RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


EU:s riktlinjer för dialog om mänskliga rättigheter med länder utanför EU

Dessa riktlinjer styr Europeiska unionens (EU) angreppssätt för att påbörja och föra dialoger om mänskliga rättigheter med länder utanför EU. Målet med sådana dialoger är att integrera frågor om mänskliga rättigheter i alla aspekter av EU:s utrikespolitik.

RÄTTSAKT

EU:s riktlinjer rörande dialogen ”mänskliga rättigheter”. Uppdatering. Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 19 januari 2009 [Ej offentliggjorda i EUT].

SAMMANFATTNING

Europeiska unionen strävar efter att i större omfattning integrera de mänskliga rättigheterna i alla delar av sin utrikespolitik. För detta ändamål kommer den att behandla de mänskliga rättigheterna i alla sina dialoger och diskussioner med länder utanför EU. EU ska också kunna besluta (på eget initiativ eller på begäran av ett land utanför EU) att inleda en specifik dialog om de mänskliga rättigheterna med ett särskilt land.

Frågan om mänskliga rättigheter behandlas redan i olika typer av dialoger som EU för med länder utanför EU. Det gäller följande:

  • dialoger av allmän typ som är grundade på avtal, fördrag eller konventioner, eller strategiska partnerskap;
  • strukturerade dialoger som uteslutande behandlar mänskliga rättigheter;
  • dialoger som upprättats för ett särskilt ändamål och som införlivar frågor som har samband med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP);
  • dialoger inom ramen för särskilda förbindelser som beror på en stor samsyn.

Olika mål eftersträvas med dialogerna om mänskliga rättigheter, och beror på ett lands särskilda situation, och kan innefatta:

  • att avhandla frågor av gemensamt intresse och att samarbeta bättre inom ramen för internationella forum såsom Förenta nationerna (FN);
  • att analysera problemen rörande mänskliga rättigheter i landet i fråga, samla in information och försöka förbättra situationen.

Vilka teman som ska behandlas inom ramen för dialogen rörande mänskliga rättigheter avgörs från fall till fall. Icke desto mindre bör vissa väsentliga ämnen alltid genomgås. Detta gäller:

  • undertecknande, ratificering och genomförande av internationella instrument avseende mänskliga rättigheter;
  • samarbete med internationella organ inom området för mänskliga rättigheter;
  • kamp mot dödsstraffet, tortyr och alla former av diskriminering;
  • respekt för barnens rättigheter, i synnerhet de som rör väpnad konflikt;
  • respekt för kvinnans rättigheter;
  • yttrandefrihet;
  • det civila samhällets roll;
  • att skydda människorättsförsvarare;
  • samarbete rörande internationell rätt, i synnerhet med internationella brottsmålsdomstolen;
  • förhindrande av konflikter och rättsstatsprincipen;
  • främjande av demokrati och gott styre.

Inledande av och former för dialoger

Beslutet att inleda en dialog rörande mänskliga rättigheter med ett land utanför EU tillkommer Europeiska unionens råd, vars arbetsgrupp för mänskliga rättigheter (COHOM) spelar en viktig roll i detta sammanhang. Ett sådant beslut bör alltid föregås av en utvärdering av situationen i det berörda landet, som ska beakta

  • regeringens inställning till mänskliga rättigheter;
  • regeringens åtagande när det gäller de relevanta internationella konventionerna;
  • regeringens samarbetsvilja i förhållande till FN: s förfaranden;
  • regeringens inställning till det civila samhället;
  • den allmänna situationen i landet rörande mänskliga rättigheter.

Utvärderingen baseras på de rapporter i ämnet som gjorts av icke-statliga organisationer, av FN och andra internationella organisationer, av Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Målen med inrättandet av dialogen, möjliga framsteg och mervärdet av en sådan åtgärd bör analyseras innan beslut fattas om att dialogen ska inledas.

Platsen, nivån på representanterna i dialogen samt frekvensen ska avgöras från fall till fall. Icke desto mindre ska representanterna för de berörda länderna utanför EU om möjligt vara de som inom regeringarna är ansvariga för mänskliga rättigheter. EU ska å sin sida representeras av trojkan. Det civila samhället ska kunna delta i dialogens alla faser. Mötena ska företrädesvis äga rum i det berörda landet och vara i minst en hel dag. Om det gäller dialoger som avser att behandla frågor av gemensamt intresse eller stärkande av samarbetet ska de företrädesvis äga rum i Bryssel. Under dialogen kan EU hänvisa individuella fall till landet utanför EU tillsammans med begäran om svar och med begäran om att berörda personer skall släppas. När dialogen är över kan EU göra ett pressmeddelande eller organisera en gemensam presskonferens med det berörda landet.

EU bör sörja för samstämmighet mellan de bilaterala dialoger som EU-länderna för med länder utanför EU och dialogen som EU för. För att detta mål ska kunna uppnås är det väsentligt med informationsutbyte, i idealfallet genom informella möten för särskilda ändamål. Åsiktsutbyten skall också hållas, för att utvärdera samstämmigheten hos EU:s hjälp, så som användandet av medel från Europeiska initiativet för mänskliga rättigheter (EIDHR). EU bör utöver detta sörja för samstämmighet mellan de resolutioner som utfärdas inom ramen för internationella organ (som FN:s generalförsamling och råd för mänskliga rättigheter) och de dialoger som EU för inom området för mänskliga rättigheter.

Utvärdering och uppföljning av dialoger

Varje dialog rörande mänskliga rättigheter med ett länder utanför EU bör helst utvärderas en gång vartannat år. Utvärderingen ska ledas av EU:s ordförandeskap i samarbete med rådssekretariatet, särskilt COHOM. Det civila samhället ska också kunna delta. I individuella fall kan ordförandeskapet också anlita en extern rådgivare. Utvärderingen ska beakta de mål som EU ställde upp innan dialogen inleddes såväl som det förutsedda mervärdet. Framstegen när det gäller i dialogen prioriterade teman och bidragen från EU:s verksamheter till dessa framsteg bör analyseras. Beroende på resultatet av utvärderingen kan EU nydana dialogen, besluta att fortsätta att bedriva den sådan den är eller att avbryta den (om målen i dessa riktlinjer inte har uppnåtts eller om resultaten inte är tillfredsställande). En dialog som har uppnått sina mål kan också upphävas om den inte längre är nödvändig.

Genomförande av dialoger

Det är väsentligt att säkerställa kontinuiteten såväl som starka strukturer som hjälper rådets ordförandeskap i dess förberedande och uppföljande arbete med hanteringen av dialogerna om mänskliga rättigheter. EU skulle till en eller flera dialoger kunna knyta en stiftelse eller en privat organisation som är specialiserad på mänskliga rättigheter. EU förbinder sig att i var och en av de delegationer som deltar i dialogen ta med en expert i ämnet mänskliga rättigheter.

Senast ändrat den 05.10.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början