Områden där EU kan stödja de politiska besluten i EU-länderna

 

SAMMANFATTNING

INLEDNING

Med Lissabonfördraget infördes fyra nya politikområden där EU får ingripa:

• Civilskydd.
• Administrativt samarbete.
• Turism.
• Idrott.

På dessa områden har EU stödbefogenheter. EU tilldelas nämligen inte ytterligare lagstiftningsbefogenheter, eftersom unionen endast får stödja åtgärder i EU-länderna. Det får inte omfatta en harmonisering av nationell rätt.

EU har för övrigt redan gjort insatser på dessa områden genom de övergripande politikområdena. Med Lissabonfördraget klargörs EU:s mål och åtgärder genom att särskilda rättsliga grunder för de fyra områdena upprättas.

CIVILSKYDD

Genom Lissabonfördraget strävar man efter att förbättra EU:s förmåga att hantera naturkatastrofer eller katastrofer som orsakats av människor. Artikel 196 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ger EU möjlighet att vidta åtgärder som syftar till att

• förebygga risker,
• stödja beredskapen hos medlemsstaternas aktörer inom området civilskydd,
• stödja insatser vid naturkatastrofer eller katastrofer som orsakats av människor,
• främja operativt samarbete mellan de nationella civilskyddsorganen,
• främja samstämmigheten mellan internationella åtgärder i frågor som rör civilskydd.

Dessa villkor om civilskydd ska dessutom kopplas till solidaritetsklausulen i artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Denna klausul ger EU möjlighet att bistå en medlemsstat som utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakats av människor.

ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Administrativt samarbete mellan medlemsstaterna blir en fråga som omfattas av EU:s befogenheter (artikel 197 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Syftet är att säkerställa EU-ländernas faktiska genomförande av EU-rätten genom att särskilt bidra till att skapa ökad effektivitet hos EU-ländernas förvaltningar (exempelvis på området punktskatt). EU får sålunda vidta nya åtgärder i syfte att underlätta utbyte av goda metoder mellan EU-länderna och införa utbildningsprogram.

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innehåller emellertid följande två inskränkningar vid utövandet av EU:s nya befogenheter:

• Inget EU-land är under några omständigheter skyldigt att utnyttja stödet från EU.
• EU får inte vidta åtgärder som omfattar en harmonisering av EU-ländernas lagar och andra författningar.

TURISM

Turismen ingick redan i flera av EU:s politikområden, bland annat regionalpolitik och sysselsättningspolitik. Genom fördraget inrättas i fortsättningen en särskild rättslig grund för att ge EU möjlighet att ingripa inom detta område (artikel 195 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

EU:s insatser får därför sträva efter att uppnå följande två mål:

• Skapa en miljö som är gynnsam för verksamhetsutvecklingen inom turistsektorn.
• Främja ett bättre samarbete mellan EU-länderna, särskilt genom utbyte av god praxis.

IDROTT

Genom Lissabonfördraget får EU befogenheter inom idrottsområdet. Någon särskild artikel för idrott ingår emellertid inte, men en rättslig grund för idrott införlivas i fördragens avsnitt om utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor.

I artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges att EU:s mål är att främja europeiska idrottsfrågor. EU ska rent konkret kunna stödja EU-ländernas åtgärder som syftar till att skydda idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet eller bekämpa dopning.

EU ska också kunna utveckla samarbete med internationella organisationer inom idrottsområdet.

Senast ändrat 15.02.2016