RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 15 språk.
Nyligen tillagda språk:  CS - HU - PL - RO

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Övergripande strategi för stöd till och övervakning av val

Detta meddelande syftar till att bidra till utformningen av en strategi och en metod för Europeiska unionens (EU) stöd till och övervakning av val i länder utanför EU.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 11 april 2000 om EU:s stöd till och övervakning av val [KOM(2000) 191 slutlig – ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Rätten att delta i landets styrelse finns förankrad i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. När det gäller val avses med god förvaltning av offentlig verksamhet att det finns lämpliga lagar och andra författningar och en öppen och ansvarig valadministration, inbegripet en oberoende kontroll och övervakning, som säkerställer respekten för de rättsstatliga principerna. Att medborgarna är välunderrättade och kan delta under hela valprocessen är också grundläggande.

De grundläggande internationella kriterierna för att förklara övervakade val giltiga finns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Val måste vara fria, verkliga, rättvisa, och periodiska samt äga rum med tillämpning av hemlig röstning.

Internationellt valstöd innebär att stödja valprocesser genom tekniskt och materiellt stöd, däribland hjälp för att fastställa en rättslig ram för valen, registrera politiska partier eller väljare samt tillhandahålla väljarupplysning och utbildning av lokala observatörer och journalister. Valstöd är ett komplement till valövervakning.

Internationell valövervakning syftar till att förankra demokratin, legitimera valprocessen och öka allmänhetens förtroende för denna, förhindra fusk, stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och bidra till konfliktlösning. Den grundas på principerna om fullständig bevakning, opartiskhet, insyn och yrkeskunnighet.

Inom Europeiska unionen (EU) är respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten förankrad i fördragen. I artikel 2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges tydligt att unionen bygger på principer som frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de rättsstatliga principerna. Detta är grundläggande värderingar som delas av alla länder i EU. Valövervakningsuppdrag accepteras som en del av EU:s mandat.

Lärdomar av erfarenheterna

Meddelandet ger en överblick av de lärdomar man har dragit av EU:s stöd till och övervakning av val från 1993 till 2000:

  • EU behöver en enhetlig strategi på området;
  • Man måste noga se till att övervakningsuppdragen inte legitimerar olagliga valprocesser;
  • Bättre samarbete med och utbildning av inhemska observatörsgrupper måste införas;
  • För vissa val på lokal och regional nivå behövs också stöd och övervakning;
  • Undersökningsuppdrag kan vara nödvändiga innan beslut fattas om valövervakningsuppdrag;
  • Valövervakningsuppdragen måste löpa över tillräckligt lång tid så att samtliga stadier av valprocessen kan övervakas;
  • Bedömningen av valen är känsligt och bör ligga till grund för rekommendationer för framtida åtgärder;
  • Delegationens talesman bör göra ett preliminärt uttalande efter röstningen och det slutliga tillkännagivandet ska inte göras förrän i slutet av valprocessen;
  • EU:s aktörer på fältet måste alltid uttala sig samstämmigt;
  • Det är önskvärt att inrätta en kommissionsenhet för val i länder utanför EU;
  • Förfarandet för beslutsfattande inom EU måste bli tydligare och mera rationellt;
  • En sammanhållen och öppen finansieringspolitik är nödvändig;
  • Samordningen mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet måste förstärkas;
  • Samordningen med andra internationella aktörer bör baseras på ett partnerskap;
  • EU:s medverkan måste uppmärksammas mer;
  • De mänskliga resurserna för stöd till och övervakning av val måste motsvara de politiska målen;
  • Ett förfarande för snabbare beslutsfattande inom EU vore önskvärt;
  • Ett enhetligt förfarande för rekrytering av observatörer skulle göra uppdragen tydligare;
  • EU:s valövervakare måste få bättre utbildning och vägledning ute på fältet.

Rekommendationer för framtiden

I meddelandet betonas att en strategi för övervakning av och stöd till val bör antas av EU. Den bör leda till att:

  • beslut lättare ska kunna fattas från fall till fall;
  • hållbara nationella strukturer lättare ska kunna upprättas;
  • pluralism såväl inom politiken som inom det civila samhället lokalt ska främjas, och till att
  • partnerskap med europeiska och lokala icke-statliga organisationer samt med lokala observatörer ska uppmuntras.

