RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och är ett rådgivande organ i Europeiska unionen. Kommittén ska inom ramen för unionens beslutsprocess i frågor på vissa områden höras av rådet, kommissionen eller Europaparlamentet. Den får dessutom avge yttranden på eget initiativ i sådana fall där den anser att det är lämpligt.

SAMMANFATTNING

Artikel 303 i fördraget om Europeiska unionens (EU) funktionssätt bemyndigar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) att styra sig själv. Denna inre förordning fastställer EESK:s funktionssätt och arbetsordning.

LEDAMÖTERNA

I enlighet med artikel 300 i fördraget om EU:s funktionssätt, ska kommittén bestå av företrädare för arbetsgivare och löntagare. Den ska också innefatta företrädare för det civila samhället, särskilt från de socioekonomiska, medborgerliga områdena och fackområdena samt kulturella områdena

Kommittéledamöterna föreslås av medlemsländernas regeringar och utses av Europeiska unionens råd, för en tid av fem år. Ledamöterna kan utses på nytt. Antalet ledamöter får inte överstiga 350.

KOMMITTÉNS ORGAN

Presidiet

Presidiet består av:

  • en ordförande, två vice ordförande;
  • de tre gruppordförandena (grupp I: arbetsgivarna; grupp II: arbetstagarna; grupp III: de övriga ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället),
  • de sex facksektionsordförandena;
  • ett varierande antal medlemmar, men som inte får överstiga antalet medlemsstater.

Ordföranden väljs bland de tre gruppernas medlemmar och vice ordförandena väljs bland de medlemmar som representerar en annan ekonomisk och social intressegrupp än den som ordföranden representerar. Ordföranden och de vice ordförandena väljs för en tvåårsperiod och enligt principen om rotation mellan grupperna.

Presidiet har huvudsakligen följande uppgifter:

  • det fastställer kommitténs organisation och interna arbetsgång och är politiskt ansvarigt för kommitténs allmänna ledning;
  • det utövar tillsammans med kommitténs ordförande de befogenheter i fråga om budget och finanser som fastställs i budgetförordningen och kommitténs arbetsordning;
  • det antar tillämpningsföreskrifter för arbetsordningen och tolkar arbetsordningen och tillämpningsföreskrifterna för denna;
  • det undersöker var sjätte månad på grundval av en för detta syfte framtagen rapport vilka åtgärder som vidtagits till följd av de yttranden som kommittén avgivit.

Ordförandeskapet och ordföranden

Ordförandeskapet (dvs. ordföranden och de två vice ordförandena) sammanträder med gruppordförandena för att förbereda presidiets och plenarförsamlingens arbete.

Ordföranden, som väljs för två och ett halvt år, leder kommitténs arbete och ska fortlöpande involvera vice ordförandena i sin verksamhet. Han/hon representerar kommittén utåt och ska inför kommittén redogöra för vilka åtgärder som vidtagits å kommitténs vägnar. När ordföranden har blivit vald ska denne/denna inför plenarförsamlingen presentera sitt arbetsprogram för sin mandatperiod. Han/hon ska dessutom presentera en resultatöversikt i slutet av sin mandatperiod.

Facksektionerna

Kommittén omfattar sex facksektioner:

  • sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö (EN) (FR);
  • sektionen för ekonomiska och monetära unionen och ekonomisk och social sammanhållning (EN) (FR);
  • sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna (EN) (FR);
  • sektionen för yttre förbindelser (EN) (FR);
  • sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion (EN) (FR);
  • sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället (EN) (FR).

Plenarförsamlingen kan inrätta ytterligare facksektioner på förslag av presidiet, inom de områden som täcks av fördragen. Med undantag för ordföranden ska varje kommittéledamot också vara medlem av minst en facksektion. Ingen får dock vara medlem av fler än två facksektioner (utom i vissa undantagsfall). Facksektionernas medlemmar tillsätts för en period av två och ett halvt år.

Facksektionerna har till uppgift att utarbeta yttranden eller informationsrapporter om de frågor som remitteras till dem. De kan, för att behandla frågor som remitterats till dem, bland sina medlemmar tillsätta en studiegrupp eller förslagsgrupp eller utse en föredragande utan studiegrupp. Föredragande har ansvaret för utarbetandet av yttranden och för uppföljning av yttranden (dvs. för att se efter vilka åtgärder gemenskapernas institutioner vidtar på grundval av yttrandena) efter det att de antagits under en plenarsession.

Underkommittéer

Kommittén kan tillsätta tillfälliga underkommittéer för att behandla särskilda frågor, t.ex. sådana som berör flera facksektioners kompetensområde. Underkommittéerna fungerar på ungefär samma sätt som facksektionerna och deras utkast till yttranden föreläggs plenarförsamlingen.

Observationsgrupper, hearingar och sakkunniga

När en fråga på grund av sin art, omfattning eller speciella inriktning kräver särskild flexibilitet med avseende på arbetsmetoder, förfaranden och arbetsinstrument kan kommittén tillsätta en observationsgrupp.

Om den fråga som diskuteras är särskilt viktig, kan kommitténs olika organ och andra arbetsstrukturer höra personer som inte tillhör kommittén.

Om det visar sig nödvändigt för att förbereda särskilda frågor, kan ordföranden, facksektionerna eller föredragandena utnämna sakkunniga.

Rådgivande kommittéer

Kommittén har möjlighet att inrätta rådgivande kommittéer. Dessa kommittéer består av kommitténs ledamöter och företrädare för de delar av det organiserade civila samhället som kommittén önskar göra delaktiga i sin verksamhet.

