RSS
Alfabetisk lista

Ordlistan

Luxemburg-kompromissen

Enligt Luxemburgkompromissen, som undertecknades den 30 januari 1966, ska följande gälla: "I de fall då beslut kan fattas med en majoritet av rösterna enligt ett förslag från kommissionen och synnerligen viktiga intressen för en eller flera parter står på spel, ska rådets ledamöter eftersträva att inom rimlig tid finna en lösning som kan godkännas av alla rådets ledamöter med hänsyn till deras ömsesidiga intressen och till gemenskapens intressen".

Genom kompromissen avslutades striden där Frankrike stod mot de övriga fem medlemsstaterna och kommissionen. Enligt Romfördraget skulle från och med 1966 en gradvis övergång ske från beslut med enhällighet mot beslut med kvalificerad majoritet. För att visa sitt motstånd mot detta bedrev den franska regeringen, som hellre ville se mellanstatligt samarbete, "den tomma stolens politik". Frankrike vägrade med andra ord att delta i ministerrådet under sju månader från och med den 30 juni 1965.

Kompromissen, som bara är ett politiskt uttalande av utrikesministrarna och inte kan ändra fördraget, har emellertid inte hindrat rådet från att fatta beslut i enlighet med EG-fördraget, där det i många fall står att beslut ska fattas med kvalificerad majoritet. Dessutom har beslut med kvalificerad majoritet med tiden kommit att omfatta allt fler områden, vilket gör att kvalificerad majoritet numera betraktas som regel och enhällighet som undantag. Luxemburgkompromissen kvarstår, även om man i praktiken bara kan åberopa den utan att blockera beslutsprocessen.

Se också:

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen | Sök | Kontakt | Till början