RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Närmare samarbete

INLEDNING

Europeiska unionens framtida utvidgning mot Central- och Östeuropa kräver att de europeiska institutionernas arbetssätt ses över. Dagens struktur är ett arv från en organisation som avsågs för sex medlemsstater och även om den genomgått anpassningar för att ta hänsyn till nya medlemsstaters anslutning fungerar den fortfarande på grundval av samma institutionella principer.

Ökningen av antalet medlemsstater leder till en större mångfald inom Europeiska unionen i fråga om mål, känsliga frågor och prioriteringar som kännetecknar respektive medlemsstat. Även om denna mångfald utgör en rikedom för Europeiska unionen kan den också utgöra ett hinder eftersom takten i den europeiska uppbyggnaden styrs av de minst snabba medlemsstaternas rytm.

Amsterdamfördraget utgör i detta sammanhang en reform utan motstycke, då det inför begreppet differentierad integrering i Fördraget om Europeiska unionen. Konkret har tre artiklar lagts till Fördraget om Europeiska unionen (artiklarna 43, 44 och 45). Medlemsstater som föreslår att mellan sig inrätta ett närmare samarbete, tillåts genom dessa artiklar att använda de institutioner, förfaranden och mekanismer som föreskrivs genom Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Det närmare samarbetet gör det möjligt för de medlemsstater som vill gå snabbast fram att fördjupa samarbetet mellan sig, samtidigt som man lämnar dörren öppen för andra medlemsstater som kan följa efter senare.

FÖRUTSÄTTNINGAR

Amsterdamfördraget slår fast ett antal allmänna villkor för att inleda ett närmare samarbete. Dessa härleds ur kravet på att ett sådant initiativ inte leder till att den inre marknadens funktion ifrågasätts. Med andra ord skall gemenskapens regelverk alltid bevaras. För att ett närmare samarbete skall kunna inledas måste det:

  • syfta till att främja unionens mål och till att skydda och tjäna dess intressen,
  • respektera fördragens principer och unionens gemensamma institutionella ram,
  • endast användas som en sista utväg,
  • beröra åtminstone en majoritet av medlemsstaterna,
  • inte påverka gemenskapens regelverk och de åtgärder som har beslutats enligt övriga bestämmelser i fördragen,
  • inte påverka befogenheter, rättigheter, skyldigheter och intressen för de medlemsstater som inte deltar,
  • vara öppet för alla medlemsstater och tillåta dem att bli parter i samarbetet när som helst, under förutsättning att de iakttar grundbeslutet och de beslut som fattas inom den ramen.

Det är möjligt att använda det närmare samarbetet inom de områden som omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, liksom inom polissamarbete och det straffrättsliga samarbetet. Beträffande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), ansåg Amsterdamfördragets författare att konstruktiv röstnedläggelse redan syftade till att svara mot behoven av flexibilitet, utan att det var nödvändigt att använda det närmare samarbetet.

Beroende på vilken pelare som berörs skall ett närmare samarbete uppfylla vissa särskilda villkor som läggs till de allmänna villkor som slås fast i artikel K 15:

för första pelaren skall det planerade samarbetet:

- inte beröra områden där gemenskapen är ensam behörig,
- inte påverka gemenskapens politik, åtgärder eller program,
- inte beröra unionsmedborgarskapet eller diskriminera medborgare i medlemsstater,
- ligga inom ramen för de befogenheter som gemenskapen har fått genom fördraget,
- inte innebära diskriminering av handeln mellan medlemsstaterna och inte snedvrida konkurrensvillkoren mellan dem.

för tredje pelaren skall det planerade samarbetet:

- respektera Europeiska gemenskapens behörighet, liksom de målsättningar som sätts upp av avdelning avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen,
- ha som målsättning att göra det möjligt att unionen snabbare blir ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

ATT INLEDA SAMARBETET

En ny artikel 11 har införts i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen .

Inom Europeiska gemenskapens ram föreskriver denna nya artikel att initiativet till ett närmare samarbete skall komma från Europeiska kommissionen efter en begäran om detta som görs av de medlemsstater som är intresserade. Det står kommissionen fritt att lägga fram ett förslag men om den beslutar att inte göra det skall den meddela skälen för detta till de berörda medlemsstaterna.

