EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Europeiska unionens domstol

INLEDNING

Lissabonfördraget avser att förbättra funktionen hos Europeiska unionens (EU) rättssystem, och samtidigt anpassa det till utvecklingen av den europeiska rätten. EU-domstolen förändras därför inifrån med avseende på sin struktur och benämningen på rättsinstanserna. Lissabonfördraget utsträcker också domstolens prövningsrätt genom att ge den nya befogenheter och genom att utvidga dess prövningsrätt till andra EU-organ.

RÄTTSINSTANSER

Lissabonfördraget ändrar själva benämningen på EU:s myndigheter. EU-domstolen avser hädanefter hela det europeiska rättssystemet, som består av:

  • domstolen;
  • tribunalen, tidigare kallad "förstainstansrätten";
  • specialdomstolar, tidigare kallade "rättsinstanser".

Dessa förändringar i benämning avser att göra EU:s rättssystem tydligare och medför ingen förändring av myndigheternas befogenheter.

Lissabonfördraget förbättrar också flexibiliteten i EU:s rättssystem. Förändringen i domstolens stadgar och skapandet av nya specialdomstolar är sålunda ett ärende för det ordinarie lagstiftande förfarandet och inte längre för ett enhälligt beslut av rådet.

Förfarandet för utnämning av domare och generaladvokater är betydligt förändrat. Lissabonfördraget instiftar en rådgivande kommitté för att utse dem. Antalet generaladvokater, för närvarande 8, ökas för övrigt till 11.

PRÖVNINGSRÄTT

Lissabonfördraget utsträcker domstolens prövningsrätt till Europeiska rådets rättsakter. Genom detta harmoniserar det bestämmelserna om rättsakter från byråer och organ inom EU. Numera kan talan mot dessa rättsakter väckas i EU-domstolen.

Lissabonfördraget gör det också möjligt för nya sökanden att väcka talan. De nationella parlamenten och Regionkommittén kan sålunda kräva ogiltigförklaring av akter som de anser bryter mot subsidiaritetsprincipen. Regionkommittén kan, dessutom, väcka talan i EU-domstolen för att skydda sina egna befogenheter.

Lissabonfördraget gör en mindre förändring vad gäller talan som väcks av privatpersoner. Dessa får, från och med nu, möjligheten att väcka talan mot lagstiftande akter som inte kräver genomförandeåtgärder. Däremot bibehålls de sakprövningsförutsättningar som kräver att de enskilda individerna berörs direkt och individuellt av den attackerade akten.

Till sist, så förenklar Lissabonfördraget sanktionsmekanismen i fall då en rättsakt inte antas. Kommissionen kan numera väcka talan i domstolen efter att ha anmodat ett medlemsland att anta rättsakten. Mellanfasen genom vilken kommissionen skulle avge ett yttrande är alltså borttagen.

Lissabonfördraget förenklar också förfarandet för talan om fördragsbrott i fall då en medlemsstat inte meddelar de nationella åtgärderna för införlivning. I detta fall kan kommissionen både väcka talan om fördragsbrott och begära ett bötesstraff där det tidigare krävdes två skilda förfaranden.

BEFOGENHETSOMRÅDEN

EU-domstolens prövningsrätt utvidgas till området för frihet, säkerhet och rättvisa. Talan kan nu väckas mot rättsakter som rör visum, asyl, immigration eller andra politikområden knutna till den fria rörligheten av individer, något som utgör ett viktigt steg framåt i den europeiska integrationen. Lissabonfördraget fastställer dock restriktioner i denna nya prövningsrätt. Domstolen kan besluta om polisiära operationer som utförs av en medlemsstat, eller om medlemsstaternas skyldigheter när det gäller upprätthållande av den allmänna ordningen och skydd av den inre säkerheten.

Inom området för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik fortsätter principen vara att domstolen inte är behörig. Lissabonfördraget inför dock två undantag där talan kan väckas inför domstolen:

  • mot restriktiva åtgärder som tas av unionen mot fysiska eller juridiska personer (artikel 275 i fördraget om EU:s funktionssätt);
  • för internationella avtal; om domstolen yttrar sig negativt, kan inte avtalet i fråga träda i kraft utan ändring av avtalet eller översyn av fördraget (artikel 218 i fördraget om EU:s funktionssätt).

SAMMANFATTANDE TABELL

Artiklar

Ämne

EU-fördraget

19

EU-domstolens roll och sammansättning

Fördraget om EU:s funktionssätt

251 till 281

EU-domstolens funktionssätt och befogenheter

Senast ändrat den 22.01.2010

Top