RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 23 språk.
Nyligen tillagda språk:  BG - CS - ET - GA - LV - LT - HU - MT - PL - RO - SK - SL

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Förstärkning av demokratin i Europa

INLEDNING

Lissabonfördraget återplacerar medborgaren i hjärtat av Europeiska unionen (EU) och dess institutioner. Den siktar på att återskapa medborgarnas intresse för EU och dess framgångar eftersom de ofta verkar vara alltför avlägsna. Ett av målen med Lissabonfördraget är därför att arbeta för en demokrati i Europa som ger möjlighet åt medborgare att intressera sig för och delta i EU:s funktionssätt och utveckling.

Ett sådant mål går av nödvändighet genom ett bättre erkännande av europeiskt medborgarskap i EU:s grundläggande fördrag. Lissabonfördraget anstränger sig också att förenkla och klargöra unionens funktionssätt för att göra det mer förståeligt, och därför mer tillgängligt för medborgarna. Till sist, så förstärker Lissabonfördraget medborgarnas representativitet och deltagande i den europeiska processen. Skapandet av ett medborgarinitiativ utgör en av de viktigaste innovationerna.

ETT BÄTTRE ERKÄNNANDE AV MEDBORGARNA I FÖRDRAGEN

Lissabonfördraget inför en ny artikel i vilken den erkänner det europeiska medborgarskapet fullt ut. Artikel 10 i EU-fördraget preciserar att medborgarna är direkt representerade på institutionell nivå av Europeiska parlamentet. Samma artikel inskjuter att denna representativa demokrati är en av EU:s grundvalar. Ett sådant erkännande öppnar inte nya rättigheter för medborgarna, men det medför ett starkt symboliskt värde i och med att det stadfästs i de grundläggande fördragen.

Artikel 10 etablerar närhetsprincipen enligt vilken beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Denna princip ska framför allt tillämpas på verkställandet av befogenheter inom EU. Verkställandet skall också, så effektivt som möjligt, innefatta nationella och lokala myndigheter, i syfte att föra EU närmare sina medborgare.

ETT EU SOM ÄR MER TILLGÄNGLIGT FÖR MEDBORGARNA

EU har ofta projicerat bilden av en arkitektonisk konstruktion och komplicerade förfaranden. Lissabonfördraget klargör EU:s funktionssätt för att förbättra förståelsen av EU hos medborgarna. Den stora mängden lagstiftningsförfaranden lämnar från och med nu plats åt en allmän lagstiftning och detaljerade särskilda lagstiftningsförfaranden från fall till fall. På samma sätt så har den gamla pelarstrukturen avskaffats till fördel för en klar och tydlig fördelning av befogenheter inom EU.

Med samma perspektiv, så förbättrar Lissabonfördraget insynen i arbetet inom EU. Det ger sålunda principen om offentliga debatter till rådet, en princip som redan tillämpas inom Europeiska parlamentet. Denna ökade insyn kommer i tillägg att tillåta en bättre information till medborgarna om innehållet i debatter om lagstiftning.

EN FÖRSTÄRKT REPRESENTATIVITET PÅ INSTITUTIONELL NIVÅ

Lissabonfördraget förstärker Europeiska parlamentets befogenheter betydligt (se dokumentet "Europeiska parlamentet"). Bland de viktigaste förändringarna:

  • förstärkningen av lagstiftande befogenheter: det ordinarie lagstiftningsförfarandet, i vilket parlamentet har samma befogenheter som rådet, är utvidgat till nya politiska områden;
  • en större roll på internationell nivå: parlamentet ska godkänna internationella avtal på de områden som täcks av det ordinarie lagstiftningsförfarandet;
  • förstärkning av de budgetära befogenheterna: parlamentet är nu jämställt med rådet inom ramen för förfarandet för att anta EU:s årliga budget;

I övrigt, så ger Lissabonfördraget nationella parlament en större roll inom EU (se dokumentet ”Nationella parlament”). Dessa är också i stånd att tala för sina medborgare inom EU. Mer exakt, så skall de nationella parlamenten numera tillse en god tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Med detta så har de möjlighet att ingripa i det ordinarie lagstiftningsförfarandet och har rätt att väcka talan i EU-domstolen.

ENTT ÖKAT MEDBORGARDELTAGANDE I BESLUTSPROCESSEN

Lissabonfördraget inrättar för första gången ett medborgarinitiativ, som införs genom artikel 11 i EU-fördraget :minst en million människor från Europa kan begära att kommissionen lägger fram ett förslag på ett särskilt ämne. Denna åtgärd visar på EU:s vilja att koppla ihop sina medborgare med europeiska projekt och med det beslutsfattande som rör dem.

En sådan rättighet är underställd flera villkor. Minimitröskeln på en miljon medborgare kan verka imponerande till en början. Den är dock relativt enkelt att uppnå med en europeisk befolkningsmängd på nästan en halv miljard människor och tack vare nya kommunikationsteknologier. Artikel 11 preciserar, utöver detta, att de medborgare som skriver under ska komma från ett signifikant antal medlemsstater för att undvika försvar av huvudsakligen nationella intressen.

I tillägg, så tar inte medborgarinitiativet bort Europeiska kommissionens ensamrätt till initiativ. Kommissionen fortsätter att vara fri att följa upp initiativet föreslaget av medborgarna, eller låta bli. Om detta initiativ ger anledning till ett lagstiftande förslag, så kommer rättsakten att antas av rådet och Europeiska parlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet eller genom ett särskilt lagstiftningsförfarande.

Senast ändrat den 26.03.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början