RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 23 språk.
Nyligen tillagda språk:  BG - CS - ET - GA - LV - LT - HU - MT - PL - RO - SK - SL

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken

INLEDNING

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) ersätter den gamla europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP). Lissabonfördraget företar detta namnbyte och ger denna politik en helt ny sektion i de grundläggande fördragen. Lissabonfördraget markerar sålunda vikten och specificiteten hos GFSP, som numera dock alltid utgör en integrerad del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP):

Utöver detta nya erkännande, så inför Lissabonfördraget också nya bestämmelser som avser att utveckla GFSP. De främsta innovationerna har som mål att inrätta ett gemensamt europeiskt försvar.

Medlemsstaterna kommer sålunda att kunna delta i militära eller humanitära insatser och är hädanefter bundna av en solidaritetsklausul som avser europeiskt försvar. De har fler möjligheter till nära samarbete inom detta område, särskilt inom den Europeiska försvarsbyrån eller genom inrättandet av ett permanent strukturerat samarbete.

I andan av föregående fördrag, så fortsätter GFSP vara en frågeställning som framför allt hamnar på regeringarnas område. EU-rådet beslutar i huvudsak enhälligt. Finansiering och operativa medel för uppdragen som utförs inom ramen för GFSP säkerställs av medlemsstaterna.

UTVIDGNING AV UPPDRAG UTFÖRDA INOM RAMEN FÖR GFSP

GFSP ger en ram för samarbetet tack vare vilken EU kan utföra operativa insatser i tredje land. Dessa insatser har särskilt som mål att bibehålla fred och att förstärka den internationella säkerheten. De vilar på civila och militära medel som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Ända tills Lissabonfördraget trädde i kraft, så var insatserna som kunde genomföras inom ramen för GFSP:

  • humanitära insatser eller insatser för att evakuera medlemsstaternas medborgare;
  • insatser för att förhindra konflikter och fredsbevarande insatser;
  • insatser av väpnade styrkor för krishantering.

Till denna lista skjuter Lissabonfördraget tre nya insatser:

  • gemensamma insatser för avrustning;
  • militära rådgivnings- och biståndsinsatser;
  • stabiliseringsinsatser efter konflikter.

Rådet definierar målen och de allmänna villkoren för verkställande av dessa insatser. I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft, så kan hädanefter verkställandet av en insats delegeras till en grupp medlemsstater som önskar det och som har civila och militära medel nog för att utföra insatsen. Medlemsstaterna som har i uppdrag att styra verksamheten ska sedan regelbundet informera rådet om verksamhetens tillstånd. De agerar också tillsammans med den höga representanten för utrikes frågor och gemensam säkerhet.

Lissabonfördraget erkänner ett eventuellt ingripande av multinationella styrkor i verkställandet av GFSP. Dessa styrkor kommer från den militära alliansen mellan vissa medlemsstater som har beslutat att kombinera sin kapacitet, sin utrustning och sina styrkor. De viktigaste "Europeiska styrkorna" är:

  • Eurofor som samlar ihop markstyrkor från Spanien, Frankrike, Italien och Portugal;
  • Eurocorps som samlar ihop markstyrkor från Tyskland, Belgien, Spanien, Frankrike, och Luxemburg;
  • Euromarfor som samlar ihop marina styrkor från Spanien, Frankrike, Italien och Portugal;
  • European air group som samlar ihop luftstyrkorna från Tyskland, Belgien, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Förenade kungariket.

GEMENSAM FÖRSVARSKLAUSUL

Lissabonfördraget inför för första gången en klausul om gemensamt försvar, som specifikt knyter samman medlemsstaterna i EU. En medlemsstat som är utsatt för en beväpnad attack på sitt territorium kommer att kunna räkna med hjälp och stöd från de andra medlemsstaterna som har lovat att hjälpa till.

Två restriktioner kommer att mildra denna klausul:

  • klausulen om gemensamt försvar påverkar inte säkerhetspolitiken eller försvarspolitiken i vissa medlemsstater, i synnerhet de som traditionellt är neutrala;
  • klausulen om gemensamt försvar påverkar inte åtaganden inom ramen för Nordatlantiska försvarsorganisationen (NATO) (EN) (FR).

EUROPEISKA FÖRSVARSBYRÅN

Lissabonfördraget utvidgar och detaljerar Europeiska försvarsbyråns befogenheter. Denna har som huvudmål att förbättra den militära kapaciteten i medlemsstaterna. För att uppnå detta mål ska byrån:

  • fastställa gemensamma mål för medlemsstaternas militära kapacitet;
  • iordningställa program och säkerställa styrningen av dessa i syfte att uppnå de fastställda målen;
  • harmonisera de operativa behoven i medlemsstaterna och sålunda förbättra metoderna för införskaffande av militär utrustning;
  • styra forskningsaktiviteten på området försvarsteknologi;
  • bidra till förstärkning av den industriella och teknologiska basen inom försvarssektorn och förbättringen av effektiviteten i militära utgifter.

DET PERMANENTA STRUKTURERADE SAMARBETET

Det permanenta strukturerade samarbetet visar på en mer fördjupad samarbetsform inom försvarsområdet mellan vissa medlemsstater. Det är föremålet för ett protokoll tillagt Lissabonfördraget.

Inom denna ram så åtar sig de deltagande medlemsstaterna att ännu mer intensivt utveckla sin försvarskapacitet och att tillhandahålla stridsstyrkor för planerade insatser. Bidragen från de deltagande medlemsstaterna utgör dessutom föremålet för en regelbunden utvärdering från Europeiska försvarsbyrån.

Det permanenta strukturerade samarbetet ska vara godkänt av rådet som beslutar enhälligt efter förfrågan från medlemsstaterna. Inget minsta antal medlemsstater krävs för dess upprättande. Varje medlemsstat är fri att lämna eller gå in i ett permanent samarbete förutsatt att den uppfyller villkoren för åtagandet.

Senast ändrat den 07.05.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början