RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Det europeiska området för forskningsverksamhet och rymdpolitik

INLEDNING

Lissabonfördraget förstärker Europeiska unionens (EU) agerande inom området för forskningsverksamhet. Den sätter som mål att skapa ett verkligt europeiskt forskningsområde. Lissabonfördraget skapar också en juridisk bas som tillåter EU att föra en europeisk rymdpolitik.

Forskningsområdet är av särskild vikt inom EU. Det fanns redan i hjärtat av Lissabonstrategin (2000). Den nya europeiska strategi 2020 följer detta vägval och sätter som mål att göra EU till en intelligent ekonomi, som grundar sig på utveckling av kunskap och innovation. Forskningoch teknologisk utveckling utgör nödvändiga områden för att uppnå detta mål.

DET EUROPEISKA FORSKNINGSOMRÅDET

Lissabonfördraget inför en juridisk bas för skapandet av ett europeiskt forskningsområde. Ett sådant område kommer i synnerhet att tillåta en fri rörlighet för forskare, för vetenskapliga rön och för teknologier. För detta ändamål uppmuntrar EU att juridiska och skattemässiga hinder för samarbeten inom området för forskningsverksamhet undanröjs.

Lissabonfördraget tillåter för övrigt rådet och parlamentet att vidtaga alla de åtgärder som är nödvändiga för verkställandet av ett europeiskt forskningsområde. Dessa två institutioner vidtar dessa åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftande förfarandet.

Rådet och parlamentet skall sålunda besluta om ett flerårigt ramprogram som kommer att finansiera alla europeiska projekt inom forskningsområdet. Detta ramprogram antas genom det ordinarie lagstiftande förfarandet. Budgeten för det 7e ramprogrammet (2007-2013) uppgår till 50,5 miljarder euro, vilket visar på vikten EU lägger vid forskningsverksamhet. Det rör sig i övrigt om det största internationella forskningsprogrammet i världen.

Till sist, så utgör forskningsområdet föremålet för en särskild fördelning av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna. I enlighet med artikel 4 i fördraget om EU:s funktionssätt, så har EU och medlemsstaterna delade befogenheter inom forskningsområdet och rymden. I motsats till principregeln som styr de fördelade befogenheterna, så är dock det faktum att EU utövar sina befogenheter inte begränsande för medlemsstaterna, som alltså kan ingripa från sin sida.

EUROPEISK RYMDPOLITIK

Lissabonfördraget inför en ny artikel som tillåter utvecklandet av en europeisk rymdpolitik (artikel 189 i fördraget om EU:s funktionssätt). Rymdpolitiken har i synnerhet som mål att föredra vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och industriell konkurrens.

Sålunda innefattar den europeiska rymdpolitiken forskningsaktiviteter, teknologisk utveckling, utforskning och utnyttjande av rymden. Rådet och europeiska parlamentet kan upprätta ett rymdprogram som samlar de vidtagna åtgärderna inom dessa områden i enlighet med det ordinarie lagstiftande förfarandet.

Utöver detta, så är den europeiska rymdpolitiken starkt knuten till verksamheten hos Europeiska rymdbyrån. För att påminna, så är denna byrå en internationell organisation som är helt fristående från EU. Den har särskilt i uppdrag att upprätta och styra gemensamma program i syfte att utveckla samarbetet mellan de europeiska medlemsstaterna inom rymdområdet.

Lissabonfördraget bekräftar sålunda samarbetet ´mellan EU och Europeiska rymdbyrån. Detta samarbete vilar på en ramöverenskommelse som trädde i kraft i maj 2004. Denna ramöverenskommelse har särskilt lett till skapandet av ett rymdråd, som samlar representanter för Europeiska rådet och för Europeiska rymdbyråns styrelse.

Senast ändrat den 12.05.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början