Ett förbättrat europeiskt patentsystem

Skyddet av immateriella rättigheter leder till ökad innovation och stärker EU:s konkurrenskraft. Patent skulle kunna spela en viktig roll i sammanhanget, men då krävs omfattande reformer på EU-nivå. Att förverkliga gemenskapspatentet och förbättra det nuvarande systemet för tvistlösning borde, i kombination med andra åtgärder, göra patentsystemet mer tillgängligt och leda till besparingar för alla inblandade parter.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 3 april 2007, med titeln "Förbättrat patentsystem i Europa" - [KOM(2007) 165 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

I meddelandet betonas att det nuvarande europeiska patentsystemet är avsevärt dyrare än motsvarande system i USA och Japan. Ett gemenskapspatent skulle vara betydligt mer attraktivt än det nuvarande systemet med europapatent, vilket i själva verket är en kombination av olika nationella patent. Ett europapatent för 13 länder är 11 gånger dyrare än ett amerikanskt patent och 13 gånger dyrare än ett japanskt. Det nuvarande systemet för att lösa patenttvister i EU innebär också en risk för att en och samma fråga leder till parallella processer i olika medlemsstater. Detta medför onödiga kostnader för de berörda parterna samt bristande rättslig säkerhet.

De problem som är kopplade till patent, och särskilt inrättandet av ett gemenskapspatent, föranledde kommissionen att lansera ett samråd med alla berörda parter under 2006 om det framtida patentsystemet i Europa. Resultaten av detta samråd visar tydligt att det finns ett akut behov av att inrätta ett enkelt, billigt och välfungerande patentsystem i Europa.

Det aktuella meddelandet syftar till att dra praktiska slutsatser från samrådet samt att göra det möjligt för rådet att inleda överläggningar om en reform av det nuvarande patentsystemet, särskilt när det gäller gemenskapspatenten och domstolsordningen. I meddelandet föreslås också ett flertal åtgärder för att förbättra patentsystemet, t.ex. rörande patentens kvalitet, kunskapsöverföring och frågan om bestämmelsernas tillämpning.

Gemenskapspatent

Många berörda parter stöder fortfarande gemenskapspatentet som den lösning som ger störst mervärde för den europeiska industrin inom ramen för Lissabonstrategin. De kritiserar dock den gemensamma politiska strategi som rådet antog 2003, eftersom den medför höga kostnader för översättning och eftersom det föreslagna domstolssystemet blir alltför starkt centraliserat.

Kommissionen anser att det går att införa ett konkurrenskraftigt och attraktivt gemenskapspatent om bara den politiska viljan finns. Farhågorna kring en alltför centraliserad rättskipning måste tas på allvar då man inrättar ett enhetligt domstolssystem för patent på europeisk nivå. När det gäller kostnaderna för översättning kommer kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna undersöka vilka möjligheter det finns att minska dessa och samtidigt förbättra den rättsliga säkerheten.

Domstolssystemet

Alla tvister i samband med ett europapatent som utfärdats av Europeiska patentverket (EPO) (DE) (EN) (FR) riskerar i dag att anhängiggöras vid nationella domstolar. Detta beror på att ett sådant patent i själva verket motsvarar flera nationella patent vilka omfattas av lagstiftningen i de avtalsslutande EPO-stater som utsetts i ansökan. I brist på en enhetlig lagstiftning hanteras alltså tvister i enlighet med nationella lagar och förfaranden.

Denna situation skapar problem som minskar den rättsliga säkerheten och blockerar ekonomiska beslut som gäller patenterade produkter:

• Parallella tvister: Det faktum att samma fråga kan anhängiggöras vid flera nationella domstolar leder till en komplicerad situation för alla konkurrenter.
• Höga kostnader: De berörda parterna måste stå för rättegångskostnader plus advokat- och expertarvoden i alla länder där tvisten behandlas.
• Bristande samstämmighet: Domstolarna löser tvisterna i enlighet med nationell lagstiftning. Detta kan leda till olika - och ibland oförenliga - lösningar i olika länder.
• Val av forum: Eftersom parterna har möjlighet att själva välja domstol tenderar de att välja sådana som sannolikt kommer att avgöra frågan i deras eget intresse.