Ett beslut om övervakning av val från EU:s sida bör baseras på ett övervägande om huruvida detta är tillrådligt, genomförbart och ändamålsenligt. Därför har rådet fastställt kriterier som återfinns i bilaga III till meddelandet. I samma bilaga beskrivs förutsättningarna för att observatörerna ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Beslutet om att tillhandahålla stöd till val kan göras på grundval av följande kriterier:

  • En begäran från värdlandets regering om stöd till valet;
  • De viktigaste politiska partiernas och andra partners stöd;
  • En tidigare uppföljning av EU rörande den politiska situationen eller utvecklingsprogrammen i värdlandet;
  • Tillräcklig tidsfrist;
  • Fri rörlighet;
  • Tillgång till information;
  • Säkerheten för medlemmarna i EU:s valstödsgrupp är i möjligaste mån garanterad.

Kommissionen undersöker för närvarande möjligheten att inrätta en valenhet med uppgift att sköta den övergripande samordningen av stöd till och övervakning av val, inbegripet planering och en förhandsbedömning, bistå de geografiska enheterna och delegationerna samt sköta kontakterna med EU:s institutioner och andra organ. Denna nya enhet kommer att göra det lättare för rådet, Europaparlamentet och kommissionen att enas om lämpliga arrangemang för valövervakningsuppdragen.

När det gäller finansieringen av uppdragen undersöks flera möjligheter för att påskynda och förenkla beslut om att anslå medel och genomföra åtgärder.

Beträffande rekryteringen av observatörer görs i meddelandet gällande att kriterierna för att välja ut valövervakare (bilaga IV) och uppförandekoden för EU-observatörer (bilaga III) är en god grund.

Riktlinjer för framgång

För att uppdragen för stöd till och övervakning av val ska lyckas rekommenderas i meddelandet att följande aspekter beaktas:

  • Tydligt mandat för valövervakningsuppdragen;
  • Varje insats bör alltid inledas med ett undersökningsuppdrag;
  • EU-valenheten bör ha en kärngrupp på plats med ansvar för samordningen;
  • EU:s tekniska stödgrupp bör finnas på plats på ett tidigt stadium;
  • Återkommande övervakningsrapporter;
  • Alla EU-observatörer bör utbildas enligt ett gemensamt program;
  • Utbildningsinitiativ bör samordnas med andra organisationer;
  • Observatörer på lång sikt bör finnas på plats två månader före valdagen och stanna kvar tills tvister som rör valet bilagts;
  • Alla observatörer bör följa uppförandekoden.

I syfte att utvärdera valresultaten rekommenderas i meddelandet att kriterierna i bilaga III beaktas.

För att ge ökad uppmärksamhet åt EU:s medverkan i valsammanhang föreslås i meddelandet att information om insatserna offentliggörs på Internet, att man upprätthåller ett gott förhållande till medierna, använder relevant publikationsmaterial och att EU:s medverkan uppmärksammas i avtal med andra partner.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets resolution av den 8 mars 2008 om EU:s valobservatörsuppdrag: mål, tillvägagångssätt och framtida utmaningar[ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Rådets slutsatser angående stöd till och övervakning av val. Rådet (utveckling) den 31 maj 2001 [ej offentliggjorda i Europeiska unionens officiella tidning].
Rådet godkänner meddelandet och anger principerna för EU:s valstöd – dialog med berörda myndigheter, ökat förtroende för valen hos medborgarna, förebyggande av konflikter och förhindrande av fusk. Rådet betonar att en åtskillnad bör göras mellan övervakning av och stöd till val. Rådet anser också att man inom Europaparlamentet bör välja en chefsobservatör för varje valövervakningsuppdrag. Följande uppgifter skulle bland annat ingå:

  • Förstärkning av den institutionella kapaciteten, inbegripet ramavtal om finansieringen av val och politiska partier;
  • Utbildning av lokal personal;
  • Information till allmänheten om rösträtten;
  • Inrättande av valbyråer;
  • Stöd till det civila samhället på lokal nivå;
  • Stöd till media.

En analys av stödet till valprocessen bör göras vart tredje år.

Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2001 om kommissionens meddelande om EU:s stöd till och övervakning av val [ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
Europaparlamentet godkänner meddelandet och föreslår att parlamentet ska tillsätta en valsamordningsgrupp. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram landrapporter om valstöd och att utarbeta riktlinjer för att kunna utvärdera stödet. Parlamentet rekommenderar att man undviker dubbelarbete med avseende på europeiska och internationella insatser och föreslår att en konferens hålls tillsammans med andra aktörer för att fastslå gemensamma kriterier för verksamhet och utvärdering. Europaparlamentet anser också att det är viktigt att avsätta tillräckliga anslag till varje enskild geografisk budgetpost för valstöd.

Senast ändrat den 28.04.2011

Se även

  • Webbplatsen för den Europeiska utrikestjänsten om stöd till och övervakning av val (EN)
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början