RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Europeiska unionens rättsakter

INLEDNING

Genom Lissabonfördraget införs flera ändringar av typologin i Europeiska unionens rättsakter. I syfte att klargöra och förenkla minskas det antal rättsliga instrument som de europeiska institutionerna förfogar över.

Kommissionen får dessutom möjlighet att anta en ny kategori rättsakter, delegerade akter. Genom fördraget stärks för övrigt kommissionens befogenhet att anta genomförandeakter. Syftet med dessa två förändringar är att ge ökad effektivitet åt EU:s beslutsfattande och genomförande av beslut.

EU:s rättsakter är lagstiftningsakter eller icke-lagstiftningsakter som antas av de europeiska institutionerna. Beroende på deras natur kan dessa akter ha en rättsligt bindande verkan.

MINSKNING AV ANTALET RÄTTSAKTER

Före Lissabonfördragets ikraftträdande kunde de europeiska institutionerna anta fjorton olika slags rättsakter. Mängden av olika rättsakter kan särskilt förklaras genom EU:s tidigare pelarstruktur, där varje pelare hade egna rättsliga instrument.

Genom Lissabonfördraget är det hädanefter slut på pelarstrukturen. Dessutom tillkommer en ny klassifikation av rättsakterna. De europeiska institutionerna kan i fortsättningen endast anta följande fem olika typer av rättsakter:

Enligt artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har förordningar, direktiv och beslut obligatorisk räckvidd. Rekommendationer och yttranden är däremot inte rättsligt bindande för mottagarna.

I beslut är det för övrigt inte nödvändigt att ange en mottagare. De har sålunda en bredare räckvidd och ersätter framför allt samtliga instrument som tidigare användes på området för GUSP.

DELEGERADE AKTER

Genom Lissabonfördraget införs en ny kategori av rättsakter, delegerade akter. Genom en lagstiftningsakt får sålunda kommissionen delegerad befogenhet att anta rättsakter som ändrar vissa icke väsentliga delar av lagstiftningsakten.

Delegerade akter kan exempelvis ange vissa tekniska detaljer eller bestå av en senare ändring av vissa delar i en lagstiftningsakt. Lagstiftningsakterna kan sålunda inriktas på de politiska riktlinjerna och målen utan att gå in på alltför tekniska diskussioner.

Delegeringen har emellertid en strängt begränsad omfattning. Det tillkommer nämligen endast kommissionen att anta delegerade akter. Lagstiftningsakterna ska för övrigt fastställa villkoren för utövandet av delegeringen. Enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får sålunda rådet och Europaparlamentet återkalla en delegering eller begränsa den i tiden.

GENOMFÖRANDEAKTER

Lissabonfördraget stärker för övrigt kommissionens genomförandebefogenheter. Genomförandet av EU-rätten inom medlemsstaternas territorium tillkommer i princip medlemsstaterna. Vissa europeiska åtgärder kräver emellertid ett enhetligt genomförande i EU. I sådant fall tillkommer det kommissionen att anta genomförandeakter för genomförandet av sådana åtgärder.

Fram till Lissabonfördragets ikraftträdande hade rådet genomförandebefogenheter och delegerade därefter antagandet av genomförandeakter till kommissionen. Enligt artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen i fortsättningen i princip utöva denna befogenhet. När det gäller europeiska åtgärder som kräver ett enhetligt genomförande i medlemsstaterna tilldelas sålunda kommissionen direkt befogenhet att anta genomförandeakter.

Lissabonfördraget stärker parallellt även Europaparlamentets befogenhet att kontrollera kommissionens genomförandebefogenheter. Villkoren för denna kontroll fastställdes nämligen tidigare av rådet. Dessa villkor antas i fortsättningen genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, i vilket Europaparlamentet och rådet är jämställda.

Senast ändrat den 29.06.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början