EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Grönbok om offentlig-privata partnerskap

Offentlig-privata partnerskap (PPP) är en företeelse som ökar kraftigt och som skapar nya relationer mellan den offentliga och den privata sektorn. I grönboken presenteras aktuell praxis i EU i enlighet med gemenskapslagstiftningen. I grönboken får aktörerna i detta samarbete tillfälle att yttra sig, och därigenom vill man initiera en debatt om huruvida det skulle vara lämpligt att utarbeta en särskild rättslig ram för detta på EU-nivå.

RÄTTSAKT

Grönbok om offentlig-privata partnerskap och EG-rätten om offentlig upphandling och koncessioner [KOM(2004) 327 slutlig].

SAMMANFATTNING

Offentlig-privata partnerskap kallas en form av samarbete mellan offentliga myndigheter och näringslivet som bl.a. syftar till att säkerställa finansiering, genomförande, modernisering, förvaltning eller underhåll av en infrastruktur eller tillhandahållande av tjänster. Offentlig-privata partnerskap finns inom sektorerna transport, folkhälsa, utbildning, säkerhet, avfallshantering, vatten- och energiförsörjning. På europeisk nivå medverkar de till genomförandet av Europeiska unionens initiativ för tillväxt och transeuropeiska nät.

Offentlig-privata partnerskap kännetecknas av följande:

  • Partnerskapets varaktighet.
  • Sättet att finansiera projektet.
  • Parternas roll vid definition av målen, utformning, genomförande, igångsättning och finansiering.
  • Riskfördelningen.

I grönboken identifieras två typer av offentlig-privata partnerskap:

  • De rent avtalsmässiga offentlig-privata partnerskapen.I detta fall grundar sig partnerskapen uteslutande på avtalsmässiga förbindelser och kan ingå i tillämpningsområdet för EU:s direktiv om offentlig upphandling.
  • Institutionella offentlig-privata partnerskap.Dessa partnerskap innebär samarbete inom en särskild enhet och de kan leda till upprättandet av en tillfällig enhet över vilken den offentliga och privata sektorn förfogar gemensamt eller en privat aktörs övertagande av kontrollen över en offentlig enhet.

Analys av de offentlig-privata partnerskapen i förhållande till EU:s lagstiftning

På europeisk nivå finns det ingen specifik rättslig ram för de offentlig-privata partnerskapen. Syftet med grönboken är därför att undersöka om Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) och sekundärrätten är lämplig och tillräcklig för att möta de utmaningar de offentlig-privata partnerskapen innebär. Denna analys omfattar såväl urvalet av privata partners som genomförandet av partnerskapet.

Varje åtgärd varigenom en offentlig enhet anförtror genomförandet av en ekonomisk verksamhet till tredje man, skall undersökas mot bakgrund av EG-fördragets bestämmelser och principer. När det gäller etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster (artiklarna 43 till 49) omfattar dessa principer bl.a. insyn, likabehandling, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. EG-fördraget skall alltså tillämpas på offentlig-privata partnerskap.

Vissa former av offentlig-privata partnerskap omfattas av EU:s lagstiftning om förfarandena för offentlig upphandling. Denna lagstiftning reviderades 2004 då man bl.a. utarbetade nya förfaranden för offentlig upphandling, nämligen den konkurrenspräglade dialogen. Denna dialog ger en rättslig grund åt vissa former av offentlig-privata partnerskap då det rör sig om särskilt komplexa kontrakt där en behörig myndighet har särskilda behov och söker den ekonomiska aktör som kan erbjuda den optimala tekniska lösningen.

De offentlig-privata partnerskapen kan vara byggentreprenad- och tjänstekoncessioner. Dessa skiljer sig från offentliga kontrakt genom att den ekonomiska aktören i alla fall till en viss del tar ut sin lön genom bygg- och anläggningsarbetet eller tjänsteverksamheten. På europeisk nivå omfattas koncessioner endast delvis av tillämpningsområdet för EU:s direktiv om offentlig upphandling, och inte alls när det gäller tjänstekoncessioner. Kommissionens tolkningsmeddelande om koncessioner enligt EG-rätten [EGT C 121, 29 april 2000] innehåller förtydliganden om de förpliktelser de offentliga myndigheterna har då de väljer ut kandidater till en koncession.

Finns det behov av en särskild rättslig ram för offentlig-privata partnerskap på EU-nivå?

Näringslivet kritiserar bristen på rättslig klarhet i EG-rätten, något som hämmar de offentlig-privata partnerskapens utveckling.

I grönboken lanseras ett offentligt samråd för att finna det bästa sättet att garantera utvecklingen av offentlig-privata partnerskap i en miljö som präglas av effektiv konkurrens och rättslig klarhet. I grönboken ställs 22 frågor om bl.a. följande ämnen:

  • Ramarna för urvalsförfarandena för privata partners.
  • Upprättandet av privatinitierade offentlig-privata partnerskap.
  • De avtalsmässiga rambestämmelserna och eventuella ändringar som görs inom ett offentlig-privat partnerskap.
  • Underleverantörer.
  • Vikten av effektiva konkurrensvillkor inom ramen för institutionella offentlig-privata partnerskap.

10. Kommissionen ska analysera och offentliggöra resultaten från det offentliga samrådet. Om nödvändigt kommer den att lägga fram konkreta initiativ som uppföljning. Det finns flera olika möjligheter men inga obligatoriska lösningar: det kan komma att röra sig om en bindande rättsakt, ett tolkningsmeddelande, bättre samordning av nationella åtgärder eller utbyte av goda lösningar mellan medlemsstaterna.

Bakgrund

I enlighet med Europeiska kommissionens strategi för den inre marknaden 2003-2006, har kommissionen offentliggjort grönboken om offentlig-privata partnerskap.

Antalet offentlig-privata partnerskap har ökat stadigt under de senaste 15 åren. De offentliga myndigheterna utnyttjar dem i allt högre grad på grund av budgetbegränsningarna. På detta sätt kan de dra nytta av den kunskap som finns i den privata sektorn. En annan fördel med offentlig-privata partnerskap är de besparingar som man kan göra, eftersom de omfattar alla stadier i ett projekt, från utformningen till genomförandet. Mer generellt bidrar de offentlig-privata partnerskapen också till EU-debatten om tjänster av allmänt intresse. De offentlig-privata partnerskapens framväxt är också en del i den mer generella ändringen av statens roll i ekonomin, eftersom den går från att vara en direkt aktör mot en roll som organisatör, reglerare och kontrollör.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions on Public-Private Partnerships and Community Law on Public Procurement and Concessions [KOM(2005) 569 slutlig - ej publicerad i Europeiska unionens officiella tidning]. /Den svenska versionen finns inte tillgänglig/

Senast ändrat den 02.01.2006

Top