RSS
Alfabetisk lista

Ordlistan

Grannskapspolitik

Den europeiska grannskapspolitiken har till syfte att upprätta särskilda förbindelser med EU:s grannländer i öster, i södra Kaukasus och söder om Medelhavet, som inte kan bli medlemmar i EU. Grannskapspolitiken utvecklades redan 2003 för att EU:s grannländer skulle kunna dra nytta av fördelarna vid utvidgningen och undvika nya splittringar. Grannskapspolitiken ingår därför i den europeiska säkerhetsstrategin.

Grannskapspolitikens huvuduppgifter är att främja demokrati, frihet, välstånd, säkerhet och stabilitet, samtidigt som de befintliga förbindelserna med varje grannland fördjupas. För att man ska kunna upprätta dessa särskilda förbindelser måste dock de berörda parterna respektera en rad gemensamma värderingar, nämligen demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, god förvaltning, marknadsekonomi och hållbar utveckling.

Grannskapspolitiken genomförs genom bilaterala handlingsplaner som bygger på de behov som finns i det berörda grannlandet och på landets och EU:s gemensamma intressen. Inom dessa handlingsplaner upprättas en arbetsordning för tre till fem år. Arbetsordningen reglerar politiska och ekonomiska reformer, tillnärmningen av grannländernas lagstiftning till EU-lagstiftningen, ländernas deltagande i vissa EU-program och utveckling av samarbetet och dialogen.

De befintliga bilaterala avtalen utgör ramen för grannskapspolitiken. Grannländerna får också ekonomiskt och tekniskt bistånd, huvudsakligen genom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet för perioden 2007–2013 (som avlöser programmen Tacis och Meda för perioden 2000–2006).

Se även:

 

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början