RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Subsidiariteten

INLEDNING

För regeringskonferensen var det vid översynen av fördragen ett huvudsyfte att bringa Europeiska unionen och dess medborgare närmare varandra, genom att se till att dessa har möjlighet att förstå och påverka den europeiska integrationen. De reformer som kommer att göras av viss del av gemenskapspolitiken, exempelvis beträffande konsumentskyddet eller sysselsättningen, omfattas just av detta syfte.

Likaså har subsidiariteten utgjort en viktig del av de diskussioner som syftat till att bättre svara mot medborgarnas förväntningar. I syfte att befästa denna princip har ett särskilt protokoll bifogats Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

PROTOKOLL OM TILLÄMPNING AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

Europeiska rådet i Birmingham framhöll i oktober 1992 att besluten skall fattas så nära medborgarna som möjligt, enligt artikel 5 (f.d. artikel 3b) i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Med detta för ögonen slog Europeiska rådet i Edinburgh (december 1992) fast ett allmänt förhållningssätt i fråga om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (grundläggande principer, riktlinjer och förfaranden).

Protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen sammanför de riktlinjer som fastställts av Europeiska rådet i Edinburgh och ger dem rättslig verkan. Härigenom avser medlemsstaterna formalisera vissa aspekter rörande subsidiariteten, särskilt att:

  • subsidiariteten är ett dynamiskt begrepp som, beroende på vilken nivå det är lämpligt att agera, kan skilja sig efter omständigheterna,
  • alla lagstiftningsförslag skall åtföljas av en förklaring om förslagets verkningar för tillämpningen av subsidiaritetsprincipen,
  • gemenskapsåtgärdernas form skall likaså vara så lite tvingande som det är möjligt för att tillfredsställande uppnå de eftersträvansvärda målen (i den utsträckning det är möjligt skall företräde ges för direktiv snarare än förordningar),
  • subsidiariteten skall inte ifrågasätta den behörighet, som fördraget tilldelar Europeiska gemenskapen, och som domstolen tolkar den.

Den grundläggande förutsättningen för att vidta en gemenskapsåtgärd ges i andra stycket av artikel 5 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen: "...i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå". I protokollet nämns tre faktorer som hjälper till vid bedömningen av om detta villkor är uppfyllt:

  • ar åtgärden gränsöverskridande aspekter som inte kan regleras av medlemsstaterna?
  • Skulle en nationell åtgärd eller avsaknaden av åtgärd strida mot fördragets krav?
  • Innebär gemenskapsåtgärden klara fördelar?
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början