Dialog mellan EU:s ekonomiska och sociala kommittéer och tredjeländer

Till följd av sin specifika uppgift upprätthåller kommittén strukturerade förbindelser med ekonomiska och sociala råd och liknande organ i Europeiska unionen och i tredjeländer. Kommittén utser därför delegationer som skall underhålla dessa förbindelser.

Grupper och sektorsgrupperingar

Kommittén består av tre grupper av ledamöter som representerar arbetsgivarna, arbetstagarna respektive de övriga ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället. Grupperna väljer var sin ordförande och vice ordförande. Grupperna deltar i förberedelserna, organisationen och samordningen av arbetet inom kommittén.

  • ledamöterna i den grupp som representerar arbetsgivarna (grupp I) kommer från privat- och statsägda större industriföretag, små och medelstora företag, handelskammare, parti- och detaljhandeln, bank- och försäkringssektorn, transportföretag och jordbrukssektorn;
  • ledamöterna i den grupp som representerar arbetstagarna (grupp II) kommer från nationella fackliga organisationer (såväl sektorsövergripande förbund som sektorsförbund);
  • ledamöterna i den grupp som representerar de övriga ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället (grupp III) kommer från jordbrukarorganisationer, konsumentorganisationer, små och medelstora företag, hantverkssektorn, de fria yrkena och icke-statliga organisationer som är verksamma inom områdena socialt skydd och miljöskydd.

Ledamöterna i kommitténs tre grupper kan på frivillig basis ingå i sektorsgrupperingar som företräder de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället i Europeiska unionen.

KOMMITTÉNS ARBETSGÅNG

Rådfrågning av kommittén

Kommittén utarbetar yttranden på begäran av rådet, kommissionen eller Europaparlamentet.

Den kan också avge yttranden på eget initiativ, upprätta rapporter med information eller anta resolutioner i alla frågor som rör de uppgifter som ålagts Europeiska unionen.

Dessutom visar kommitténs yttranden dess åsikter om frågeställningar där den blivit tillfrågad. Det rör sig i allmänhet om konkreta frågor. I sina yttranden, försvarar kommittén i synnerhet det civila samhällets intressen, eftersom den representerar det civila samhället på europanivå.

Facksektionernas arbete

När ett yttrande eller en informationsrapport ska utarbetas utser presidiet den facksektion som ska svara för beredningen av ärendet.

En föredragande ska, i förekommande fall i samarbete med en eller flera medföredragande och en sakkunnig, studera den remitterade frågan, sammanställa de olika åsikterna och på grundval av detta utarbeta ett utkast till yttrande som överlämnas till facksektionen för diskussion och omröstning.

Plenarsessionens arbete

Kommittén sammanträder i plenarförsamlingen i samband med de olika plenarsessionerna under året (det rör sig i regel om 10 sessioner per år). Plenarförsamlingen antar sina yttranden på grundval av facksektionernas yttranden. Dess yttranden överlämnas till rådet, kommissionen och Europaparlamentet.

En preliminär dagordning fastställs av presidiet på förslag av kommitténs ordförandeskap i samarbete med gruppernas ordförande. Den skickas till alla kommittéledamöter och till rådet, kommissionen och Europaparlamentet. Den preliminära dagordningen föreläggs plenarförsamlingen för godkännande vid varje sessions öppnande.

I likhet med de yttranden som kommittén antagit överlämnas protokollen från kommitténs plenarsessioner till rådet, kommissionen och Europaparlamentet. Yttrandena offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Kommitténs yttranden utgör oberoende av den rättsliga grunden för rådfrågningen (dvs. oavsett om det rör sig om en obligatorisk eller en icke-obligatorisk rådfrågning av kommittén) en rättslig förutsättning för rådets slutliga beslut.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Röstningsförfarande

Utom där arbetsordningen stadgar annorlunda ska texter och beslut antas av kommittén och dess organ med en majoritet av de avgivna rösterna för och emot. Omröstning sker i form av öppen omröstning, namnupprop eller sluten omröstning. Sluten omröstning sker då en majoritet av kommittéledamöterna kräver det. Kommittén kan med absolut majoritet av ledamöterna besluta om att revidera sin arbetsordning.

Förfarande vid brådskande ärenden

När ärendets brådskande karaktär kan hänföras till en tidsgräns för kommittén att yttra sig om en remiss från rådet, kommissionen eller Europaparlamentet, kan förfarandet för brådskande ärenden användas. Ordföranden kan därvid omedelbart och utan att i förväg rådfråga presidiet företa alla nödvändiga åtgärder för att möjliggöra kommitténs arbete. Ordföranden ska informera presidiets medlemmar om de åtgärder som vidtagits.

Offentliggörande och spridning av kommitténs texter

Kommittén ska offentliggöra sina yttranden samt namnen på medlemmarna i kommittén och i dess presidium och facksektioner i Europeiska unionens officiella tidning.

Kommitténs generalsekreterare ansvarar för att nödvändiga åtgärder vidtas så att allmänheten får tillgång till offentliga dokument. Varje unionsmedborgare kan skriftligen vända sig till kommittén på något av de officiella språken och få svar på samma språk.

Kommitténs plenarsessioner och facksektionernas sammanträden är offentliga. Gemenskapernas institutioners medlemmar kan dessutom delta i och ta till orda under sammanträden i kommittén och dess organ.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta referensdokumentet, som även fortsättningsvis är den enda juridiskt bindande texten.

Senast ändrat den 22.12.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början