RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


De företagsrelaterade tjänsternas konkurrenskraft

Sektorn för företagsrelaterade tjänster utgör med ca 55 miljoner anställda 2001, dvs. nästan 55 % av den totala sysselsättningen i marknadsekonomin i Europeiska unionen, den utan jämförelse viktigaste källan till nya arbetstillfällen i EU. Av kommissionens meddelande framgår emellertid att sektorn i fråga ligger avsevärt efter jämfört med den produktivitetsökning som noterats i USA. Detta utgör ett hot mot den framtida sysselsättningen i Europa. Utlokalisering av tjänster till USA och Asien riskerar att bli verklighet om inte de politiska instanserna utan dröjsmål tar sig an de utmaningar som sektorn för företagsrelaterade tjänster i EU står inför.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - De företagsrelaterade tjänsternas konkurrenskraft och inverkan på företagsprestanda i EU [KOM(2003) 747 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

I meddelandet görs en ekonomisk analys av tjänstesektorns roll i EU:s ekonomi och granskas sektorns konkurrenskraft. Det är inriktat på att ge en bild av sektorns betydelse för ekonomin i Europeiska unionen och att lyfta fram kommissionens åtagande att förbättra ramvillkoren för sektorn för företagsrelaterade tjänster.

Företagsrelaterade tjänster

De företagsrelaterade tjänsterna omfattar dels kunskapsintensiva företagstjänster, såsom IT-rådgivning, lednings- och organisationsrådgivning, reklam och kursverksamhet, dels driftsstödjande tjänster, såsom städning, vakthållning och sekreterartjänster. I sektorn för företagsrelaterade tjänster skapas fler nya arbetstillfällen än i någon annan sektor och dessutom tillför den ekonomin mer i förädlingsvärde än någon annan makroekonomisk sektor. Den har störst tillväxtpotential och störst antal företagsnybildningar, och de företagsrelaterade tjänsterna utgör grunden för den kunskapsbaserade ekonomin.

Tillväxten hos dem som producerar företagsrelaterade tjänster förklaras vanligen med att arbetstillfällena flyttar från tillverkningsindustrin till tjänsteföretagen som en följd av att tidigare interna tjänstefunktioner läggs ut på underleverantörer. Men orsakerna bakom tillväxten är mycket mer komplexa. Nya produktionssystem, ökad flexibilitet, skärpt konkurrens på internationella marknader, informations- och kommunikationsteknikens samt kunskapens växande betydelse och fortlöpande utveckling av nya typer av tjänster är andra viktiga faktorer. I ett Europa som tänker bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen fram till 2010 (Europeiska rådet i Lissabon, mars 2000) spelar de företagsrelaterade tjänsterna en ytterst viktig roll.

Produktivitetsökningen i sektorn för företagsrelaterade tjänster i Europa släpar emellertid efter betydligt jämfört med USA. Detta kommer i framtiden att utgöra ett hot mot sysselsättningen i Europa. Utlokaliseringen av arbetstillfällen inom tjänstesektorn till USA och Asien riskerar att bli verklighet, om beslutsfattarna inte snart åtgärdar problemen för sektorn för företagsrelaterade tjänster i EU. I en kunskapsbaserad ekonomi är svårigheten att fortsätta att vara konkurrenskraftig och för detta krävs avsevärda investeringar i informationsteknik samt forskning och utveckling (FoU). I detta hänseende släpar EU tyvärr efter betydligt jämfört med USA: de totala IT-kostnaderna i EU utgjorde 4,2 % av BNP 2001 jämfört med 5,3 % i USA, medan de genomsnittliga FoU-utgifterna i EU uppgick till 13 % - med kraftiga skillnader mellan medlemsstaterna - jämfört med 34 % i USA.

