RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


E-ekonomins inverkan på de europeiska företagen

Arkiv

I detta meddelande analyseras informations- och kommunikationsteknikens inverkan på de europeiska företagen och den europeiska marknaden. Syftet är att ge stöd åt förverkligandet av en e-ekonomi i Europa.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet "E-ekonomins inverkan på de europeiska företagen: ekonomisk analys och politiska konsekvenser" [KOM(2001) 711 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Bakgrund

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) inverkar i hög grad på potentialen för den ekonomiska tillväxten, eftersom den har blivit en av de främsta källorna till konkurrenskraft och inkomstökningar. Detta har resulterat i att informations- och kommunikationstekniken har fått en mer framträdande plats i den politiska debatten. När Europeiska unionen (EU) i mars 2000 i Lissabon fastställde det ambitiösa målet att "bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi" inom tio år, konstaterade unionen även att detta mål bara kan uppnås med bästa möjliga IKT-användning. Genom Lissabonstrategin förbättrades möjligheterna att gripa sig an det kunskapsbaserade samhället inom ramen för de befintliga politiska förfarandena och lanserades handlingsplanen för eEurope 2002 som en vägbeskrivning för moderniseringen av den europeiska ekonomin.

E-ekonomins framväxt: makroekonomiska och mikroekonomiska frågor

Det är allmänt vedertaget att den ökade IKT-användningen på makroekonomisk nivå leder till produktivitetsvinster och därigenom förbättrar konkurrenskraften hos företagen och ekonomin i helhet. Den IKT-orsakade produktivitetsökningen är också en motor för ökad sysselsättning inom vissa sektorer - medan arbetstillfällen kan försvinna på andra områden. Användning av IKT leder till att enformiga arbeten försvinner, vilka ofta utförs av lågutbildade arbetstagare. Genom den allmänna dynamik som IKT-användningen leder till skapas så många nya arbetstillfällen inom andra områden att det mer än väl kompenserar för förlusterna.

I detta sammanhang är kunskapsökningen en utmaning för medlemsstaternas arbetsmarknadsplanering och arbetsmarknadsförvaltning. Bristen på kunskaper inom ITK utgör ett stort hot mot den fortsatta tillväxten i EU. På grund av befolkningsminskningen och europeiska ungdomars minskande intresse för naturvetenskapliga ämnen är detta för EU:s del ett synnerligen allvarligt problem.

På mikroekonomisk nivå medför e-ekonomin ändringar i organisations- och marknadsstrukturerna. Den snabba tekniska förändringstakten har stor effekt på företagens struktur och livscykel. För det första reduceras genom IKT det geografiska avståndets ekonomiska betydelse och kostnaderna för informationsinhämtning, vilket i sin tur ökar konkurrensen på marknaderna. För det andra brukar IKT sänka kostnaderna för grundandet av små företag, vilket torde öka konkurrensen ytterligare. För det tredje möjliggör IKT nya samarbetsformer för leverans av produkter och tjänster, vilket kan leda till ökad kvalitet och kostnadseffektivitet. Sist men inte minst ger IKT upphov till många nya produkter och tjänster.

Genom grundandet av nya företag och anpassning eller ersättning av traditionella företag anpassar sig ekonomin till nya marknadsförhållanden. Denna process har accelererat märkbart sedan slutet av 1990-talet. Produktbegreppet vidgas alltmer till att till stor del även omfatta tjänster. Internetbaserade företag börjar uppvisa särdrag som kännetecknar traditionella företag såsom lager och affärskedjor. Traditionella återförsäljare börjar i gengäld flytta en del av sin verksamhet till nätet och skaffar sig nya distributionskanaler och försörjningsstrategier.

IKT:s inverkan varierar dock från sektor till sektor. I informationstäta sektorer (digitala varor, informationstjänster och finans- och affärstjänster osv.) utvecklas nya affärsmodeller och ökar konkurrensen. I de branscher där hindren är större, exempelvis byggsektorn och tung industri, torde effekterna komma långsammare. Digitala interaktioner mellan förvaltningarna och näringslivet är en viktig beståndsdel av e-ekonomin. Genom att erbjuda nätbaserad tillgång till offentliga tjänster kan förvaltningarna ge företagen konkreta och direkta incitament att själva bli digitala.

Ett av e-ekonomins särdrag är uppkomsten av nya affärsmodeller. Många av dessa har misslyckats, liksom många Internetföretag som riktat sig till allmänheten. Andra har däremot visat sig bärkraftiga, särskilt inom området business-to-business (B2B). För EU-företag skulle det snarare kunna vara en fördel än en nackdel att gå in i e-ekonomin i en mer mogen fas, eftersom de kan lära sig av pionjärernas misstag. Företagen kan nu använda utprovad och testad teknik och bärkraftiga affärsmodeller. Det gäller särskilt handel mellan företag och konsumenter (business-to-consumer, B2C), vars potential ännu inte har exploaterats.

