mot rasism inom EU har varit framgångsrik, vilket skulle kunna ge inspiration till konferensdeltagarna att engagera sig i regionalt samarbete.

Insatser inom Europeiska unionen

Åtgärderna på EU-nivå har generellt kommit till uttryck på två sätt: ett antal rättsakter har antagits och kampen mot rasism har integrerats i politiken på andra områden.

Åtgärderna på lagstiftningens område har omfattat insatser för att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna, eftersom, trots att diskriminering var förbjuden, lagstiftningens räckvidd, innehåll och verkställighetskraft tidigare i avsevärd grad varierat mellan länderna. 1999 antogs således en rad förslag för bekämpning av diskriminering bestående av två direktiv och ett handlingsprogram. Bland förslagen kan nämnas rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Med syftet att förhindra diskriminering på grund av ras inom unionen, innebär detta direktiv en förstärkning av offrens ställning och krav på inrättandet av oberoende organ som kan att göra utredningar och undersökningar på detta område. Man kom dessutom 1996 överens om att etablera samarbete mellan medlemsstaterna på det rättsliga området, i synnerhet för att förhindra att lagöverträdare lyckas undgå rättvisan genom att bege sig från en medlemsstat till en annan. Till sist har kommissionen sedan slutet av 1999 lagt fram fem förslag till direktiv rörande invandring och asyl. Det gäller bl.a. familjeåterförening, tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer, förfarandet för att bevilja eller återkalla flyktingstatus, varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning och villkor för mottagande av asylsökande.

Integreringen av kampen mot rasism på andra politikområden i EU avser sysselsättningspolitiken, politiken för yttre förbindelser och program som tillhandahåller ekonomiskt stöd.

Den europeiska strategi för sysselsättningen som EU följer sedan 1997 är ett betydelsefullt verktyg i kampen mot rasismen. Sysselsättningsriktlinjerna, som sedan 1999 innefattar principen om icke-diskriminering på arbetsmarknaden, är ett bidrag som tillkommit på EU-nivå. Medlemsstaterna skall ägna särskild uppmärksamhet åt de behov som etniska minoriteter och andra mindre gynnade grupper eller personer har och utarbeta lämpliga proaktiva och förebyggande åtgärder för att göra det lättare för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden.

Inom politiken för yttre förbindelser tas rasismen upp i samband med förberedelserna för utvidgningen (vilket innebär att kandidatländerna är skyldiga att respektera de kriterier som antogs vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn och bekämpa rasismen (es de en fr), i synnerhet när det gäller den romska befolkningsgruppen), i avtalen med de nya oberoende staterna, i den gemensamma strategin för Ryssland och inom utvecklingspolitiken.

I många EU-program som tillhandahåller ekonomiskt stöd finns det bestämmelser om rasism, dvs.

  • gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering med en budget på 100 miljoner euro för perioden 2001-2006;
  • gemenskapsinitiativet Equal som rör diskrimineringen i arbetslivet och som förfogar över en budget på nära tre miljarder euro för perioden 2000-2006;
  • programmet beträffande gemenskapens ramstrategi för jämställdhet, som är inriktat på kvinnornas situation;
  • Europeiska flyktingfonden för stöd till mottagande, integrering och frivillig hemsändning av flyktingar;
  • Programmet Grotius (es de en fr) som har till syfte att stimulera till allmänt rättsligt och straffrättsligt samarbete mellan Europeiska unionens medlemsstater;
  • externa program, exempelvis sådana som finansieras genom Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter (IEDDH) som för 2002 har en budget på 110 miljoner euro, Phare som riktar sig till kandidatländerna, Tacis (EN) som riktar sig till de nya oberoende staterna och Mongoliet, och slutligen projekt som riktar sig till republikerna i f.d. Jugoslavien och inom ramen för stabilitetspakten för sydöstra Europa;
  • program på områdena utbildning och ungdom, exempelvis Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom samt det femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (1998-2002).