Trots att EU:s företagsrelaterade tjänsteverksamhet har en rejäl andel (26 %) av den internationella marknaden (export + import) i förhållandet till USA (18 %), har denna situation lett till att det totala nettosaldot för USA dubbelt så stort som EU:s i absoluta tal (35 miljarder mot 17 miljarder euro) och ger en mycket bättre utrikeshandelskvot: ett överskott på 124 % mot 108 %. Detta förklaras av det faktum att EU har stor import av företagsrelaterade tjänster, så resultatet är bara ett litet överskott. Detta nettosaldo skapas av förhållandevis stora överskott för finans- och försäkringstjänster, transporter samt IT-tjänster, medan vissa kunskapsintensiva företagstjänster (tjänsteutbud inom juridik, redovisning och ledarskap, reklam och marknadsföring) och royalty visar på ett stort underskott.

Politiska utmaningar och prioriteringar

För att kunna vara konkurrenskraftiga på den internationella marknaden måste de europeiska företagen kunna räkna med ramvillkor som gör det möjligt att möta utmaningarna på den globala marknaden. I meddelandet identifieras följande fem områden som de viktigaste utmaningarna för EU:s sektor för företagsrelaterade tjänster:

  • Marknadsintegreringen och konkurrensen på marknaderna för företagsrelaterade tjänster är inte tillräckligt kraftfulla för att trygga och stärka konkurrenskraften.
  • Produktionsinsatser i tillräcklig mängd av den typ som krävs (kvalifikationer, integrering av IT och kapital) saknas både ur kvalitativ och kvantitativ synpunkt.
  • Produktionen från företagsrelaterad tjänsteverksamhet behöver tydliggöras (standardisering), värdeskattas (redovisning av materiella tillgångar) och följas upp (kvalitet).
  • Tillgången på och nyttjandet av företagsrelaterade tjänster är sämre i de regioner som utvecklas långsammare, vilket främst påverkar de små och medelstora företagen samt konvergeringsprocesser.
  • Kunskapen om sektorn och marknaderna är dålig, vilket bromsar beslutsprocessen i företagen och i politiska instanser.

För var och en av dessa utmaningar anges i meddelandet en rad åtgärder som ska vidtas. För att åstadkomma en mer kraftfull marknadsintegrering och konkurrens på marknaderna för företagsrelaterade tjänster föreslås till exempel följande:

  • Färre handelshinder för tjänster på den inre marknaden och i internationell handel. De rättsliga och administrativa hindren för den gränsöverskridande handeln och investeringarna i EU kommer att försvinna till följd av direktivet om tjänster på den inre marknaden, en möjlig breddning av anmälningsdirektivet (98/34) och liberaliseringen av den internationella handeln med företagsrelaterade tjänster (se det nya direktivet). De ekonomiska, sociala och kulturella hindren för en fullständig integrering av marknaderna för tjänster inom Europa kan begränsas eller till och med avskaffas genom främjande av kompletterande åtgärder, t.ex. stöd till företagsamhet, nätverk, kompetensutveckling, enhetliga kvalitetsstandarder eller innovation.
  • Skärpt konkurrens på marknaderna för företagsrelaterade tjänster. En konkurrenskraftig sektor för företagsrelaterade tjänster kan bara erhållas med hjälp av konkurrenskraftiga marknader. Genom att öppna vissa tjänstemarknader, t.ex. telekom och luftfart, för konkurrens har det blivit möjligt att öka antalet företag som arbetar på marknadsvillkor, sänka priserna, förbättra kvaliteten, öka antalet anställda och bredda tjänsteutbudet.
  • Modernisering av den offentliga förvaltningen. Många företagsrelaterade tjänsters konkurrenskraft är nära kopplad till den offentliga förvaltningens prestanda. Emellertid kan en mängd tjänster som oftast kommer från den offentliga förvaltningen lika gärna tillhandahållas av företag. Det är särskilt utvecklingen mot nätbaserad förvaltning och ansträngningarna att förbättra handläggningen av ekonomiskt allmännyttiga tjänster med hjälp av privatfinansiering som kan leda till bättre samverkan mellan offentliga och privata aktörer till nytta för såväl användare som tillhandahållare av tjänster. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer bör således uppmuntras som ett medel att nå effektivitetsvinster och även lägre kostnader för användarna till följd av konkurrenstrycket.

