RSS
Alfabetisk lista

Ordlistan

Den sociala dialogen

Med den sociala dialogen avses det samrådsförfarande som genomförs med arbetsmarknadens parter i syfte att försvara medlemmarnas intressen.

Den bidrar till utvecklandet av en europeisk socialpolitik. Arbetsmarknadens parter deltar i diskussioner, samråd, förhandlingar och gemensamma åtgärder som förs på såväl europeisk som nationell nivå.

Dialogen inleddes 1985 på initiativ av Europeiska kommissionen och antogs genom den Europeiska enhetsakten. Dess funktion fastställdes genom socialavtalet i bilagan till Maastrichtfördraget och införlivades senare i Amsterdamfördraget. Lissabonfördraget vidkänner den roll som arbetsmarknadens parter spelar för de europeiska arbetsmarknadsrelationerna på europeisk nivå. Europeiska unionen (EU) förenklar den sociala dialogen med beaktande av arbetsmarknadsparternas självständighet.

Den sociala dialogen på europeisk nivå kan ta sig olika uttryck:

  • som en trepartsdialog som leds av arbetsmarknadens parter och de europeiska institutionerna. Aktörerna samlas vid det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning ;
  • som en tvåpartsdialog som förs mellan arbetsgivarorganisationerna och fackföreningarna själva.

Den sociala dialogen på europeisk nivå kan vara:

  • yrkesövergripande; inom ramen för en yrkesövergripande social dialog samlas parterna för att diskutera ekonomiska frågeställningar i sin helhet, bland annat vid det sociala trepartstoppmötet och i kommittén för den sociala dialogen.
  • sektoriell; arbetsmarknadens parter indelar sig i grupper efter ekonomisk sektor i kommittéer för sektoriell dialog.

Kommissionen stöder samråd mellan arbetsmarknadsparterna och strävar efter att underlätta dialogen dem emellan. Under förberedelser av lagförslag om sysselsättning och sociala frågor samråder kommissionen alltid med arbetsmarknadens parter (artikel 154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt - FEUF). Efter ett sådant samråd kan parterna förhandla fram avtal som de sedan självständigt kan verkställa på nationell nivå enligt egen praxis eller genom att begära att de verkställs på beslut av rådet (artikel 155 FEUF).

Se även:

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början