RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt

Genom dessa riktlinjer uppmärksammar Europeiska unionen (EU) frågan om barn i väpnade konflikter och åtar sig att arbeta för respekt för barnens rättigheter i länder utanför EU.

RÄTTSAKT

Uppdatering av EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt . Allmänna rådet, den 16 juni 2008 [Ej offentliggjord i EUT].

SAMMANFATTNING

Enbart under det senaste decenniet uppskattar man att väpnade konflikter har krävt mer än två miljoner barns liv, lemlästat sex miljoner, gjort en miljon föräldralösa och resulterat i tjugo miljoner fördrivna barn och flyktingbarn. Man uppskattar att det finns minst 300 000 barnsoldater i världen. Genom dessa riktlinjer vill EU uppmärksamma frågan om barn i väpnade konflikter och förstärka de åtgärder som vidtas på detta område. Främjande av och respekt för barnens rättigheter är ett prioriterat område inom unionens politik för mänskliga rättigheter genom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt politiken i fråga om utvecklingssamarbete ochhumanitärt bistånd.

EU förbinder sig att på kort, medellång och lång sikt effektivt vidta åtgärder mot de konsekvenser som konflikter har på barnen. EU ska därför påverka länder utanför EU och icke-statliga aktörer att genomföra normer, standarder och instrument för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och att effektivt skydda barnen från konsekvenserna av väpnade konflikter. Ett mål för dessa riktlinjer är också att sätta stopp för värvning av barn till väpnade styrkor och väpnade grupper samt få ett slut på straffriheten för brott mot barn.

Konkreta åtgärder från unionen

Rådets arbetsgrupp för de mänskliga rättigheterna ska i samarbete med andra berörda arbetsgrupper identifiera situationer där EU:s insatser behövs på grundval av

  • regelbundna rapporter från EU:s missionschefer, missionschefer för civila insatser, EU:s militära befälhavare och EU:s särskilda representanter, som innehåller en analys av konsekvenserna av en konflikt på barn och EU-insatsernas effekter,
  • ad hoc-rapporter om landets situation från missionscheferna, som kan omfatta frågan om barn i väpnade konflikter,
  • information från kommissionen om EU-finansierade projekt inriktade på barn och väpnad konflikt och rehabilitering efter konflikter,
  • rapporter och rekommendationer från FN:s generalsekreterare, FN:s generalsekreterares särskilda representant för barn och väpnad konflikt, FN:s säkerhetsråds arbetsgrupp för barn och väpnad konflikt, Unicef, FN:s särskilda mekanismer, de FN-organ som övervakar efterlevnaden av resolutionen om de mänskliga rättigheterna samt från icke-statliga organisationer.

För att främja denna fråga och skydda barn som påverkas av väpnad konflikt använder EU olika verktyg för insatser i förbindelserna med länder utanför EU, bland annat följande:

  • Politisk dialog, som ska omfatta frågan om barns rättigheter i situationer före, under och efter en konflikt.
  • Demarscher och offentliga uttalanden för att uppmana länder utanför EU att vidta effektiva åtgärder för att skydda barn från konsekvenserna av en väpnad konflikt, sätta stopp för användningen av barn i väpnade styrkor och väpnade grupper och få slut på straffriheten.
  • Multilateralt samarbete genom finansiering av projekt som rör barn och väpnad konflikt samt genom humanitärt bistånd.
  • Krishanteringsinsatser, där frågan om skydd för barn särskilt bör uppmärksammas under planeringsprocessen.
  • Utbildning om skydd för barn.

Bakgrund

Den internationella lagstiftningen på detta område omfattar konventionen om barnets rättigheter som inför förbud för barn under femton år att delta i väpnade konflikter. Den har ratificerats av nästan alla länder i världen men tillämpas inte överallt. Syftet med det fakultativa protokollet till konventionen om barns medverkan i väpnade konflikter är att motverka situationer där barn påverkas av väpnade konflikter.

FN:s generalsekreterares särskilda representant för barn och väpnad konflikt och säkerhetsrådets arbetsgrupp för barn och väpnad konflikt är andra viktiga mekanismer på detta område. EU och dess medlemsstater ska beakta och, när så är lämpligt, samordna sin verksamhet med dessa mekanismer, i syfte att maximera inverkan av deras respektive insatser. Andra relevanta internationella och regionala normer och standarder för de mänskliga rättigheterna och humanitär rätt som vägleder EU i sitt arbete med att säkerställa skyddet för de barn som påverkas av en väpnad konflikt anges i bilagan till dessa riktlinjer.

Senast ändrat den 06.10.2010
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början