RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Skadeståndstalan

Skadeståndstalan är en form av talan som kan väckas i Europeiska unionens domstol. Den gör det möjligt för privatpersoner eller medlemsstater som lidit skada att få ersättning av den institution som vållat skadan.

Talan om skadestånd kan väckas i Europeiska unionens domstol (EU-domstolen). Den kan väckas av medlemsstater eller av privatpersoner.

Skadeståndstalan gör det möjligt att få ersättning för en skada som unionen vållat. Det finns därför två typer av talan:

  • talan som infrågasätter unionens avtalsrättsliga ansvar ifall denna är en part i ett avtal;
  • talan som ifrågasätter unionens avtalsrättsliga ansvar i fall då skada vållats av en ett av dess organ eller byråer då dessa utövat sin verksamhet.

Unionens avtalsrättsliga ansvar

Unionens organ och byråer får sluta avtal som kräver unionens ansvar. EU-domstolen är dock inte alltid behörig att besluta i tvister som härrör ur avtal.

Faktum är att skadeståndstalan kan inte väckas i EU-domstolen om inte en skiljedomsklausul föreskriver det. Det vill säga, att ett avtal i vilket unionen är en part måste ha en klausul som föreskriver EU-domstolens behörighet vid tvist. Om en sådan klausul saknas, ör de nationella domstolarna behöriga att besluta i en tvist som härrör ur ett avtal.

Unionens utomobligatoriska ansvar

Unionen ska ersätta skada för vilken den är ansvarig. Skadorna kan till exempel ha orsakats av en anställd under tjänsteutövning. Det kan också bero på de europeiska institutionernas lagstiftningsverksamhet, som antagandet av en förordning.

Unionens utomobligatoriska ansvar följer de enhetliga regler som utvecklats av EU-domstolens rättspraxis. Talan kan väckas av privatpersoner eller medlemsstater som blivit föremål för skada och som vill ha ersättning. Tidsfristen för handlande är fem år från det att skadan orsakades.

Domstolen erkänner unionens ansvar ifall tre villkor uppfyllts:

  • sökanden har lidit skada;
  • de europeiska institutionerna eller deras anställda har handlat i strid med EU-rätten;
  • det finns ett direkt orsakssamband mellan skadan som sökanden lidit och EU-institutionernas eller deras anställdas handlande.

Skadeståndstalan får endast väckas i EU-domstolen för att ifrågasätta unionens ansvar. Privatpersoner kan också utkräva ansvar av en medlemsstat ifall skada vållats som följd av en oriktig tilämpning av EU-rätten. Talan mot medlemsstater ska dock väckas i nationella domstolar.

Fördelning av befogenheter mellan EU-domstolen och tribunalen

Tribunalen är behörig att som första instans pröva talan som väckts av privatpersoner.

Domstolen är behörig att pröva talan som väcks av medlemstater. Den kan också pröva överklaganden av beslut tagna i Tribunalen som förstainstansrätt. I detta fall, beslutar den endast i rättsfrågor och bedömer inte om faktum.

Domstolen och tribunalen kan också besluta i talan som rör unionens skadeståndsansvar. Denna talan väcks i enlighet med villkor som föreskrivits i avtas som unionen ingått.

Denna sammanfattning tjänar endast som information. Avsikten är inte att tolka eller ersätta referensdokumentet, som även fortsättningsvis är den enda juridiskt bindande texten.

Senast ändrat den 26.11.2010

Se även

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början