RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Arbetsordning för Europeiska unionens råd

Europeiska unionens råd, vanligen kallat rådet, är en europeisk institution. Tillsammans med Europaparlamentet är rådet unionens lagstiftande organ och det delegerar genomförandet av lagarna till kommissionen. I allmänhet fattar rådets medlemmar majoritetsbeslut. I sina olika konstellationer består rådet av en företrädare på ministernivå per medlemsstat.

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2009/937/EU av den 1 december 2009 om antagande av rådets arbetsordning [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

I denna arbetsordning fastställs hur Europeiska unionens råd (rådet) ska fungera och organiseras. Enligt artikel 240.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har rådet rätt att anta sin egen arbetsordning. Nuvarande version består av 28 artiklar och sex bilagor.

Rådet består av fyra grundläggande instanser: rådskonstellationerna, ordförandeskapet, Ständiga representanternas kommitté (Coreper) och generalsekreteraren.

Rådskonstellationerna

Rådet sammanträder i olika konstellationer beroende på vilket område som berörs. Konstellationerna är sammansatta av en representant per medlemsstat på ministernivå med befogenhet att binda sin regering. Förteckningen över andra konstellationer än allmänna frågor och yttre förbindelser fastställs i ett beslut av Europeiska rådet. I väntan på beslutet fastställer rådet (allmänna frågor) i sitt beslut 2009/878/EU en förteckning över följande tio konstellationer:

  • Allmänna frågor och yttre förbindelser;
  • Utrikes frågor;
  • Ekonomiska och finansiella frågor;
  • Rättsliga och inrikes frågor;
  • Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor;
  • Konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor;
  • Transport, telekommunikation och energi;
  • Jordbruk och fiske;
  • Miljö;
  • Utbildning, ungdom, kultur och idrott.

Det åligger varje medlemsstat att avgöra på vilket sätt den ska företrädas i rådet. Flera ministrar får delta som fullvärdiga medlemmar i samma rådskonstellation.

Rådet (allmänna frågor)

Rådet (allmänna frågor) ska:

  • se till arbetet i rådets olika konstellationer är konsekvent och att det samordnas, och
  • förbereda och följa upp Europeiska rådets möten.

Rådets övriga konstellationer ska till rådet (allmänna frågor) förelägga sina frågor till Europeiska rådet senast två veckor före mötet.

Rådet (utrikes frågor)

Rådet (utrikes frågor) ansvarar för:

  • den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP);
  • den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP);
  • den gemensamma handelspolitiken, och
  • utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd

Unionens höga representant för utrikes frågor och utrikespolitik är ordförande för rådet (allmänna frågor).

Ordförandeskapet för rådets övriga konstellationer innehas av grupper om tre medlemsstater som avlöser varandra var 18:e månad. Ordförandeskapet, utom ordförandeskapet för utrikes frågor, innehas växelvis under sex månader av varje gruppmedlem. Ordförandeskapet ska utgöra en drivande kraft i utvecklingen av rådets arbete. Gruppen om de tre medlemsstaterna och den höga representanten som innehar ordförandeskapet för rådets konstellationer ska därefter godkännas av rådet (allmänna frågor). Ordförandeskapet ska också utarbeta en preliminär dagordning för de möten som ska hållas under dess ordförandeperiod.

Ordförandeskapet ser till att denna arbetsordning tillämpas och att debatterna fortlöper på ett korrekt sätt. Det får också, vid behov, begränsa antalet närvarande, avgöra debatternas längd samt begära in gemensamma ståndpunkter och skriftliga inlägg.

Ordförandeskapet får även företräda rådet i Europaparlamentet.

Coreper, kommittéer och arbetsgrupper

Coreper består av ständiga representanter från varje medlemsstat eller deras ställföreträdare. Kommittén har till uppgift att förbereda rådets arbete och utföra de uppdrag som rådet ger den. Ordförande i Coreper är företrädaren för den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet. Kommittén ansvarar för att samordna EU:s politik och åtgärder enligt följande:

  • Principerna om lagenlighet, subsidiaritet och proportionalitet samt om motivering av rättsakterna;
  • Reglerna om befogenheterna för unionens institutioner och organ;
  • Budgetbestämmelserna;
  • Regler om förfaranden, öppenhet och redaktionell kvalitet. När det gäller den redaktionella kvaliteten är det rådets rättstjänst som ansvarar för granskningen av rättsakterna.