När det gäller avsaknaden av produktionsinsatser ur både kvalitativ och kvantitativ synpunkt (utbildning, integrering av IT och kapital) föreslås följande i meddelandet:

  • Möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling. Utvecklingen mot en kunskapsbaserad ekonomi kan bara ske om arbetskraften har färdigheter som tillåter denna förändring, som tryggar fortsatt anställbarhet och därmed öppnar för en bättre avvägning mellan anställningsskydd och flexibla anställningsformer (t.ex. deltid, distansarbete). Då blir det vidare lättare för arbetstagarna att röra sig på arbetsmarknaden och man kan hantera kompetensrelaterad obalans bättre, särskilt inom IT och kunskapsintensiva tjänster. EU måste verka politiskt för kompetensutveckling av arbetskraften för att undvika att arbeten i tjänstesektorn utlokaliseras, så som redan har skett inom tillverkningssektorn.
  • Integrering av informationstekniken i företagets delfunktioner. Alla företag som arbetar med företagsrelaterade tjänster, särskilt de små och medelstora företagen, måste utnyttja informationstekniken för att förbättra konkurrenskraften. Detta har reda hänt i USA, där en snabbare produktivitetsökning kunnat noteras för såväl IT-användare som IT-producenter. Men IT-användande tjänsteföretag i EU har visat svag produktionsökning under de senaste åren. IT bör integreras bättre och i större utsträckning i IT-användande företagsrelaterade tjänster.
  • Stöd till FoU och innovation i företagsrelaterad tjänsteverksamhet. Vissa av EU:s mest innovativa företag finns i tjänstesektorn, men den allmänna FoU-nivån i sektorn är låg och ligger väsentligt efter USA. Innovationspolitiska initiativ bör främja dels särskilda åtgärder riktade mot tjänsteverksamhet (t.ex. innovationer när det gäller att organisera tjänsteverksamhet), dels ett mer aktivt deltagande från tjänsteföretagens sida i forskningsprogrammen. Tjänsteföretagen bör förmås att delta mer i forskningsprogram på nationell nivå eller EU-nivå, så att deras särskilda problem och behov kan beaktas. EU:s målsättning att lägga 3 % av BNP på forskning och utveckling kan lättare uppnås om sektorn för företagsrelaterade tjänster spelar en roll som motsvarar dess ekonomiska tyngd.

I meddelandet anges även att produktionen från företagsrelaterad tjänsteverksamhet behöver tydliggöras (standardisering), värdeskattas (redovisning av immateriella tillgångar) och följas upp (kvalitet). Följande åtgärder föreslås:

  • Införande av frivilliga standarder. Frivilliga standarder ger användarna möjlighet att göra produkt- och prisjämförelser, vilket skulle skärpa konkurrensen och förbättra effektiviteten på marknaden. Standarder ger tjänsteproducenterna möjlighet att koncentrera sig på den interna tjänsteproduktionsprocessen och eventuellt tjäna på serieproduktion. Genom att erbjuda standardiserade produkter kan tjänsteföretagen vidare nå en större marknad och stärka sin förhandlingsposition. Kommissionen kommer att verka för sådan frivillig standardisering på initiativ av tjänstetillhandahållarna på samma sätt som den gjort när det gäller tillverkningsprodukter.
  • Införande av en enda metod för redovisning av immateriella tillgångar. Produktivitetsförbättringen i företagsrelaterad tjänsteverksamhet beror ofta på investeringar i immateriell egendom, t.ex. utbildning, kundvård, varumärkesvård och organisationsförbättringar samt investeringar i mjukvara och informationsteknik. Företagen har nu skaffat sig en hel del erfarenhet av att använda olika frivilliga riktlinjer vid redovisning av intellektuellt kapital och andra former av immateriella tillgångar. Kommissionen föreslår att man, samtidigt som dessa ansträngningar beaktas, ska åtgärda den nuvarande avsaknaden av information genom att införa en enda metod för redovisning av immateriella tillgångar.
  • Införande av kvalitetsindikatorer. Ett kunskapsbaserat samhälle kan inte vara konkurrenskraftigt utan kvalitetstjänster. På internationell nivå måste tjänsteföretagen i EU vara beredda att konkurrera med kvalitet, eftersom låglöneländerna (i t.ex. Asien) ofta har ett bättre läge för att konkurrera med priser. Kommissionen kommer att stödja arbetet med att ta fram kvalitetsindikatorer och främja bra exempel.

