RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Ny rättslig ram för betalningar

Syftet med detta direktiv är att upprätta en harmoniserad rättslig ram för betaltjänster. Därigenom ersätts de tjugosju medlemsstaternas gällande regelverk med ett enda regelverk som ska gälla för hela den inre marknaden.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG [Se ändringsrättsakter].

SAMMANFATTNING

Syftet med detta direktiv är att upprätta den nödvändiga rättsliga ramen för att skapa en integrerad betalningsmarknad utan några inträdeshinder för nya tillhandahållare av tjänster. Direktivet syftar vidare till att förstärka konkurrensen och erbjuda användarna ökade valmöjligheter. Slutligen garanteras en hög skyddsnivå tack vare de informationskrav som ställs samt genom att användarnas och tjänsteleverantörernas rättigheter och skyldigheter tydligt definierats.

Tillämpningsområde

Direktivet riktar sig till tillhandahållare av betaltjänster som är etablerade inom gemenskapen och täcker betalningar i euro eller i andra nationella valutor i Europeiska unionen (EU). Direktivet gäller slutligen inte kontanta betalningstransaktioner eller betalningar med papperscheckar och reglerar inte betalningsinstitutens kreditgivning såvida denna inte är nära knuten till betaltjänsterna.

I direktivet görs åtskillnad mellan sex olika typer av betaltjänster.

  • Kreditinstitut (enligt vad som avses i direktivet om ”rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut”), inbegripet filialer och kreditinstitut som har sitt säte i EU eller utanför EU.
  • Postgiroinstitut som tillhandahåller betaltjänster.
  • Institut för elektroniska pengar (enligt vad som avses i direktivet om ”affärsverksamhet i och tillsyn över institut för elektroniska pengar”).
  • Betalningsinstituten (fysiska eller juridiska personer som ska ha beviljats auktorisation i dessa egenskaper).
  • Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna när det inte agerar som penningpolitiska myndigheter eller andra offentliga myndigheter.
  • Medlemsstaterna eller deras regionala och lokala myndigheter när de inte agerar i egenskap av offentliga myndigheter.

Villkor för auktorisation

Rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut kräver en förhandsauktorisation. Auktorisationen, som man ansöker om hos de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten, ges endast till en juridisk person med säte i en medlemsstat. Ansökan om auktorisation ska åtföljas av en detaljerad lista som upptar följande information: En verksamhetsplan, en affärsplan, en beskrivning av organisationens administrativa förfaranden och redovisningsmetoder, interna kontrollmekanismer, riskhanteringsförfaranden, organisationsstruktur osv.

För att erhålla auktorisering måste betalningsinstituten ha solida bestämmelser om hur företaget ska styras. De behöriga myndigheterna kan å andra sidan avslå en ansökan om auktorisering om de inte är nöjda med kvaliteten på de aktieägare eller delägare som har ett kvalificerat innehav i dem.

I direktivet föreskrivs att betalningsinstituten vid tidpunkten för auktorisationen ska ha ett startkapital – vars belopp varierar i förhållande till den betalningstjänst som betalningsinstitutet garanterar – och vid varje tidpunkt ett eget kapital.

Med stöd av auktorisationen ska betalningsinstitutet kunna tillhandahålla betaltjänster inom hela gemenskapen med stöd antingen av friheten att tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten. Varje indragning av en auktorisation ska motiveras och meddelas dem som berörs samt offentliggöras.

Auktorisationen som betalningsinstitut gäller i samtliga medlemsstater och ska registreras i ett särskilt EU-register som regelbundet uppdateras och finns tillgängligt på Internet.

Behöriga myndigheter

Medlemsstaterna ska utse behöriga myndigheter som ska ansvara för betalningsinstitutens tillsyn. Dessa myndigheter ska vara offentliga myndigheter eller organ som har erkänts i nationell lagstiftning eller av behöriga offentliga myndigheter och vara oberoende i förhållande till de ekonomiska myndigheterna. De behöriga myndigheterna ska samarbeta sinsemellan och ska vara bundna av tystnadsplikt.

De har bland annat befogenheter att begära in alla upplysningar från betalningsinstitutet som krävs för att utöva tillsynen, anta rekommendationer, riktlinjer eller bindande administrativa föreskrifter, upphäva eller dra in auktorisationen samt förelägga betalningsinstituten sanktioner.

Kraven på överblickbarhet och information

Genom direktivet införs därför tydliga och koncisa informationskrav för samtliga tillhandahållare av betaltjänster, oavsett om de gäller en enstaka betalningstransaktion eller om de omfattas av ett ramavtal (vilket medför en rad olika betalningstransaktioner).

Informationskraven omfattar närmare bestämt följande:

  • Villkor som ska meddelas i förväg (skyldigheter och ansvar för tillhandahållaren respektive användaren, avgifter, information om tillämplig lag, förfaranden för rättslig prövning och klagomål osv.).
  • Information som ska lämnas på användarens begäran innan en betalningstransaktion genomförs (genomförandetid, provisioner, avgifter och andra kostnader).
  • Information som ska lämnas till betalaren när en betalningstransaktion har genomförts (hänvisning till transaktionen och betalningsmottagaren, hela beloppet och beloppet för avgifter och andra kostnader, tillämpad växelkurs).
  • Information som ska lämnas till betalningsmottagaren efter det att medlen har tagits emot (betalarens beteckning, hela det belopp som har överförts, avgifter och andra kostnader, växelkurs).

Rättigheter och skyldigheter för användare och tillhandahållare av betaltjänster

Genom direktivet införs bland annat följande bestämmelser om rättigheter och skyldigheter för användare av betaltjänster:

  • En tid för genomförandet på en dag: Om betalningen genomförs antingen i euro eller i en valuta från en medlemsstat som står utanför euroområdet och om betalningen medför en enda omräkning mellan euron och den officiella valutan från ett EU-land som inte tillhör euroområdet, ska orderbeloppet krediteras betalningsmottagarens betalkonto senast vid utgången av den första arbetsdagen efter accepttidpunkten. Under en övergångsperiod fram till och med den 1 januari 2012 kan betalaren och tillhandahållaren av betaltjänster komma överens om en annan tidsfrist, under förutsättning att den inte överstiger tre dagar.
  • En ansvarsskyldighet för tillhandahållare av betaltjänster om en betalningstransaktion inte har genomförts eller har genomförts felaktigt. Tillhandahållaren av betaltjänster har strikt ansvar om transaktionen genomförs inom de tidsfrister som gäller för EU.
  • En ansvarsskyldighet för användare av betaltjänster vid obehörig användning av ett betalningsinstrument (begränsad till 150 euro). Denna regel gäller emellertid inte om användaren är ett företag.
  • Principen om fullständigt belopp införs. Denna princip innebär att hela beloppet som anges på betalningsordern ska krediteras betalningsmottagaren utan några avdrag.
  • Villkoren för återbetalning när en betalningstransaktion har godkänts som inte borde ha godkänts.
  • Villkoren för återkallande, enligt vilka användaren av betaltjänster har möjlighet att avvisa en felaktigt gjord betalning. De ankommer således på tillhandahållaren av betaltjänster att styrka att betalningstransaktionen i fråga har verifierats, registrerats korrekt och kontoförts och inte påverkats av ett tekniskt fel.

HÄNVISNINGAR

RättsaktIkraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2007/64/EG

25.12.2007

1.11.2009

EUT L 319, 5.12.2007

Ändringsrättsakt(er)IkraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2009/111/EG

7.12.2009

31.10.2010

EUT L 302, 17.11.2009

Senast ändrat den 02.07.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början