RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Påföljder för anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU

Detta direktiv inför påföljder för arbetsgivare som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i Europeiska unionen (EU), för att motverka illegal invandring. Direktivet föreskriver gemensamma minimistandarder för sanktioner och andra åtgärder (fråntagande av rätt till offentliga förmåner m.m.) samt, i allvarliga fall, straffrättsliga påföljder för de nämnda tredjelandsmedborgarnas arbetsgivare.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt.

SAMMANFATTNING

Direktivet kräver att medlemsstaterna förbjuder anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. Det fastställer gemensamma minimistandarder för påföljder för arbetsgivare som överträder förbudet. Medlemsstaterna kan bestämma att inte tillämpa direktivet på de tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU men vars avvisning har uppskjutits och som har beviljats tillstånd att arbeta enligt nationella lagar.

Arbetsgivares skyldigheter

Arbetsgivarna ska

  • kräva att tredjelandsmedborgare visar upp ett uppehållstillstånd eller annat godkännande för vistelsen innan de börjar arbeta,
  • behålla en kopia eller registrering av uppehållstillståndet så länge anställningen varar, så att behöriga myndigheter kan inspektera det,
  • anmäla anställning av en tredjelandsmedborgare inom den period som medlemsstaten fastställer.

I fall där arbetsgivaren är en enskild person som engagerar en tredjelandsmedborgare i privata syften, kan medlemsstaterna ombesörja ett förenklat förfarande för anmälan. Medlemsstaterna kan besluta att inte kräva anmälan när tredjelandsmedborgaren har beviljats uppehållstillstånd för längre vistelse.

Påföljder

Medlemsstaterna ska se till att överträdelser leder till effektiva, proportionella och avrådande påföljder, bland annat

  • ekonomiska påföljder för varje olagligt anställd tredjelandsmedborgare,
  • betalning av kostnaderna för att återvisa de olagligt anställda tredjelandsmedborgarna.

De ekonomiska påföljderna kan minskas för enskilda personer som anställt tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU för privata syften, förutsatt att arbetsvillkoren inte varit utnyttjande.

Medlemsstaterna ska se till att arbetsgivarna är pålitliga vad gäller att göra utbetalning av ersättning som t.ex. innestående löner, inklusive kostnaden för att skicka dessa till den anställdes ursprungsland, och eventuella skatter och sociala avgifter. För att beräkna innestående löneutbetalningar förutsätts anställningsförhållandet ha varat i minst tre månader, såvida inget annat har bevisats.

Medlemsstaterna ska inrätta de mekanismer som behövs för att olagligt anställda tredjelandsmedborgare ska kunna göra anspråk på eventuella innestående löner från sina arbetsgivare. Tredjelandsmedborgarna ska informeras om sina rättigheter innan deras avvisning verkställs.

Medlemsstaterna ska se till att arbetsgivare i förekommande fall också underställs andra åtgärder, som:

  • fråntagande av rätt till vissa eller alla offentliga förmåner, däribland EU-bidrag i upp till fem år,
  • fråntagande av rätt att delta i offentlig upphandling i upp till fem år,
  • återbetalning av förmåner som beviljats upp till 12 månader innan den olagliga anställningen upptäcktes,
  • tillfällig eller permanent stängning av inrättningar som använts vid överträdelsen.

När arbetsgivaren är en underentreprenör, måste medlemsstaterna också säkerställa att den entreprenör som arbetsgivaren är direkt underentreprenör till hålls ansvarig vid sidan av eller istället för arbetsgivaren. Entreprenörer som har utfört den obligatoriska företagsbesiktning som definieras i nationella lagar hålls emellertid inte ansvariga. Medlemsstaterna kan också ombesörja strängare ansvarsregler när det gäller underentreprenad.

En avsiktlig överträdelse utgör ett brott om arbetsgivaren

  • framhärdar med överträdelsen,
  • anställer ett betydande antal tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU,
  • utnyttjar olagligt anställda under särskilt exploaterande arbetsförhållanden,
  • utnyttjar arbetskraft som han vet är offer för människohandel,
  • olagligt anställer minderåriga.

Anstiftan eller medhjälp till sådant uppförande ska också räknas som ett straffbart brott.

Straffrättsliga påföljder kan åtföljas av andra påföljder eller åtgärder som exempelvis offentliggörande av beslutet om domen. Juridiska personer kan också hållas ansvariga.

Klagomålsförfaranden och inspektioner

Medlemsstaterna ska se till att olagligt anställda tredjelandsmedborgare kan inge klagomål mot sina arbetsgivare antingen direkt eller genom anvisad tredje part. De som arbetat under särskilt exploaterande förhållanden kan från fall till fall beviljas uppehållstillstånd så länge deras rättsprocesser pågår, genom arrangemang jämförbara med dem som inrättats i direktiv 2004/81/EG om beviljande av uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel och vilka samarbetar med de nationella myndigheterna.

Medlemsstaterna ska utföra effektiva och adekvata inspektioner på grundval av regelbunden riskbedömning för att kontrollera sysselsättningen för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

Bakgrund

Kommissionen föreslog dessa åtgärder i sitt meddelande av den 19 juli 2006 om politiska prioriteringar i kampen mot olaglig invandring. Europeiska rådet rekommenderade detta förslag den 15 och 16 december 2006 och bjöd in kommissionen att presentera förslag.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförande i medlemsländernaEuropeiska unionens officiella tidning
Direktiv 2009/52/EG

20.7.2009

20.7.2011

EOT L 168, 30.6.2009

Senast ändrat den 03.12.2009
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början