Tillgången på och nyttjandet av företagsrelaterade tjänster är sämre i de regioner som utvecklas långsammare och därför anges i meddelandet att det är nödvändigt att utnyttja tjänstesektorn bättre i politiken för regional utveckling. För att ge mindre gynnade EU-regioner, även dem i de anslutande länderna, en chans att komma ikapp måste de regionala marknaderna för företagsrelaterade tjänster utvecklas. En sådan utveckling kan också stimulera till bättre konkurrens på regional nivå och därmed attrahera investeringar utifrån till regionen.

För att underlätta företagens och de politiska instansernas beslutsfattande föreslås i meddelandet att den ekonomiska informationen och analysen ska förbättras, särskilt med hjälp av bättre statistik. Bättre kunskap om och bättre statistisk täckning av företagsrelaterade tjänster är ett viktigt styrverktyg för marknadsaktörer, beslutsfattare och andra intressenter och ett viktigt mätverktyg vid utvärdering av den typ av åtgärder som beskrivs i detta meddelande.

En sammanhållen EU-politik

De utmaningar som analysen tar fasta på måste åtgärdas så snabbt som möjligt för att den europeiska sektorn för företagsrelaterade tjänster inte ska förlora marknadsandelar. I början av år 2004 arrangerade kommissionen ett europeiskt forum om företagsrelaterade tjänster (DE)(EN)(FR), i vilket EU-institutionerna, företrädare för medlemsstaterna, yrkesorganisationer, arbetstagarorganisationer, forskningsinstitutioner och andra intressenter med anknytning till näringslivet deltog.

Nyckelsiffror
Företagsrelaterade tjänster är den största sektorn i ekonomin med ca 55 miljoner anställda 2001 - eller nästan 55 % av den totala sysselsättningen i marknadsekonomin i EU.
Sektorn för företagsrelaterade tjänster (exklusive finansiella tjänster) svarade för 53 % av den totala sysselsättningen i marknadsekonomin i EU år 2000, medan tillverkningsindustrins andel var 29 % (eller ca 29 miljoner anställda). Det är en dynamisk sektor: år 2000 registrerades fler än 1 miljon nyetablerade företag i de 10 medlemsstater för vilka uppgifter är tillgängliga och 66 % av dessa företag fanns inom området företagstjänster.
Företagsrelaterade tjänster dominerar särskilt i Nederländerna (65 %) och Storbritannien (61 %). Mätt i sysselsättning är de företagsrelaterade tjänsterna av minst betydelse i Portugal (45 %), Tyskland (46 %) och Italien (48 %).
I medeltal gav företagsrelaterade tjänster ett totalt förädlingsvärde på 54 % 2001, jämfört med 34 % för tillverkningsindustrin. Förädlingsvärdet varierar kraftigt mellan medlemsstaterna: i Nederländerna är siffran 61 % och i Storbritannien 60 %, vilket ska jämföras med 44 % för Finland och 48 % för Tyskland.
Utmärkande för tjänstesektorn är det mycket stora antalet mikroföretag (färre än 10 anställda). Mikroföretagen svarar för 33 % av den totala sysselsättningen i tjänstesektorn i EU, jämfört med 18 % i tillverkningsindustrin. Inom företagsrelaterade tjänster dominerar mikroföretagen inom distribution (38 %). Å andra sidan är en lika stor andel av de anställda i företagsrelaterade tjänster verksamma i storföretag (33 %), jämfört med 30 % i tillverkningsindustrin. Transporter och kommunikationer har en hög andel anställda i storföretag (57 %).
Senast ändrat den 19.12.2007

Se även

Ytterligare information om företagsrelaterade tjänster finns på webbplatsen för generaldirektoratet för näringsliv (EN).

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början