RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 23 språk.
Nyligen tillagda språk:  BG - CS - ET - GA - LV - LT - HU - MT - PL - RO - SK - SL

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Lissabonfördraget: inledning

Lissabonfördraget grundas på behovet att reformera EU:s struktur och funktionssätt. Efter EU:s olika utvidgningar finns det tjugosju medlemsstater. Det blev sålunda nödvändigt att anpassa institutionernas verksamhet och villkoren för EU:s beslutsfattande.

Lissabonfördraget gav dessutom möjlighet att reformera flera av EU:s politikområden. Med fördraget omarbetades och stärktes sålunda olika åtgärder som vidtagits på europeisk nivå.

HISTORIK

Ett första reformförsök ägde rum med utarbetandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. Syftet var att ersätta EU:s grundfördrag med en europeisk konstitution.

Konstitutionen undertecknades sålunda i Rom den 29 oktober 2004. Den skulle emellertid ratificeras av samtliga medlemsstater före ikraftträdandet. Ratifikationsprocessen slutade dock med ett misslyckande i flera medlemsstater.

En ny regeringskonferens sammankallades i Lissabon den 23 juli 2007 för att finna ett alternativ till konstitutionsfördraget och fortsätta med reformerna. Idén om en europeisk konstitution övergavs då och nya förhandlingar ägde rum för att utarbeta ett ändringsfördrag.

EU:s tjugosju stats- och regeringschefer undertecknade det nya ändringsfördraget i Lissabon den 13 december 2007. Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 efter att ha ratificerats av samtliga medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella regler.

SKILLNADER MED HÄNSYN TILL FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA

Lissabonfördraget bygger i stora drag på konstitutionsfördraget. De flesta institutionella reformer och politikområden som anges i konstitutionen upprepas i Lissabonfördraget men framläggs i annan form.

Konstitutionsfördraget skulle i själva verket upphäva EU:s grundfördrag och ersätta dem med en enda text: en konstitution för Europa. Lissabonfördraget ersätter inte grundfördragen utan däremot ändrar det grundfördragen, liksom Amsterdamfördraget och Nicefördraget i ett tidigare skede. Lissabonfördraget ter sig sålunda som en rad ändringar av grundfördragen.

Denna formändring har inga rättsliga konsekvenser, men en mycket stark symbolisk och politisk betydelse. Idén om en konstitutionalisering av Europa övergavs och europeisk rätt upprättas även i fortsättningen genom internationella fördrag.

EU bygger sålunda alltjämt på två grundfördrag: fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen bytte emellertid namn till ”fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”.

TILLSKOTT GENOM LISSABONFÖRDRAGET

Lissabonfördraget ska bidra till att

  • reformera institutionerna och förbättra EU:s beslutandeprocess,
  • stärka EU:s demokratiska dimension,
  • reformera EU:s interna politikområden,
  • stärka EU:s utrikespolitik.

Institutionella frågor

En reform av EU:s institutioner krävdes på grund av det ökade antalet medlemsstater. Lissabonfördraget ändrar således reglerna för sammansättningen av kommissionen, Europaparlamentet, Regionkommittén och Europeiska sociala och ekonomiska kommittén.

Lissabonfördraget bidrar dessutom till att reformera beslutsprocessen i rådet. Genom fördraget avskaffas nämligen det gamla systemet för röstviktning och en ny definition av kvalificerad majoritet vid votering om beslut införs.

Genom Lissabonfördraget tillkommer också följande två nya befattningar i EU:s institutionella struktur:

Med Lissabonfördraget strävar man för övrigt efter att klargöra och förbättra EU:s funktionssätt. Genom fördraget avskaffas den gamla pelarstrukturen och en ny fördelning av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna införs. Lissabonfördraget förenklar även lagstiftningsförfarandet och Europeiska unionens rättsaktstypologi.

Lissabonfördraget förser dessutom EU med ett mer flexibelt funktionssätt. Flera institutionella klausuler införs i syfte att förenkla den europeiska uppbyggnaden på vissa politiska områden. Att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna blir också enklare.

Stärka demokratin i Europa

Ett av målen i Lissabonfördraget är att stärka demokratin i Europa, framför allt för att förbättra beslutslegitimitet och närma EU till medborgarna. Europaparlamentets befogenheter stärks därför i hög grad. Lissabonfördraget tilldelar likaså de nationella parlamenten en större roll inom EU.

Med Lissabonfördraget införs också medborgarinitiativ som ger allmänheten möjlighet att mer aktivt delta i den europeiska uppbyggnaden.

EU:s interna politikområden

En av de viktigaste ändringarna avser det europeiska området för frihet, säkerhet och rättvisa. Lissabonfördraget stärker nämligen EU:s befogenheter med avseende på

  • gränskontroll, asyl och invandring,
  • privaträttsligt samarbete,
  • straffrättsligt samarbete,
  • polissamarbete.

Genom Lissabonfördraget klargörs också EU:s befogenheter med avseende på ekonomisk och social politik samt energipolitik. Här fastställs också ett nytt mål, dvs. att upprätta ett europeiskt område för forskning.

EU:s utrikespolitik

EU:s internationella verksamhet stärks. Lissabonfördraget ger framför allt möjlighet att göra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken mer synlig och sammanhållen. EU blir sålunda en juridisk person och kan därför förhandla och vara avtalspart i internationella avtal. Ute i världen företräds EU dessutom i fortsättningen av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken har dessutom fått ett eget avsnitt i grundfördragen. I de långsiktiga målen ingår att införa ett gemensamt europeiskt försvar.

Senast ändrat den 14.07.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början