Den gemensamma marknaden för tjänster
Tjänstesektorn svarar för mer än 70 % av ekonomin i EU:s medlemsstater och en ungefär lika stor andel av sysselsättningen. Etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster (artiklarna 49 och 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF)) är därför viktiga förutsättningar för EU:s inre marknad. Tack vare dessa principer kan ett företag bedriva kontinuerlig verksamhet i en eller flera medlemsstater, och samtidigt erbjuda tillfälliga tjänster i en annan medlemsstat utan att vara etablerat där. EU-bestämmelserna syftar alltså till att lagfästa dessa två rättigheter så att den inre marknaden för tjänster, särskilt över nationsgränserna, fungerar på avsett sätt. EU har gjort betydande framsteg inom området för vissa tjänster. EU har också under 2006 antagit ”tjänstedirektivet” som avser att undanröja hindren för tjänsteutbyte, och att underlätta operationer över gränserna.
- Finansiella tjänster: allmän ram
- Finansiella tjänster: banker
- Finansiella tjänster: försäkringar
- Finansiella tjänster: värdepappersmarknaden
- ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
-
SEKTORSBESTÄMMELSER
- Fria yrken
- Tjänster i allmänhetens intresse
- Vägtransport
-
Sjötransport
- Frihet att tillhandahålla tjänster, konkurrens, illojal prissättning och fri tillgång till last på oceantrader
- Frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage)
- Frihet att tillhandahålla sjötransporttjänster
- Inlandssjöfart: cabotage
- Transport av gods eller passagerare
- Luftfart
-
Informationssamhället
- Rättsliga aspekter på elektronisk handel ("Direktiv om elektronisk handel")
- Ett nytt regelverk för elektroniska kommunikationstjänster
- Regelverk för elektronisk kommunikation
- Allmän auktorisation och individuella tillstånd
- Samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter
- Elektroniska kommunikationsnät
- Skydd av uppgifter inom sektorn för elektronisk kommunikation
- Onlinespel (Grönbok)Arkiv
- Posttjänster