RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 23 språk.
Nyligen tillagda språk:  BG - CS - ET - GA - LV - LT - HU - MT - PL - RO - SK - SL

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Beskattning av inkomster från sparande

Europeiska unionens (EU) avser att möjliggöra att de ränteinkomster från sparande som uppstår i ett medlemsland för fysiska personer med skatterättslig hemvist i ett annat medlemsland faktiskt beskattas i enlighet med lagstiftningen i det senare medlemslandet.

RÄTTSAKT

Rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar.

SAMMANFATTNING

Direktivet syftar till att göra det möjligt att faktiskt beskatta inkomster från sparande i form av räntebetalningar i ett medlemsland till "faktiska betalningsmottagare" * som är fysiska personer med hemvist i ett annat medlemsland, i enlighet med lagstiftningen i det sistnämnda medlemslandet. Sättet för att möjliggöra en faktisk beskattning av räntebetalningar i det medlemsland där den faktiska betalningsmottagaren har sin skatterättsliga hemvist är ett automatiskt informationsutbyte mellan medlemsländerna beträffande dessa "räntebetalningar" *. I detta syfte ska medlemsländerna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att betalningsombud som är etablerade inom deras territorium utför de uppgifter som krävs för att genomföra detta direktiv – samarbete och utbyte av bankuppgifter – oavsett var gäldenären för den räntebärande fordran är etablerad.

Berörda inkomster

Direktivet omfattar beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar för fordringar, med undantag för bland annat de frågor som rör beskattning av pensions- och försäkringsförmåner. Territoriellt sett är direktivet tillämpligt på räntor som betalas ut av ett "betalningsombud" * som är etablerat inom det territorium där EG-fördraget är tillämpligt.

Det allmänna systemet: informationsutbyte

  • Betalningsombudets lämnande av uppgifter

När den faktiska betalningsmottagaren har hemvist i ett annat medlemsland än det där betalningsombudet är etablerat föreskrivs det i direktivet att betalningsombudet till den behöriga myndigheten i det medlemsland där ombudet är etablerat ska lämna en minsta mängd uppgifter, t.ex. om den faktiska betalningsmottagarens identitet och hemvist, betalningsombudets namn och adress, den faktiska betalningsmottagarens kontonummer eller, om sådant saknas, den räntebärande fordrans identifieringsnummer samt uppgifter om räntebetalningen.

De uppgifter som betalningsombudet ska lämna om räntebetalningen ska åtminstone innehålla en uppdelning av räntorna i vissa i direktivet särskilt definierade kategorier. Medlemsländerna får dock begränsa de uppgifter som betalningsombudet ska lämna om räntebetalningar till det totala beloppet på räntan eller inkomsten och hela beloppet vid försäljningen, inlösen eller återbetalningen.

  • Automatiskt informationsutbyte

I direktivet föreskrivs det att den behöriga myndigheten i betalningsombudets medlemsland – minst en gång om året och inom sex månader efter beskattningsårets utgång i betalningsombudets medlemsland – ska vidarebefordra de uppgifter som avses ovan till den behöriga myndigheten i det medlemsland där den faktiska betalningsmottagaren har sin hemvist.

Bakgrund

Inom ramen för det "skattepaket" som syftar till att bekämpa skadlig skattekonkurrens har Europeiska unionen (EU) antagit en rättsakt för att minska de snedvridningar som förekommer vid den faktiska beskattningen av inkomster från sparande i form av räntebetalningar.

Detta direktiv bygger på det samförstånd som nåddes vid Europeiska rådets möte i Feira den 19 och 20 juni 2000. Under detta möte beslutades att ett automatiskt informationsutbyte införas mellan samtliga medlemsländer. Belgien, Luxemburg och Österrike omfattades av en övergångsperiod för att genomföra åtgärden, under vilken de måste tillämpa en källskatt på de inkomster av sparande som omfattas av detta direktiv, i stället för att lämna information till övriga medlemsländer.