Företagen i e-ekonomin måste dessutom i allt högre grad ringa in och hantera de risker som går hand i hand med utvidgade och dynamiska företagsformer. Det gäller inte enbart risker beträffande informationsinfrastrukturen, utan framför allt risker beträffande tillgång till lämpliga finansiella medel. Läget håller visserligen på att förbättras, men EU:s riskkapitalmarknad motsvarar fortfarande bara en bråkdel av den amerikanska, där pensionsfonderna har stor betydelse. År 2000 var de tidiga investeringarna i USA fem gånger så stora som i EU. Finansieringsmöjligheterna i EU är fortfarande inte tillräckligt innovationsvänliga, varken när det gäller teknisk eller organisatorisk innovation. Mot bakgrund av detta har Europeiska investeringsbanken med sitt initiativ "Innovation 2000", och kommissionen inom ramen för sin handlingsplan för finansmarknaden och sitt fleråriga program för företagspolitik och företagaranda (2001-2006), tagit initiativ till att bidra till utbudet av riskkapital för innovativa företag.

Maximalt utnyttjande av e-ekonomins fördelar: åtgärder som måste genomföras

I detta meddelande betonas de åtgärder som måste vidtas för att garantera att de fördelar som de europeiska företagen kan dra av e-ekonomin utnyttjas maximalt. Dessa åtgärder omfattar

  • främjandet av företagaranda,
  • förbättring av ITK-kunskaperna för ett effektivt deltagande i e-ekonomin,
  • förbättring av de europeiska företagens förmåga att konkurrera i en modern, global ekonomi, och
  • en ytterligare förbättring av den inre marknadens funktion.

En hög kompetens stödjer företagsamheten, och dessa aspekter är nära förbundna med varandra. Problemet med kunskapsgapet (företagarkunskaper och tekniska ITK-kunskaper) har tagits upp i ett flertal initiativ, i synnerhet inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin och handlingsplanen eLearning ( (ES) (DE) (EN) (FR)) (2001-2004). Med tanke på dessa utmaningar måste följande åtgärder vidtas:

  • Påskynda utarbetandet av specialinriktade kompetenshöjande program och lösningar för e-lärande.
  • Förstärka forskningen, inte bara inom det tekniska området, utan även med hänsyn till relaterade socioekonomiska aspekter och till inverkan på de mänskliga resurserna.
  • Stärka pågående initiativ på alla nivåer för att göra det lättare för företagen, särskilt de små och medelstora företagen, att tillgodogöra sig IKT-kunskaper och kunskaper om e-affärer.
  • Övervaka efterfrågan på IKT-kunskaper och kunskaper om e-affärer i EU, bedriva benchmarking av den nationella politiken, samt stärka samarbetet och samordningen på EU-nivå.
  • Lansera specialinriktade projekt år 2002, i nära samarbete med medlemsstaterna och den privata sektorn, som syftar till att behandla de särskilda behoven hos företagen, särskilt de små och medelstora företagen.

Insatserna för förenkling och harmonisering, vilka hittills har genomförts på EU-nivå, bör fortsätta för att möjliggöra en snabb utveckling hos företag med verksamhet inom hela EU och främja en rättvis handel i både B2B- och B2C-miljöer. Det behövs dessutom en fortsatt översyn av den gällande produktlagstiftningen, i synnerhet med avseende på certifieringskraven och -förfarandena för att garantera att de är neutrala när det gäller olika typer av leveranssätt för produkter och tjänster.

Alla svårigheter kan dock inte lösas enbart genom lagstiftning. Självregleringen kan spela en viktig roll genom att gynna förtroende och tillit mellan parter i elektroniska transaktioner. Myndigheternas politik bör inriktas på att öka självregleringens trovärdighet och på att se till att uppförandekoderna respekteras genom tillgång till rättsmedel, när sådana krävs.

E-ekonomin i EU är i stor utsträckning beroende av att de små och medelstora företagen deltar fullt ut. Initiativet "Go Digital ( (ES) (DE) (EN) (FR))" inom ramen för eEurope var ett första svar på denna utmaning. Det syftade till att se till att europeiska företag, i synnerhet små och medelstora företag, helt går över till e-affärer och aktivt deltar i e-ekonomin. Det är därför nödvändigt att

  • främja öppna standarder och certifieringsförfaranden,
  • öka säkerheten när det gäller nätverk och information;
  • bidra till att stärka rättssäkerheten för små och medelstora företag när det gäller gränsöverskridande e-affärer,
  • optimera användningen av befintliga resurser, som strukturfonderna och budgetar för forskning och teknisk utveckling (FoTU).

Kontakterna mellan företagen och de offentliga förvaltningarna kan utgöra en stark drivkraft bakom e-ekonomin. I meddelandet uppmanas de offentliga förvaltningarna att gå i spetsen när det gäller leveranser av tjänster på nätet och att tillhandahålla incitament för små och medelstora företag så att de använder sig av dessa tjänster. De offentliga förvaltningarna uppmanas också att fortsätta moderniseringen av den interna organisationen genom att t.ex. främja tillhandahållandet av nätbaserade tjänster. Syftet är att garantera en omfattande gränsöverskridande driftskompabilitet mellan förvaltningar och företag.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen av den 13 mars 2001, eEurope 2002: Påverkan och prioriteringar [KOM(2001) 140 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

Meddelande från kommissionen av den 13 mars 2001, Att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala [KOM(2001) 136 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

Rådetsbeslut 2000/819/EGav den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001-2005) [EGT L 333, 29.12.2000].

 
Senast ändrat den 03.07.2006
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början