Utvärdering, övervakning och analys av verksamheten inom Europeiska unionen

Utöver den uppföljning som Europeiska kommissionen gör såsom ansvarig för övervakningen av att fördragen och sekundärlagstiftningen respekteras, har Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet inrättat ett europeiskt nätverk för information om rasism och främlingsfientlighet (Raxen). Detta nätverk, som har till uppdrag att samla in data och uppgifter om rasism och främlingsfientlighet, består av forskningscentrum, icke-statliga organisationer och specialiserade organ, och dess verksamhet skulle kunna utvidgas till att omfatta kandidatländerna.

Den oberoende utvärderingen av gemenskapens politik och åtgärder spelar också en viktig roll, bl.a. för att garantera att de insatser som görs för att bekämpa rasismen blir effektiva. Detta är en väsentlig förutsättning för samtliga de projekt och åtgärder som ges stöd genom de ovan beskrivna programmen.

Kommissionens rekommendationer

Kommissionen uppmanar deltagarna i världskonferensen att beakta Europeiska unionens insatser mot rasismen och även de rekommendationer som kommissionen lade fram vid den regionala europeiska konferensen i oktober 2000. I dessa uppmanas alla de deltagande staterna att inrätta eller bibehålla

  • en kombination av lagstiftningsåtgärder och praktiska åtgärder mot rasismen;
  • samarbetet med de icke-statliga organisationerna och arbetsmarknadens parter;
  • särskilda politiska riktlinjer för värdlandet för att åstadkomma ökad respekt för kulturell mångfald;
  • konkreta åtgärder i arbetslivet;
  • undervisning på lika villkor i skolorna och åtaganden i syfte att uppnå icke-diskriminering i medierna, i kultursammanhang och i idrottsverksamheten;
  • forskning på området;
  • systematisk integrering av kampen mot rasism i utrikespolitiken och i politiken för de mänskliga rättigheterna;
  • ett skydd enligt lag mot rasdiskriminering;
  • effektiva, proportionerliga och avskräckande straffrättsliga påföljder mot rasistiska och främlingsfientliga beteenden.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets slutsatser om Världskonferensen om rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans. Rådets möte (allmänna frågor) den 16 juli 2001 [Ej offentliggjorda i Europeiska unionens officiella tidning]

Vid rådets möte (allmänna frågor) bekräftades på nytt Europeiska unionens vilja att bidra till att världskonferensen blir en framgång. Rådet understryker i sina slutsatser att världskonferensen skulle kunna bli en pådrivande faktor för att bekämpa rasism. För att tillfredsställande resultat skall kunna uppnås anser rådet att handlingsprogrammet och deklarationen från världskonferensen bör inriktas på framtiden och på åtgärder för genomförandet av denna kamp. Rådet understryker vidare att rasism och rasdiskriminering bör bekämpas med alla till buds stående rättsliga medel och erinrar om Europeiska unionens många insatser på olika områden som det redogörs för i meddelandet ovan.

Rådet skulle således vilja att förstärkningen av den rättsliga ramen i kampen mot rasism och en förbättring av utbildning, yrkesutbildning för förebyggande av rasism togs upp såsom prioriterade områden vid världskonferensen. Rådet efterlyser vidare att det läggs ökad vikt vid s.k. flerfaldig diskriminering, dvs. i sådana fall där en person tillhör flera diskriminerade kategorier, exempelvis romer, kvinnor och handikappade.

För att kunna se till att konferensen blir framgångsrik anser rådet det nödvändigt att icke-statliga organisationer och andra aktörer inom det civila samhället deltar och att det utarbetas en övergripande strategi i syfte att förbättra det internationella samarbetet.

Rådet beklagar kolonialismens verkningar, däribland slaveriet, men understryker samtidigt Europeiska unionens nuvarande insatser för större jämlikhet i världen, särskilt genom dess utvecklingssamarbete. Rådet avslutar med en vädjan till de deltagande staterna att visa samarbetsanda, vilket krävs för att världskonferensen skall kunna leda till framgång.

Världskonferensen om rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans. Durban, Sydafrika, den 31 augusti-7 september 2001. Förklaring och handlingsprogram (ES, EN, FR).

Senast ändrat den 05.07.2006

Top