Ständiga representanternas kommitté (Coreper):

  • Coreper ska i förväg behandla alla punkter på dagordningen för rådets möten och sträva efter att på sin nivå nå enighet om lösningar som sedan ska föreläggas rådet för antagande. Om enighet nås ska punkter som kan godkännas av rådet utan överläggning uppföras i del A på dagordningen;
  • Coreper får inrätta kommittéer eller arbetsgrupper för att utföra förberedande uppgifter eller undersökningar.

Generalsekretariatet

Generalsekretariatet ska vara knutet till organiseringen, samordningen och kontrollen av rådets arbete och sörja för konsekvensen i detta. Det ska också vara knutet till genomförandet av rådets verksamhetsprogram. En generalsekreterare, som utses av rådet genom beslut med kvalificerad majoritet, ansvarar för sekretariatet. . Generalsekreteraren arbetar dessutom med utkastet till beräkning av rådets utgifter samt med förvaltningen av rådets anslag.

Rådets arbetssätt

Rådet ska sammanträda på kallelse av ordföranden. Sammanträdesdatumen meddelas av ordförandeskapet sju månader innan det inleds. Rådet har sitt säte i Bryssel, men sammanträder i Luxemburg i april, juni och oktober. Sammanträdena kan hållas på annan ort efter ett enhälligt beslut av rådet eller Coreper.

Ordföranden ska fastställa en preliminär dagordning för varje sammanträde. Den slutgiltiga dagordningen ska antas av rådet i början av varje sammanträde. Dagordningen är uppdelad i två delar: ”överläggning av lagstiftningsakter” och ”icke lagstiftande verksamhet”. Dagordningen är också uppdelad i en del A och en del B. Del A omfattar de punkter som kan godkännas av rådet utan överläggning.

Innan rådet går till omröstning ska beslutsförheten kontrolleras. Beslutsförhet föreligger om en majoritet av medlemmarna är samlad.

Rådet röstar på ordförandens initiativ. Omröstningen sker enligt den ordning som rådet enhälligt fastställt och börjar med den medlem som enligt denna ordning kommer efter ordförandeskapet.

I brådskande fall kan rådets rättsakter antas genom en skriftlig omröstning. Beslut om att använda sig av detta förfarande fattas då enhälligt av rådet eller Coreper. Ordföranden kan också föreslå detta, och om alla rådsmedlemmar samtycker.

Offentlig insyn i rådets arbete, offentliggörande och anmälan av rättsakterna

Om rådet behandlar rättsakter är debatterna offentliga och därför skiljer man mellan en lagstiftande och en icke lagstiftande del på dagordningen.

Rådet håller också offentliga debatter i vissa typer av överläggningar som:

  • riktlinjedebatt om rådets verksamhetsprogram;
  • riktlinjedebatter som hålls av rådets övriga konstellationer om deras prioriteringar;
  • kommissionens presentation av sitt femårsprogram, sitt årliga program och sin årliga politiska strategi;
  • debatter om frågor som rör EU:s eller EU-medborgarnas intressen, om rådet eller Coreper antar ett beslut med kvalificerad majoritet;
  • vissa icke-lagstiftningsförslag som ordförandeskapet anses tillräckligt viktiga, under förutsättning att rådet och Coreper är överens.

De rättsakter som rådet antar och internationella avtal som unionen ingår ska offentliggöras i den officiella tidningen. För övriga typer av akter beslutar rådet eller Coreper om de ska offentliggöras.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Beslut 2009/937/EU

1.12.2009

-

EUT L 325, 11.12.2009

Ändringsrättsakt(er)Dag för ikraftträdandeSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning

Beslut 2010/594/EU

16.9.2010

-

EUT L 263, 6.10.2010

Beslut 2010/795/EU

23.12.2010

-

EUT L 338, 22.12.2010

Beslut 2011/900/EU

31.12.2011

-

EUT L 346, 30.12.2011

Denna sammanställning föreligger endast i informationssyfte. Dess avsikt är inte att tolka eller ersätta referensdokumentet, som är den enda juridiska och tvingande grundvalen.

Senast ändrat den 28.03.2013
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början