När rådet får ett förslag om närmare samarbete från kommissionen skall den fatta beslut med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet.

Inom området för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (tredje pelaren) avviker förfarandet från det som fastslås inom ramen för Europeiska gemenskapen. I den nya artikel 40 i Fördraget om Europeiska unionen föreskrivs att initiativet till ett närmare samarbete skall komma från de berörda medlemsstaterna. Inledandet av samarbetet underställs därefter ett beslut av rådet som beslutar med kvalificerad majoritet. Kommissionens yttrande skall begäras och medlemsstaternas begäran skall överlämnas till Europaparlamentet.

SKYDDSKLAUSUL

Såväl inom första som tredje pelaren beror inledandet av ett närmare samarbete av ett beslut som fattas av rådet med kvalificerad majoritet. Emellertid kan varje medlemsstat kunna utnyttja en skyddsklausul som gör det möjligt för den att av viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik blockera omröstningen.

Rådet kan därefter, genom beslut som kräver kvalificerad majoritet, begära att frågan skall hänskjutas till Europeiska rådet, om den rör tredje pelaren, eller rådet, i dettas sammansättning av statschefer eller regeringschefer, om den rör första pelaren. I båda fallen skall detta hänskjutande göras genom enhälligt beslut.

Domstolens roll är i ett sådant fall mycket viktig, då denna skall kunna uttala sig om i vilken mån de skäl som rör nationell politik som anförs av en medlemsstat är tillräckligt viktiga. Domstolen är alltså garanten för att skyddsklausulen inte missbrukas.

ARBETSSÄTT

Vid genomförandet av ett närmare samarbete föreskrivs i den nya artikel 44 i Fördraget om Europeiska unionen att samtliga rådets medlemmar skall kunna delta i överläggningarna men att endast företrädarna från medlemsstater som deltar i det närmare samarbetet skall delta i beslutsfattandet.

Ett närmare samarbete skall underställas samtliga relevanta bestämmelser i det fördrag på vilket det grundas (Fördraget om Europeiska unionen eller Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen). Beroende på vilka frågor som berörs skall därför beslut fattas i överensstämmelse med de förfaranden som kännetecknar varje område (enhällighet, beslut med kvalificerad majoritet, medbeslutandeförfarande eller samrådsförfarande osv.).

Den kvalificerade majoriteten fastställs som samma andel av de berörda rådsmedlemmarnas vägda röster, som den som anges i artikel 205.2 (f.d. artikel 148) i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Vidare bör man notera att de andra institutioner som är inblandade i beslutsprocessen (särskilt Europaparlamentet och kommissionen) tar upp frågan till behandling med fullständig representation, utan åtskillnad grundad på om medlemsstaterna deltar i det närmare samarbetet eller ej.

SENARE DELTAGANDE AV EN MEDLEMSSTAT

Systemets grundprincip är att ett närmare samarbete är öppet för deltagande av varje medlemsstat, alltså även av dem som inte var berörda från början.

Inom gemenskapsområdet skall en medlemsstat som önskar ansluta sig till de andra anmäla sin avsikt till rådet och kommissionen. Inom tre månader skall kommissionen överlämna ett yttrande till rådet. Inom en månad från att yttrandet har avgetts skall kommissionen besluta i anledning av begäran och om sådana särskilda bestämmelser den anser nödvändiga.

Beträffande ett närmare samarbete som hänför sig till tredje pelaren, avviker förfarandet från det som rör första pelaren, även om tidsgränserna är desamma. Kommissionen kan förse sitt yttrande med en rekommendation rörande vilka särskilda bestämmelser den anser nödvändiga för att ifrågavarande medlemsstat skall kunna delta i detta samarbete. Därefter fattar rådet beslut. Begäran godkänns om inte rådet med kvalificerad majoritet beslutar att skjuta upp beslutet. I ett sådant fall skall rådet motivera sitt beslut och bestämma en tidsfrist för ny behandling av ärendet.

FINANSIERING

Med undantag för de administrativa kostnaderna skall, om inte rådet med enhällighet beslutar annorlunda, de medlemsstater som deltar i det närmare samarbetet stå för de utgifter som orsakas av detta.

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början