Rättsaktens nyckelbegrepp
  • Faktisk betalningsmottagare: varje fysisk person som tar emot en räntebetalning eller varje fysisk person för vilken en räntebetalning ombesörjs, såvida inte denna person företer bevis för att betalningen inte har gjorts eller ombesörjts för hans egen räkning.
  • Betalningsombud; varje ekonomisk aktör som betalar ränta eller sörjer för att ränta betalas till förmån för den faktiska betalningsmottagaren, oavsett om aktören är gäldenären med avseende på den räntebärande fordran, eller den aktör som av gäldenären eller den faktiska betalningsmottagaren fått i uppdrag att betala räntan eller sörja för att den betalas. I de specifika fall som anges i artikel 4 i direktivet ska med betalningsombud även avses varje subjekt som är etablerat i ett medlemsland och till vilket ränta betalas eller för vilket betalning av ränta ombesörjs till förmån för den faktiska betalningsmottagaren, vid sådan betalning eller vid ombesörjande av sådan betalning.
  • Räntebetalning: räntor som betalats eller krediterats ett konto och som härrör från fordringar av alla slag, med eller utan säkerhet genom inteckning och med eller utan rätt att få del av gäldenärens vinst, särskilt inkomster från statspapper och obligationer eller debentures, inklusive agiobelopp och vinster som är förenade med sådana värdepapper, obligationer eller debentures (med undantag för straffavgifter på grund av sen betalning); upplupen eller kapitaliserad ränta från försäljning, återbetalning eller inlösen av fordringar enligt ovan; inkomster som härrör från räntebetalningar antingen direkt eller genom ett i direktivet särskilt definierat subjekt och som delas ut av företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper eller vissa företag för kollektiva investeringar; inkomster som realiseras vid försäljning, återbetalning eller inlösen av aktier eller andelar i fondföretag, om dessa direkt eller indirekt genom andra företag för kollektiva investeringar investerar mer än 40 % av sina tillgångar i fordringar.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt Dag för ikraftträdande Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna Europeiska unionens officiella tidning
Direktiv 2003/48/EG

16.7.2003

Dag för tillämpning: 1.7.2005

EUT L 157, 26.6.2003

Ändringar och fortlöpande korrigeringar till rådets direktiv 2003/48/EG har integrerats i grundtexten. Denna konsoliderade version har endast ett informationsvärde.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Förslag till rådets direktiv av den 13 november 2008 om ändring av direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar [KOM(2008) 727 slutlig - inte offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
Förslaget till direktiv syftar till att rätta till de rådande bristerna i det gällande direktivet, för att därigenom sörja för effektiv beskattning av inkomster från sparande och undanröja oönskade snedvridningar av konkurrensen. De föreslagna ändringarna av direktivet gäller följande punkter:

  • definitionen av faktisk betalningsmottagare: förslag om "transparens" för att täcka räntebetalningar som har gjorts på uppdrag av ett rättssubjekt eller en juridisk konstruktion som innehas av fysiska personer (nuvarande direktiv täcker enbart räntebetalningar som görs direkt till förmån för fysiska personer);
  • identifiering av faktisk betalningsmottagare: det föreslås att den faktiska betalningsmottagarens födelsedatum alltid ska registrerar samt att dennes personuppgifter kompletteras med ett skatteregistreringsnummer i de fall sådant anges i handlingarna i identifieringssyfte;
  • definitionen av begreppet betalningsombud: klargörande av begreppet betalningsombud när man mottar en betalning och införandet av en ”positiv” definition av mellanliggande strukturer i någon av medlemsstaterna och en förpliktelse att agera som betalningsombud vid mottagning av en betalning.
  • definitionen av räntebetalning för att täcka likvärdiga finansiella instrument som de som uttryckligen täcks: produkter som liknar fordringar samt vissa typer av försäkringsprodukter som är direkt jämförbara med företag för kollektiva investeringar på så sätt att dess resultat är strikt kopplat till inkomster från fordringar eller likartade inkomster;
  • en utvidgning av tillämpningsområdet till företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag);
  • förbättrad rapportering av information av betalningsombud;
  • införandet av ett kommittéförfarande för att snabbt kunna stoppa tillämpningsåtgärder inom ramen för direktivet.
Senast ändrat den 27.09.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början