Den stora fördelen med ett enhetligt domstolsväsen för patent är de besparingar som parterna i en tvist kan göra. I dag är kostnaderna i samband med tvister alltför höga, och de kan också variera kraftigt, beroende på bl.a. problemens komplexitet, olika tekniska aspekter samt de belopp som står på spel. Kostnaderna drabbar framför allt de enskilda uppfinnarna samt de små och medelstora företagen. Dessa aktörer kan avskräckas från att ansöka om patent och, mer generellt, från att investera i forskning och utveckling.

Debatten om det nya domstolssystemet

Medlemsstaterna är överens om att man måste införa ett domstolssystem för patent på EU-nivå som är kostnadseffektivt, rättsligt säkert och lättillgängligt för användarna. De diskussioner som förts i frågan visar dock att meningarna är delade kring hur man ska föra arbetet framåt.

De diskussioner som nyligen förts med medlemsstaterna visar att åsikterna går isär när det gäller domstolsordningen: En del av medlemsstaterna stöder utkastet till överenskommelse om ett domstolssystem för europeiska patent ("European Patent Litigation Agreement", EPLA (DE) (EN) (FR)) inom ramen för den konvention om meddelande av europeiska patent som syftar till att inrätta ett enda tvistlösningssystem för europapatent. Andra medlemsstater föredrar att man med stöd av fördraget inrättar en särskild domstol på EU-nivå för tvister om europapatent och gemenskapspatent.

Med tanke på den rådande situationen anser kommissionen att man skulle kunna nå en kompromiss där grunddragen i EPLA kombineras med en domstol i EU:s hägn. Detta kan utmynna i ett särskilt domstolssystem med behörighet att lösa tvister om både europapatent de framtida gemenskapspatenten. Ett sådant system skulle kunna vara inspirerat av EPLA-modellen och utan problem kunna införlivas i EU:s rättsordning. Ansträngningarna bör i nuläget koncentreras på att ena medlemsstaterna kring dessa principer.

Domstolen bör ha behörighet att behandla patentintrång och giltighetsfrågor samt dithörande spörsmål, som t.ex. skadestånd. Den bör ha en lämplig grad av tillgänglighet för de berörda parterna och omfatta ett begränsat antal avdelningar i första instans samt en helt centraliserad appellationsdomstol för att säkerställa en enhetlig tolkning av bestämmelserna. Avdelningarna ska kunna använda sig av befintliga nationella strukturer men bör samtidigt ingå i det enhetliga domstolssystemet.

Avdelningarna i första instans och appellationsdomstolen bör verka utifrån en gemensam arbetsordning som bygger på bästa praxis från medlemsstaterna.

Patentdomstolen bör bestå av juridiskt helt oberoende domare med såväl juridiska som tekniska kvalifikationer.

Patentdomstolen bör också i sista hand låta EU-domstolen avgöra sådana frågor som gäller EU:s lagstiftning, t.ex. frågor om gemenskapens regelverk och de framtida gemenskapspatentens giltighet.

Stödåtgärder för att förbättra patentsystemet

För att främja ett pålitligt patentsystem föreslår kommissionen följande stödåtgärder:

• Att garantera patentens kvalitet: Europapatentens höga kvalitet ska bibehållas genom stränga kriterier för patenterbarhet. Samarbetet mellan de olika patentverken bör också leda till sänkta kostnader och snabbare utfärdande av patent.
• Att stödja de små och medelstora företagen: Dessa företag bör få tillgång till nödvändig rådgivning om patent. Kommissionen stöder därför projekt inom ramen för initiativet PRO INNO Europe (EN) och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.
• Förbättrad teknik- och kunskapsöverföring: Detta gäller dels mellan olika europeiska företag, dels mellan företagen och forskningscentrumen.
• Att öka respekten för patenträtten: Den rättsliga ramen för patent bör stärkas med beaktande av olika sätt att lösa konflikter, t.ex. alternativ konfliktlösning, rättsskyddsförsäkring för patent och internationella standarder.

Bakgrund

I Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning ingår också främjandet av immateriella rättigheter, särskilt patent, eftersom man därigenom betonar innovationens roll som drivkraft i Europas utveckling.

Ett särskilt meddelande som ska behandla immateriella rättigheter på ett mer uttömmande sätt kommer troligen att offentliggöras under 2008. Det kommer att utgöra ett komplement till det här meddelandet, och ta upp viktiga övergripande och icke-juridiska frågor på immaterialrättens alla delområden.

Senast ändrat den 22.06.2007