RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Öppenhetsregister

Öppenhetsregistret är ett instrument som är gemensamt för Europaparlamentet och kommissionen. Det syftar till att informera medborgarna om oberoende organisationer och egenföretagare som bedriver verksamhet med avsikt att påverka beslutsprocessen i Europeiska unionen. Registret ger verksamheten en uppförandekod och en varningsmekanism som gör det möjligt att upptäcka och hantera eventuella överträdelser av koden.

RÄTTSAKT

Avtal mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om inrättandet av ett öppenhetsregister för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformningen och genomförandet av EU:s politik.

SAMMANFATTNING

I och med detta avtal inrättar Europaparlamentet och Europeiska kommissionen ett gemensamt öppenhetsregister. Registret ska innehålla uppgifter om organisationer och individer som är involverade i utformningen av EU:s politik. Uppgifterna handlar särskilt om typen av verksamhet, vilka intressen som bevakas och vilka resurser som läggs på verksamheten.

Registret innefattar också en uppförandekod och en klagomålsmekanism för fall då överträdelser av koden misstänks.

Avtalet definierar öppenhetsregistrets struktur, dess tillämpningsområde och de skyldigheter som är knutna till registrering.

Intressebevakning

I enlighet med artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU), ska EU:s institutioner föra en öppen, transparent och regelbunden dialog med intresseorganisationer och det civila samhället. Målet är att optimera utformningen och genomförandet av EU:s politik genom att upprätthålla regelbundna och lagliga relationer med de viktigaste intressenterna.

Många organisationer har därför öppnat ett "EU-kontor" i Bryssel för att kunna bevaka sina intressen där. Denna verksamhet består till exempel av att ta till vara sina intressen och påverka EU:s beslutsprocess.

Syftet med öppenhetsregistret är därför att registrera organisationer och egenföretagare som utför denna verksamhet och samla dem runt en gemensam uppförandekod. Det bidrar till öppenhet och till respekt för lagstiftning och etik, för att undvika till exempel överdrivna påtryckningar eller en otillåten tillgång till uppgifter och till de politiska beslutsfattarna.

Registret ingår i EU:s öppenhetspolitik. Registreringen kommer att vara frivillig och utgör inte i något fall en EU-ackreditering för organisationer.

Registrets struktur

Registret innefattar:

  • registrets tillämpningsområde, de tillåtna verksamheterna, de verksamhetsutövare som kan registrera sig (bilaga I till avtalet) och uppgifter, även ekonomiska, om registrerade enheter;
  • en uppförandekod (bilaga III);
  • en klagomålsmekanism och de åtgärder som ska vidtagas vid överträdelse av uppförandekoden (bilaga IV); dessa åtgärder innefattar till exempel avregistrering eller borttagande ur registret. Dessa åtgärder kan leda till att vissa åtkomstformer till Europaparlamentet tas bort.

Användningsområde

Registrets användningsområde täcker all verksamhet som utförs med målet att direkt eller indirekt påverka utformningen eller genomförandet av EU:s politik, oavsett vilken kanal eller kommunikationssätt som används (media, forum, organisation av evenemang, tankesmedjor osv.).

Alla organisationer eller individer som utför denna typ av verksamhet förväntas därför registrera sig.

Detta avtal undantar dock viss verksamhet från användningsområdet, till exempel:

  • verksamhet som avser juridisk eller annan yrkesmässig rådgivning till klienter inom ramen för rättsliga eller administrativa förfaranden;
  • verksamhet som bedrivs av arbetsmarknadens parter inom ramen för den sociala dialogen (fackföreningar, arbetsgivarorganisationer osv.);
  • verksamhet som bedrivs på direkt eller individuell begäran av en EU-institution eller en ledamot av Europaparlamentet.

Registret täcker alla enheter som utför tillåten verksamhet (inklusive lobbyister). Medlemsstaternas och tredjeländernas regeringar, internationella organisationer och diplomatiska uppdrag förväntas dock inte registrera sig. Kyrkor och religiösa samfund samt regionala och lokala myndigheter berörs inte heller; men deras kontor eller juridiska personer som de skapar för att bevaka sina intressen förväntas registrera sig.

Regler som gäller efter varje registrering

Genom att registrera sig, förbinder sig de berörda organisationerna och individerna att:

  • acceptera att de uppgifter de lämnar blir offentliga;
  • acceptera att respektera uppförandekoden;
  • garantera att de uppgifter de lämnar är korrekta;
  • acceptera ett eventuellt verkställande av klagomålsmekanismen.

Genomförande av registret

Europaparlamentets och Europeiska kommissionens avdelningar upprättar en gemensam operativ struktur kallad "det gemensamma öppenhetsregistrets sekretariat". Detta sekretariat ska utföra löpande hantering av registret och bidra till kvaliteten i innehållet.

Bakgrund

Det nya registret gäller och är en uppföljare till de befintliga registersystemen som inrättades av Europaparlamentet 1996 och av Europeiska kommissionen 2008. Det är en av delarna i verkställandet av det europeiska öppenhetsinitiativet, som lanserades av kommissionen 2007.

HÄNVISNINGAR

RättsaktDag för ikraftträdandeSista dag för genomförande i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Avtal mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen

-

-

EUT L 191, 22.7.2011

Senast ändrat den 08.09.2011
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början