RSS
Alfabetisk lista
Den här sidan är tillgänglig på 11 språk.

We are migrating the content of this website during the first semester of 2014 into the new EUR-Lex web-portal. We apologise if some content is out of date before the migration. We will publish all updates and corrections in the new version of the portal.

Do you have any questions? Contact us.


Grönbok om brottmål

Arkiv

För att underlätta tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande lade Europeiska kommissionen fram en grönbok om gemensamma miniminormer för rättssäkerhetsgarantier som gäller för personer som misstänks för att ha begått ett brott eller som åtalas eller döms för ett brott. De fem aktuella grundläggande rättigheterna är rätten till juridisk rådgivning och rättegångsbiträde, rätten att få hjälp av tolk och/eller översättare, rätten till ett särskilt skydd för utsatta grupper, rätten till konsulär hjälp för medborgare från andra medlemsländer eller från länder utanför EU samt rätten till en "rättighetsinformation".

RÄTTSAKT

Grönbok från kommissionen: Rättssäkerhetsgarantier för misstänkta och tilltalade i brottmål i Europeiska unionen.

SAMMANFATTNING

Med målet att underlätta tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande utvärderas i kommissionens grönbok möjligheten och behovet av att i Europeiska unionens medlemsländer inrätta gemensamma miniminormer för rättssäkerhetsgarantier för personer som är misstänkta för att ha begått ett brott eller som åtalas och döms för ett brott. Ett annat syfte med grönboken är att fastställa miniminormer och kartlägga de områden där de skulle kunna tillämpas.

Grönboken är uppdelad i nio kapitel med 35 specifika frågor till alla berörda sektorer (statliga myndigheter, yrkesorganisationer och institutioner, icke-statliga organisationer, advokater och enskilda).

I de tre första kapitlen, som utgör en tredjedel av grönboken, motiveras kommissionens intervention på EU-nivå när det gäller skyddet av rättigheterna för de personer som misstänks eller anklagas för att ha begått ett brott eller som åtalas eller döms för ett brott. Personer som åtalas för ett brott i ett medlemsland där de inte är medborgare uppmärksammas särskilt. I de tre kapitlen tar man upp följande: skälen till att det krävs EU-insatser på området, definitionen av grundläggande rättigheter samt förpliktelser enligt olika traktat och gällande EU-lagstiftning.

Grundläggande rättigheter som följer av rätten till en rättvis rättegång

Kommissionen går igenom de grundläggande rättigheter som unionen måste respektera: i artikel 6 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna fastställs "rätten till en rättvis rättegång", och i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna hänvisas till "rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol". Det finns även bestämmelser i andra internationella fördrag.

När det gäller definitionen av de grundläggande rättigheterna, som omfattar rätten till en rättvis rättegång, drar kommissionen slutsatsen att, även om alla rättigheter naturligtvis är viktiga, så bör man prioritera vissa rättigheter som anses särskilt viktiga i detta skede. Följande rättigheter bör prioriteras:

  • Rätten till juridisk rådgivning och till rättegångsbiträde (representation) i form av en advokat.
  • Rätten att bistås av en tolk och att få viktiga handlingar översatta.
  • Rätten för personer som misstänks för ett brott att få skriftliga uppgifter om sina grundläggande rättigheter på ett språk de förstår, vilket kan göras i form av en "rättighetsinformation".
  • Rätten till ett adekvat skydd för utsatta grupper.
  • Rätten till hjälp via konsulat.

Var och en av dessa rättigheter tas upp i ett eget kapitel i grönboken.

Rätten till juridisk rådgivning och rättegångsbiträde

Kommissionen överväger möjligheten att gå längre än enbart rätten att få advokathjälp genom att ålägga medlemsländerna att införa ett nationellt system för tillhandahållande av rättegångsbiträde i form av en advokat. Kommissionen överväger dessutom möjligheten att göra det obligatoriskt för medlemsländerna att kontrollera kompetensen hos de rättegångsbiträden som utses och se till att dessa får tillräckligt höga arvoden.

