RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Unionens övriga institutioner och organ

INLEDNING

Lissabonfördraget genomför en enorm institutionell reform som framför allt rör Europeiska rådet, kommissionen, rådet, parlamentet och Europeiska unionens domstol. I en mindre omfattning, så medför Lissabonfördraget också ett visst antal förändringar av sammansättningen och funktionssättet i två av EU:s rådgivande kommittéer. Europeiska centralbanken får institutionell status.

EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTEN

Antalet mandat för medlemsstater inom kommittén överstiger inte 350. Fördelningen av dessa mandat mellan medlemsstaterna finns inte längre i Lissabonfördraget, så som tidigare var fallet. I likhet med att det i fortsättningen ska fördela mandaten i parlamentet, så antar rådet enhälligt ett beslut som reglerar regelverket om kommitténs sammansättning. I övrigt så förlänger Lissabonfördraget mandatperioden för ledamöterna i kommittén från 4 till 5 år, i linje med mandatperioden för ledamöter i kommissionen och i parlamentet. Det får till följd att ordföranden och presidiet väljs av sina jämlikar för två och ett halvt år, och inte längre för två år.

Inom ramen för sina rådgivande funktioner, så kan Ekonomiska och sociala kommittén numera avge ett yttrande efter att ha väckt talan i parlamentet.

REGIONKOMMITTEN

I likhet med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, så är antalet mandat inom Regionkommittén begränsat till 350 och fördelningen av mandat bland medlemsstaterna ska beslutas enhälligt av rådet. Ledamöterna i regionkommittén utses numera för en period av fem år, i stället för fyra, medan ordföranden och presidiet väljs på två och ett halvt år.

Lissabonfördraget förstärker Regionkommitténs rådgivande roll i och med att dess verksamhetsfält utvidgas. Civilskydd, klimatförändringar, energi och tjänster i allmänhetens intresse är sålunda lagda till listan över områden inom vilka kommittén bör rådfrågas. På samma sätt som kommissionen och rådet, så är för övrigt Europeiska parlamentet auktoriserat att begära ett yttrande från Regionkommittén.

Regionkommittén har också nya rättigheter inom EU, tack vare möjligheten att utöva två typer av mål vid EU-domstolen. Å ena sidan blir kommittén en garant för subsidiaritetsprincipen inom EU. Den kan i princip väcka talan i EU-domstolen för att begära en akt som inte respekterar subsidiaritetsprincipen ogiltigförklarad (artikel 8 i protokollet om tillämpningarna av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna). Denna rätt att väcka talan är dock begränsad till akter för vilka kommittén måste rådfrågas. Å andra sidan, så tillåter artikel 263 i fördraget om EU:s funktionssätt att kommittén får väcka talan i EU-domstolen för att värna om sina egna rättigheter. Den har sålunda, numera juridiska möjligheter som tillåter den att få sin rådgivande roll inom EU respekterad.

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

ECB har blivit erkänd som institution inom EU, på samma villkor som Europeiska rådet, parlamentet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och Revisionsrätten. Den blir därigenom den enda institution som är en juridisk person.

Den styrs av tre huvudorgan:

  • ECB-rådet, som består av ledamöterna i direktionen och av cheferna för de nationella centralbankerna i euroområdet Det är det viktigaste beslutande organet. Det styr penningpolitiken för euroområdet;
  • Direktionen, vars sex ledamöter numera utses av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet för att begränsa risken för blockering.
  • Allmänna rådet som samlar ledamöterna i direktionen och cheferna för de nationella centralbankerna i alla medlemsstater.

Lissabonfördraget klargör för övrigt de ECB:s två huvuduppdrag:

  • ECB och centralbankerna i EU:s medlemsstater bildar Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Det viktigaste målet för ECBS är att bibehålla prisstabilitet. Den bidrar också till unionens allmänna ekonomiska politik;
  • ECB och centralbankerna i de medlemsstater som antagit euron bildar Eurosystemet. I motsats till ECBS, så definierar och styr Eurosystemet penningpolitiken i unionen. Eurosystemet var ända tills nu en term som användes informellt av ECB. Det är numera fullt erkänd genom Lissabonfördraget.

Lissabonfördraget bekräftar äntligen ECB:s självständighet. Denna självständighet garanteras av att ledamöterna i direktionen har en relativt lång mandatperiod (åtta år) och genom att ECB och de nationella centralbankerna är förbjudna att motta instruktioner från andra institutioner inom EU, från medlemsstaternas regeringar eller från något annat organ.

SAMMANFATTANDE TABELL

ArtiklarÄmne

Fördraget om EU:s funktionssätt

282 till 284

Europeiska centralbanken – sammansättning och rättigheter

301 till 304

Ekonomiska och sociala kommittén – sammansättning och rättigheter

305 till 307

Regionkommittén - sammansättning och rättigheter
Senast ändrat den 22.01.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början