Rätten till en tolk och/eller översättare

I grönboken diskuteras en formell metod genom vilken de personer som är ansvariga för en rättsprocess ska kunna förvissa sig om att den misstänkte förstår rättegångsspråket tillräckligt väl för att kunna försvara sig. Man diskuterar också om det är lämpligt att skapa nationella register över juridiskt kunniga översättare och rättstolkar, samt om man bör skapa nationella system för att vidareutbilda dessa yrkesgrupper och införa en skyldighet för medlemsländerna att kontrollera om dessa grupper får tillräckligt hög ersättning.

Skydd för särskilt utsatta grupper

Kommissionen analyserar en förteckning över grupper av tilltalade personer som riskerar att hamna i en utsatt position och menar att medlemsländerna bör ge dem ett lämpligt skydd utifrån deras utsatthet. Som särskilt utsatta grupper anger kommissionen bland andra utländska medborgare, barn, personer med psykiska och fysiska sjukdomar, småbarnsföräldrar, personer som inte kan läsa och skriva, flyktingar samt alkohol- och narkotikamissbrukare.

I grönboken tar man upp frågan om poliser, jurister och häktespersonal bör göra en bedömning av den misstänktes eller den tilltalades utsatthet i ett brottmål och man föreslår också åtgärder som kan vidtas efter bedömningen.

Rätten till konsulärt bistånd

Gällande bestämmelser på området finns i artikel 36 i Wienkonventionen från 1963 om konsulära förbindelser. För att stärka dessa bestämmelser föreslår kommissionen att medlemsländerna åläggs ett krav att ge en särskild tjänsteman i uppdrag att bevaka de misstänktas och tilltalades rättigheter i värdlandet och hjälpa dessa personer att kontakta sin familj och sin advokat.

Rätten att bli upplyst om sina rättigheter

Först räknar kommissionen upp de rättigheter som en person som är föremål för en brottsutredning ska garanteras. Därefter tar man upp behovet av att utarbeta en gemensam "rättighetsinformation" för alla medlemsländer, där man skriftligt räknar upp alla grundläggande rättigheter som misstänkta eller tilltalade omfattas av. De bör få denna rättighetsinformation allra senast i samband med anhållandet.

Efterlevnad och övervakning av de gemensamma normerna

Slutligen framhålls i grönboken att det är nödvändigt att inrätta ett system för att granska hur medlemsländerna följer miniminormerna, skapa verktyg för utvärderingen och eventuellt införa påföljder om ett medlemsland inte följer normerna.

HÄNVISINGAR

RättsaktDag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gällaSista dag för genomförandet i medlemsstaternaEuropeiska unionens officiella tidning
Kommissionens grönbok KOM(2003) 75 slutlig---

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Förslag till rådets rambeslut om vissa rättssäkerhetsgarantier i brottmål i Europeiska unionen [KOM(2004) 328 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
Till följd av publiceringen av grönboken fick kommissionen 78 skriftliga svar som stödde idén om att slå fast gemensamma miniminormer i fråga om rättssäkerhetsgarantier. I juni 2003 anordnades en offentlig utfrågning, och med beaktande av reaktionerna lade kommissionen den 28 april 2004 fram ett förslag till rambeslut. Förslaget gäller tillgång till juridisk rådgivning för misstänka och tilltalade, tillgång till tolk eller översättare för utländska tilltalade, skyddet av personer som inte kan förstå eller följa ärendets gång, rätten för frihetsberövade att kommunicera (i synnerhet frihetsberövade utlänningars rätt att kommunicera med konsulära myndigheter), rättighetsinformation samt utvärdering och uppföljning.
Samrådsförfarande (CNS 2004/0113)

Förslag till rådets rambeslut om ett europeiskt bevisupptagningsbeslut avseende föremål, handlingar eller uppgifter som skall företes i brottmål [KOM(2003) 688 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
Samrådsförfarande (CNS 2003/0270)

Senast ändrat den 01.02.2008
Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början